Debatt

”AI har dödat den skrivna hemuppgiften”

AI skola

Gymnasieläraren Erik Winerö lät den senaste AI-tekniken skriva en en text som diskuterade relationen mellan religion och vetenskap. Så här blev det.

| Foto: Shutterstock

Olika aspekter av artificiell intelligens (AI) har blivit en naturlig del av vår vardag. Genom AI får vi musik- och filmförslag via våra strömningstjänster. Vi kan förvandla svartvita bilder till färg, och få dem att sjunga. Den största påverkan av AI sker dock i det dolda utan att vi märker det. Inom utbildningssektorn finns exempelvis numera AI-teknik obemärkt integrerad i såväl lärplattformar som läromedel.

En av de senaste AI-teknikerna är GPT-3 (Generative Pre-trained Transformer 3). Det rör sig om en så kallad autoregressiv språkmodell som använder djupinlärning för att producera människoliknande text. I praktiken innebär det att man matar in vad för sorts text man önskar att GPT-3 skall generera, och på ett par sekunder skrivs texten fram.

Författaren Arthur C. Clark lär ha sagt att tillräckligt avancerad teknik inte går att skilja från magi, och magi är rimligtvis något många kommer att tänka på när de prövar GPT-3 för första gången. Det fungerar otroligt bra.

Den här texten är skriven med AI

Nedan följer en text skriven av en fritt tillgänglig och gratis version av GPT-3. Jag gav den i uppgift att författa en text på max 200 ord som diskuterade relationen mellan religion och vetenskap. Anledningen till detta val av uppgift är att jag som religionslärare på gymnasiet förväntas pröva elevers förmåga att just analysera relationen mellan religion och vetenskap, vilket ofta är en svår uppgift för eleverna. Uppgiften förutsätter en god förståelse för de olika begreppen samt förmåga att jämföra och problematisera dessa.

LÄS MER – ”Hemuppgifter i skolan har aldrig varit rättssäkra”

I exemplet användes en tjänst som i nuläget endast finns på engelska. Den genererade texten översatte jag därför till svenska genom Google translate. Utöver detta har texten inte manipulerats på något sätt.

Vetenskap och religion ses ofta som två motsatta krafter, men i verkligheten är de mycket mer sammanflätade än vad de flesta inser. Både vetenskap och religion bygger på tro – tro på sinnenas bevis respektive tro på en högre makt.

Både vetenskap och religion gör anspråk om universums natur och vår plats i det. Vetenskapen försöker förklara den naturliga världen genom observation och experiment, medan religion förlitar sig på uppenbarelse och tro.

Trots sina olikheter har vetenskap och religion ett gemensamt mål: att förstå och förklara universum. På många sätt är de två sidor av samma mynt.

Det går inte att förneka att vetenskap och religion har haft sin del av konflikten. Men i slutändan är båda väsentliga delar av den mänskliga upplevelsen. Vi behöver vetenskap för att förstå världen omkring oss, och vi behöver religion för att ge mening åt våra liv.

…och texten är helt unik

Som vi ser klarar GPT-3 av uppgiften relativt väl. I den genererade texten problematiseras och nyanseras begreppen. Av utrymmesskäl och för att få fram min poäng valde jag här att generera en relativt kort text, men i den aktuella AI-tjänsten går det idag att generera texter upp till 16 000 tecken. Det går också att be systemet att skriva andra sorters texter såsom exempelvis noveller, dikter eller manus till argumenterande tal. Systemet klarar i princip alla dessa uppgifter galant. Det går att ställa in olika stilnivåer. Systemet hanterar även i viss utsträckning fotnoter.

Det är också viktigt att uppmärksamma att den genererade texten ovan är unik. Ger man systemet samma uppgift igen författas en ny text. System för plagiatkontroll såsom Ourignal (före detta ”Urkund”) är därför helt chanslösa.

Är du en lärare som använder dig av examinerande skrivuppgifter där du inte övervakar skrivprocessen kommer du med stor sannolikhet att möta den här typen av AI-genererade texter. Kanske har du ovetandes redan gjort det.

Sluta med examinerande skrivuppgifter

Så hur skall vi hantera detta?

För det första: Vi behöver sluta helt med examinerande skrivuppgifter som elever genomför utanför lärares kontroll. Anledningen är dock inte helt nyuppkommen i och med denna nya AI-teknik. Elever har sedan urminnes tider fuskat genom att låta andra personer ”hjälpa” dem med examinerande hemuppgifter. Det nya med GPT-3 är att ”hjälpen” blir väldigt mycket mera tillgänglig.

Sedan finns det även fler argument för att sluta med examinerande hemuppgifter. Vi vet att olika elever har olika förutsättningar för att skriva hemma. Det är därför skolans uppgift att verka kompensatoriskt och eftersträva examinerande situationer som är så likvärdiga som möjligt, vilket i princip är omöjligt utanför skolan.

Använd digitala provtjänster

För det andra: Examinerande skrivuppgifter behöver genomföras i säkrade skrivmiljöer, exempelvis genom att använda digitala provtjänster. Sedan ökade krav på det digitala genomförandet av nationella prov i svenska, engelska och svenska som andraspråk har idag de flesta hög- och gymnasieskolor sådana system. Använd dem. Ofta. Men inte endast vid examinerande uppgifter.

Svensk skola behöver färre examinerande prov, inte fler. Vi vet att elever mår allt sämre till följd av en ökande prov- och betygsstress. Därför är det viktigt att lärare skiljer mellan de moment som är examinerande och de som inte är det. Genom att regelbundet använda digitala provtjänster vid moment som inte är betygsgrundande blir elever och lärare mer trygga i användningen, vilket rimligtvis leder till bättre validitet vid examinerande uppgifter.

Bättre att bli van vid tekniken

Erik Winerö, gymnasielärare.

För det tredje: Använd och utforska tekniken! GPT-3 kan fungera som ett givande verktyg för kreativitet. Varför inte låta GPT-3 skriva en inledning på en novell eller en debattartikel för att sedan låta elever fortsätta? Generera texter som kan fungera som underlag för diskussioner om stil och språk. Låt arbete med GPT-3 leda till samtal om framtiden, gränsen mellan människa och maskin. Endast den pedagogiska fantasin sätter gränser.

Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Forskar om hur skolans bedömningspraktiker påverkas av digital teknologi.

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm