Akut kris för moderna språk i svenska skolan

Höstterminen 2015 antogs bara 16 personer till ämneslärarutbildningen mot grundskolan i tyska, spanska och franska. Samtidigt kommer 5 700 nya lärare i ämnena behövas fram till 2029, visar en kartläggning i Lärarnas Riksförbunds nya rapport ”Språk – så mycket mer än engelska”. Trots det har bristen på språklärare inte fått i närheten av samma uppmärksamhet på bristen på lärare i de naturvetenskapliga ämnena, påpekar Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

– Det är alldeles uppenbart att språklärarna blir styvmoderligt behandlade. Pensionsavgångarna kommer bli enorma och de borde ha ett väldigt bra löneläge marknadsmässigt – men ligger sämre än lärarkåren som helhet i snitt.

I LR:s nya rapport ingår en undersökning med 750 lärare i moderna språk. 60 procent av dem har de senaste tre åren övervägt att lämna yrket. De främsta skälen som anges är missnöje med lön, hög arbetsbelastning och brist på fortbildning.

Rapporten visar också att 68 procent av gymnasielärarna och 55 procent av lärarna i grundskolan har undervisningsgrupper med elever på olika steg, nivåer, årskurser. Denna så kallade stegintegrering har blivit vanligare sedan 2013.

85 procent av de tillfrågade lärarna anser att de har ett behov av fortbildning i sitt språk – men över hälften uppger att de inte har fått någon ämnesrelaterad fortbildning eller fortbildning i målspråkslandet de senaste fem åren.

Var fjärde tillfrågad lärare uppger att språkutbudet på den egna skolan har blivit mindre de senaste tre åren. Andelen elever som läser moderna språk minskar i både grund- och gymnasieskolan – i dag läser var tredje niondeklassare inte moderna språk.

Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund, säger att språkens ställning i den svenska skolan har försvagats efter språkreformen 1995.

– Den fick helt motsatt effekt mot vad som var tänkt. De mindre språken som italienska, ryska och kinesiska har nästan slagits ut, samtidigt som snedrekryteringen ökat. Det är fler flickor som läser språk och språk har blivit mer av ett akademikerämne, säger Helena von Schantz.

Hon menar att eleverna i dag till stor del väljer språk utifrån hur många meritpoäng de får. I dag ges meritpoäng för steg 3-4 i gymnasieskolan, men inte därefter. Det har lett till att färre läser de högre stegen 5-7.

– Vi behöver jämställa språk med övriga skolämnen och ta bort möjligheten att hoppa av redan i grundskolan. På de teoretiska gymnasieprogrammen borde det vara en självklarhet att läsa minst ett språk utöver engelska.

Helena von Schantz och Bo Jansson vill båda göra det obligatoriskt att läsa ett främmande språk utöver engelska redan i högstadiet.

Det skulle gagna eleverna men också vara ett sätt att få fler att utbilda sig till språklärare, tror Helena von Schantz.

– I dag kan du som språklärare inte vara säker på att just ditt språk erbjuds i din kommun. Dessutom ska språklärare hantera att elever när som helst kan hoppa av. Det är inte rimligt att ge 15-åringar den makten, säger hon och påpekar att det inte är några andra ämnen i grundskolan som elever har samma självbestämmanderätt över.

– Språkämnets särställning har ifrågasatts av både Skolverket och av Skolinspektionen. Det finns dessutom forskning som visar att språkstudenter har en förbluffande tillväxt i hjärnan. Vi behöver prata mer om hur flerspråkighet gynnar intellekt och tanke.