elever_klassrum_flicka
Debatt

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt. ”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Referenser
  • Nyheter (Ekot) (2018). Åsa Fahlén. [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1 23 maj.
  • Bransford, J.D. et al. (2004). How people learn. National Academy Press.
  • Sartori, G. (1996). Comparing and miscomparing. I Comparative Politics, B. E. Brown och R. C. Macridis (red.). Belmont.
  • Simons, Daniel J. och Keil, Frank C. (1995). “An abstract to concrete shift in the development of biological thought”, i Cognition 56.
  • Walker, Caren. (2015). Learning by thinking and the development of abstract reasoning. Berkeley.
  • Wendelken et. al. (2017) ”Fronto-parietal structural connectivity in childhood predicts development of functional connectivity and reasoning ability: a large-scale longitudinal investigation”, I Journal of Neuroscience 3726-16.

Skolverket står i begrepp att inleda en översyn av skolans kurs- och ämnesplaner med utgångspunkt i fyra prioriterade områden, varav ett sådant område handlar om ytterligare betoning på faktakunskaper. Detta för att kursplanerna enligt Skolverkets analys kan uppfattas tillmäta faktakunskaper otillräcklig betydelse. Det kan då vara på sin plats att fundera kring vilken slags faktakunskaper som avses, och hur balansen mellan dessa kan påverka elevers möjligheter att även fortsättningsvis utveckla ett kritiskt tänkande.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger i en intervju i Ekot (2018) att skolan behöver ägna större del av undervisningen till studier av faktakunskaper i exempelvis samhällskunskap och kring olika samhällsfenomen. Vi menar att detta bör betraktas utifrån två aspekter av faktakunskaper, dels utifrån kunskap om samhällets olika funktioner, dels kunskap om olika fenomen vi kan se uttryck för i samhället. Då den ena aspekten visar hur fakta kan vara så konkreta som att handla om antal ledamöter och utskott i riksdagen samt dessas funktion, visar den andra hur fakta kan vara abstrakta och behandla fenomen som demokrati, makt och rasism. Här har vi då möjlighet att belysa den distinktion som är viktig att göra mellan konkreta och abstrakta fakta.

Att betrakta fakta som konkreta, och endast detta, skulle riskera att Skolverkets revideringsarbete, om vi för en stund ägnar oss åt förenkling av diskussionen, leder till ett faktainnehåll som visserligen lämpar sig väl för utantillinlärning men som på egen hand knappast leder till kritiskt tänkande. Till detta behövs kunskaper om abstrakta faktaobjekt för att möjliggöra förklaringar och värderingar av de konkreta så att det kritiska tänkandet kan utvecklas i kombinationen av de två.

Det är alltså enligt vår mening av yttersta vikt att hänsyn tas till vilken typ av fakta som avses om revideringsarbetet utifrån just detta prioriterade område inleds. I antologin How people learn (2004) framgår att kunskap om abstrakta och teoretiska principer bakom den konkreta världen är avgörande för att utveckla ämneskunskaper på en högre nivå. Häri ligger nyckeln till ett kritiskt tänkande, då den teoretiska, abstrakta kunskapen hjälper oss att förstå och värdera det konkreta. Utan den blir vi förbipasserande åskådare, fullt kapabla att observera, notera, minnas, men sämre rustade att förstå vad som orsakar det vi sett. Med konkreta fakta utan sällskap av abstrakta har vi naturligtvis alla möjligheter att utveckla vår förmåga att tänka kring, men betydligt färre att utveckla vår förmåga att tänka med.

Abstrakta fakta som till exempel makt, rasism, kultur må vara komplexa och besvärliga att definiera, men ack så användbara som analytiska redskap för att förstå varför konkreta fakta är beskaffade som de är. Dessutom bidrar kunskap om abstrakta fakta till bättre förutsättningar när det gäller att förstå vilka konsekvenser olika företeelser i vår omvärld kan få. Denna slags kunskap är också av avgörande betydelse för vår förmåga att tänka kritiskt.

I skolan bör vi alltså på ett didaktiskt medvetet sätt studera konkreta händelser i omvärlden och pröva dessa mot vår kunskap om abstrakta fakta. Det är just här, i rörelsen mellan teori och empiri, i vad som statsvetarprofessorn Giovanni Sartori kallar ladder of abstraction som förmågan att tänka kritiskt utvecklas, förmågan att tänka kring konkreta händelser i omvärlden med vår kunskap om abstrakta fenomen.

Är det då rimligt eller ens möjligt att förvänta sig att barn ska kunna utveckla ett abstrakt tänkande i tidig ålder? Åsa Fahlén menar i P1:s intervju att barn saknar ”den biologiska förmågan att analysera”, vilket ju torde innebära att både hon och organisationen hon företräder åtminstone förhåller sig tveksamma till det. Här är vi av en annan mening och i sanning lite brydda.

Låt oss säga att Fahlén har på fötterna när hon hävdar detta, då är det inget att tveka om. Då bör styrdokumenten formuleras så att den abstrakta världen undanhålls barn i lägre åldrar. Men ponera att hon och Lärarnas Riksförbund har fel, vilket vi är rädda för. Om vi då undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser redan sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande. Skolan blir då ett hinder för kunskapsutvecklingen.

Vissa studier, av exempelvis Daniel J. Simons och Frank C. Keil (1995), Caren Walker (2015) samt av Carter Wendelken med flera (2017), pekar i riktningen att barn tänker abstrakt och har en begynnelse till analysförmåga i mycket låga åldrar. Stämmer det, vilket är synnerligen angeläget för forskarvärlden att fastställa om det inte redan är det, måste en didaktiskt medveten progressionsplan utformas i styrdokumenten så att den kan utgöra en katalysator för barnens utveckling av ett kritiskt tänkande.

Vår förhoppning är då sammanfattningsvis att Skolverkets revideringsarbete ska kunna leda fram till kurs- och ämnesplaner som tillmäter både konkreta som abstrakta faktakunskaper tillräcklig betydelse, då det kritiska tänkandet utvecklas i studier av dessa tillsammans.

Michael Claesson, lärare i svenska, engelska och musik

Peter Habbe, lärare i samhällskunskap, religionskunskap, sociologi och filosofi

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm