Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Publicerad 16 november 2018

Debatt. ”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Fakta

Referenser

  • Nyheter (Ekot) (2018). Åsa Fahlén. [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1 23 maj.
  • Bransford, J.D. et al. (2004). How people learn. National Academy Press.
  • Sartori, G. (1996). Comparing and miscomparing. I Comparative Politics, B. E. Brown och R. C. Macridis (red.). Belmont.
  • Simons, Daniel J. och Keil, Frank C. (1995). “An abstract to concrete shift in the development of biological thought”, i Cognition 56.
  • Walker, Caren. (2015). Learning by thinking and the development of abstract reasoning. Berkeley.
  • Wendelken et. al. (2017) "Fronto-parietal structural connectivity in childhood predicts development of functional connectivity and reasoning ability: a large-scale longitudinal investigation", I Journal of Neuroscience 3726-16.

Relaterat

Skolverket står i begrepp att inleda en översyn av skolans kurs- och ämnesplaner med utgångspunkt i fyra prioriterade områden, varav ett sådant område handlar om ytterligare betoning på faktakunskaper. Detta för att kursplanerna enligt Skolverkets analys kan uppfattas tillmäta faktakunskaper otillräcklig betydelse. Det kan då vara på sin plats att fundera kring vilken slags faktakunskaper som avses, och hur balansen mellan dessa kan påverka elevers möjligheter att även fortsättningsvis utveckla ett kritiskt tänkande.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger i en intervju i Ekot (2018) att skolan behöver ägna större del av undervisningen till studier av faktakunskaper i exempelvis samhällskunskap och kring olika samhällsfenomen. Vi menar att detta bör betraktas utifrån två aspekter av faktakunskaper, dels utifrån kunskap om samhällets olika funktioner, dels kunskap om olika fenomen vi kan se uttryck för i samhället. Då den ena aspekten visar hur fakta kan vara så konkreta som att handla om antal ledamöter och utskott i riksdagen samt dessas funktion, visar den andra hur fakta kan vara abstrakta och behandla fenomen som demokrati, makt och rasism. Här har vi då möjlighet att belysa den distinktion som är viktig att göra mellan konkreta och abstrakta fakta.

Att betrakta fakta som konkreta, och endast detta, skulle riskera att Skolverkets revideringsarbete, om vi för en stund ägnar oss åt förenkling av diskussionen, leder till ett faktainnehåll som visserligen lämpar sig väl för utantillinlärning men som på egen hand knappast leder till kritiskt tänkande. Till detta behövs kunskaper om abstrakta faktaobjekt för att möjliggöra förklaringar och värderingar av de konkreta så att det kritiska tänkandet kan utvecklas i kombinationen av de två.

Det är alltså enligt vår mening av yttersta vikt att hänsyn tas till vilken typ av fakta som avses om revideringsarbetet utifrån just detta prioriterade område inleds. I antologin How people learn (2004) framgår att kunskap om abstrakta och teoretiska principer bakom den konkreta världen är avgörande för att utveckla ämneskunskaper på en högre nivå. Häri ligger nyckeln till ett kritiskt tänkande, då den teoretiska, abstrakta kunskapen hjälper oss att förstå och värdera det konkreta. Utan den blir vi förbipasserande åskådare, fullt kapabla att observera, notera, minnas, men sämre rustade att förstå vad som orsakar det vi sett. Med konkreta fakta utan sällskap av abstrakta har vi naturligtvis alla möjligheter att utveckla vår förmåga att tänka kring, men betydligt färre att utveckla vår förmåga att tänka med.

Abstrakta fakta som till exempel makt, rasism, kultur må vara komplexa och besvärliga att definiera, men ack så användbara som analytiska redskap för att förstå varför konkreta fakta är beskaffade som de är. Dessutom bidrar kunskap om abstrakta fakta till bättre förutsättningar när det gäller att förstå vilka konsekvenser olika företeelser i vår omvärld kan få. Denna slags kunskap är också av avgörande betydelse för vår förmåga att tänka kritiskt.

I skolan bör vi alltså på ett didaktiskt medvetet sätt studera konkreta händelser i omvärlden och pröva dessa mot vår kunskap om abstrakta fakta. Det är just här, i rörelsen mellan teori och empiri, i vad som statsvetarprofessorn Giovanni Sartori kallar ladder of abstraction som förmågan att tänka kritiskt utvecklas, förmågan att tänka kring konkreta händelser i omvärlden med vår kunskap om abstrakta fenomen.

Är det då rimligt eller ens möjligt att förvänta sig att barn ska kunna utveckla ett abstrakt tänkande i tidig ålder? Åsa Fahlén menar i P1:s intervju att barn saknar ”den biologiska förmågan att analysera”, vilket ju torde innebära att både hon och organisationen hon företräder åtminstone förhåller sig tveksamma till det. Här är vi av en annan mening och i sanning lite brydda.

Låt oss säga att Fahlén har på fötterna när hon hävdar detta, då är det inget att tveka om. Då bör styrdokumenten formuleras så att den abstrakta världen undanhålls barn i lägre åldrar. Men ponera att hon och Lärarnas Riksförbund har fel, vilket vi är rädda för. Om vi då undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser redan sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande. Skolan blir då ett hinder för kunskapsutvecklingen.

Vissa studier, av exempelvis Daniel J. Simons och Frank C. Keil (1995), Caren Walker (2015) samt av Carter Wendelken med flera (2017), pekar i riktningen att barn tänker abstrakt och har en begynnelse till analysförmåga i mycket låga åldrar. Stämmer det, vilket är synnerligen angeläget för forskarvärlden att fastställa om det inte redan är det, måste en didaktiskt medveten progressionsplan utformas i styrdokumenten så att den kan utgöra en katalysator för barnens utveckling av ett kritiskt tänkande.

Vår förhoppning är då sammanfattningsvis att Skolverkets revideringsarbete ska kunna leda fram till kurs- och ämnesplaner som tillmäter både konkreta som abstrakta faktakunskaper tillräcklig betydelse, då det kritiska tänkandet utvecklas i studier av dessa tillsammans.

Michael Claesson, lärare i svenska, engelska och musik

Peter Habbe, lärare i samhällskunskap, religionskunskap, sociologi och filosofi

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons
Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Annons

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons