Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Publicerad 16 november 2018

Debatt. ”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Fakta

Referenser

  • Nyheter (Ekot) (2018). Åsa Fahlén. [Radioprogram]. Maria Repitsch, Sveriges Radio, P1 23 maj.
  • Bransford, J.D. et al. (2004). How people learn. National Academy Press.
  • Sartori, G. (1996). Comparing and miscomparing. I Comparative Politics, B. E. Brown och R. C. Macridis (red.). Belmont.
  • Simons, Daniel J. och Keil, Frank C. (1995). “An abstract to concrete shift in the development of biological thought”, i Cognition 56.
  • Walker, Caren. (2015). Learning by thinking and the development of abstract reasoning. Berkeley.
  • Wendelken et. al. (2017) "Fronto-parietal structural connectivity in childhood predicts development of functional connectivity and reasoning ability: a large-scale longitudinal investigation", I Journal of Neuroscience 3726-16.

Relaterat

Skolverket står i begrepp att inleda en översyn av skolans kurs- och ämnesplaner med utgångspunkt i fyra prioriterade områden, varav ett sådant område handlar om ytterligare betoning på faktakunskaper. Detta för att kursplanerna enligt Skolverkets analys kan uppfattas tillmäta faktakunskaper otillräcklig betydelse. Det kan då vara på sin plats att fundera kring vilken slags faktakunskaper som avses, och hur balansen mellan dessa kan påverka elevers möjligheter att även fortsättningsvis utveckla ett kritiskt tänkande.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger i en intervju i Ekot (2018) att skolan behöver ägna större del av undervisningen till studier av faktakunskaper i exempelvis samhällskunskap och kring olika samhällsfenomen. Vi menar att detta bör betraktas utifrån två aspekter av faktakunskaper, dels utifrån kunskap om samhällets olika funktioner, dels kunskap om olika fenomen vi kan se uttryck för i samhället. Då den ena aspekten visar hur fakta kan vara så konkreta som att handla om antal ledamöter och utskott i riksdagen samt dessas funktion, visar den andra hur fakta kan vara abstrakta och behandla fenomen som demokrati, makt och rasism. Här har vi då möjlighet att belysa den distinktion som är viktig att göra mellan konkreta och abstrakta fakta.

Att betrakta fakta som konkreta, och endast detta, skulle riskera att Skolverkets revideringsarbete, om vi för en stund ägnar oss åt förenkling av diskussionen, leder till ett faktainnehåll som visserligen lämpar sig väl för utantillinlärning men som på egen hand knappast leder till kritiskt tänkande. Till detta behövs kunskaper om abstrakta faktaobjekt för att möjliggöra förklaringar och värderingar av de konkreta så att det kritiska tänkandet kan utvecklas i kombinationen av de två.

Det är alltså enligt vår mening av yttersta vikt att hänsyn tas till vilken typ av fakta som avses om revideringsarbetet utifrån just detta prioriterade område inleds. I antologin How people learn (2004) framgår att kunskap om abstrakta och teoretiska principer bakom den konkreta världen är avgörande för att utveckla ämneskunskaper på en högre nivå. Häri ligger nyckeln till ett kritiskt tänkande, då den teoretiska, abstrakta kunskapen hjälper oss att förstå och värdera det konkreta. Utan den blir vi förbipasserande åskådare, fullt kapabla att observera, notera, minnas, men sämre rustade att förstå vad som orsakar det vi sett. Med konkreta fakta utan sällskap av abstrakta har vi naturligtvis alla möjligheter att utveckla vår förmåga att tänka kring, men betydligt färre att utveckla vår förmåga att tänka med.

Abstrakta fakta som till exempel makt, rasism, kultur må vara komplexa och besvärliga att definiera, men ack så användbara som analytiska redskap för att förstå varför konkreta fakta är beskaffade som de är. Dessutom bidrar kunskap om abstrakta fakta till bättre förutsättningar när det gäller att förstå vilka konsekvenser olika företeelser i vår omvärld kan få. Denna slags kunskap är också av avgörande betydelse för vår förmåga att tänka kritiskt.

I skolan bör vi alltså på ett didaktiskt medvetet sätt studera konkreta händelser i omvärlden och pröva dessa mot vår kunskap om abstrakta fakta. Det är just här, i rörelsen mellan teori och empiri, i vad som statsvetarprofessorn Giovanni Sartori kallar ladder of abstraction som förmågan att tänka kritiskt utvecklas, förmågan att tänka kring konkreta händelser i omvärlden med vår kunskap om abstrakta fenomen.

Är det då rimligt eller ens möjligt att förvänta sig att barn ska kunna utveckla ett abstrakt tänkande i tidig ålder? Åsa Fahlén menar i P1:s intervju att barn saknar ”den biologiska förmågan att analysera”, vilket ju torde innebära att både hon och organisationen hon företräder åtminstone förhåller sig tveksamma till det. Här är vi av en annan mening och i sanning lite brydda.

Låt oss säga att Fahlén har på fötterna när hon hävdar detta, då är det inget att tveka om. Då bör styrdokumenten formuleras så att den abstrakta världen undanhålls barn i lägre åldrar. Men ponera att hon och Lärarnas Riksförbund har fel, vilket vi är rädda för. Om vi då undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser redan sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande. Skolan blir då ett hinder för kunskapsutvecklingen.

Vissa studier, av exempelvis Daniel J. Simons och Frank C. Keil (1995), Caren Walker (2015) samt av Carter Wendelken med flera (2017), pekar i riktningen att barn tänker abstrakt och har en begynnelse till analysförmåga i mycket låga åldrar. Stämmer det, vilket är synnerligen angeläget för forskarvärlden att fastställa om det inte redan är det, måste en didaktiskt medveten progressionsplan utformas i styrdokumenten så att den kan utgöra en katalysator för barnens utveckling av ett kritiskt tänkande.

Vår förhoppning är då sammanfattningsvis att Skolverkets revideringsarbete ska kunna leda fram till kurs- och ämnesplaner som tillmäter både konkreta som abstrakta faktakunskaper tillräcklig betydelse, då det kritiska tänkandet utvecklas i studier av dessa tillsammans.

Michael Claesson, lärare i svenska, engelska och musik

Peter Habbe, lärare i samhällskunskap, religionskunskap, sociologi och filosofi

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons