Annons
Howard Pitler, doktor i pedagogik. Foto: Emil Hedman

”Alla lärare behöver en coach”

Publicerad 30 april 2018

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Fakta

Howard Pitler

Howard Pitler är expert på klassrumsobservationer, med över 40 års erfarenhet av utbildningssektorn. Först i grundskolan som lärare och sedan som studierektor och rektor. Efter det jobbade han med forskning och utveckling kring lärande och lärare, har skrivit ett antal böcker i ämnet och är fil. dr i pedagogik. Han reser runt jorden och föreläser, och deltog i konferansen Framtidens lärande i Stockholm i slutet av april.

@hpitler på twitter.

John Hatties ofta citerade metastudie Visible learning slår fast att den viktigaste faktorn för framgång hos skolelever är att de får bra feedback av sina lärare. Men om det är sant, vem ger i så fall läraren feedback, så att hen också utvecklas optimalt? Så resonenerar amerikanen Howard Pitler, själv före detta lärare, rektor och doktor i pedagogik.

– Om en läkare vet vad som är best practice och väljer att inte följa det, och något dåligt händer, så kan läkaren åtalas. Om vi inom undervisning vet vad best practice är, och medvetet väljer att inte följa det, tycker jag att det är samma sak, säger han.

Howard Pitler syftar på att lärare efter utbildning får en handledare i början, men sedan står mer eller mindre utan en plan för strukturerad, kontinuerlig professionell utveckling. Och han menar att även om lärare utvecklas genom att själva reflektera över sin undervisning och ägna sig åt kollegialt lärande, så är det inte lika bra som att någon observerar lektionerna och ger den värdefulla feedbacken som bland andra John Hattie lyfter fram.

– Det finns en missuppfattning kring handledning som gör att vi bara sätter in det när en lärare är oerfaren eller har det extra svårt. Men titta på någon som tennisspelaren Serena Williams – hon är bäst i världen på det hon gör, men likväl står där en coach bakom henne och hjälper henne att utvecklas, genom att hjälpa henne reflektera över vad hon gör bra, och peka ut vad hon behöver jobba mer på. Om hon behöver en coach, så tycker jag att alla ska ha en coach.

Konkret handlar Howard Pitlers coachande om klassrumsobservationer med efterföljande feedback. Coachen studerar lektioner och antecknar, ibland direkt i klassrummet, ibland via videoinspelningar av lektionerna. Men det handlar inte om några utvärderingar av lärarens arbete, utan syftar bara till att fortsätta utveckla läraren. Samarbetet pågår kontinuerligt år efter år, från början till slutet av lärarens karriär.

Hur lång tid tar det för lärarna att vänja sig vid att bli observerade?

– I början skickar lärare videon till mig och säger att ”jag var jättenervös när jag spelade in videon, det här är läskigt” . Mitt mål i början är att sänka den oron och hjälpa dem förstå att våra mål är desamma. Det handlar om att hjälpa eleverna.

Få svenska skolor har nog möjlighet att anställa coacher som ska jobba med deras lärare. Så vem inom skolan kan agera coach? Rektorn?

– Det är inte idealiskt. En av nycklarna till framgång för en coach är att etablera tillit. Om jag är din coach, men du vet att jag i slutet av terminen dessutom kommer att utvärdera dig och eventuellt avgöra din professionella framtid, är du inte benägen att söka min hjälp eller vara ärlig med mig när saker inte fungerar bra. Om en rektor lyckas bygga upp den nivån av tillit med lärarna så går det bra, men det är knappast normen, säger han.

Det är vanligare i med specialiserade lärarcoacher i USA än i Sverige, men att ett alternativ är enligt Howard Pitler att coachandet blir en del av det kollegiala lärandet, där lärarna turas om att coacha varandra.

– Jag brukar göra så att jag först engagerar lärarna på en skola i mitt sätt att coacha, och ser till att de blir bekväma. Sedan delas de in i grupper om tre, som turas om att observera varandra och reflektera över vad de ser i varandras klassrum. Genom att dela in dem i tre istället för två undviker vi maktförhållanden där en hela tiden är i överläge. En trio tenderar att vara mer kollegial, säger han.

Men om lärarna ska coacha varandra. Varifrån får de tiden att göra det?

– Jag har inte listat ut något sätt att addera fler timmar till dygnet, och vi vet att lärarna inte har tid med fler saker. Så det handlar om att prioritera ner andra saker. Min gissning, med 19 års erfarenhet av att vara rektor, är att det finns saker som är mindre viktiga än det här, som man kan ta bort.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons