Annons
Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Foto: Erik Nylund

Alla nedskärningar får lärarna att koka: Det räcker nu!

Publicerad 11 mars 2019

Relaterat

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

Från lappland i norr till Skåne i söder upprörs och protesterar lärare mot nedskärningar inom skolan.

Andra är besvikna och uppgivna. En del väljer att byta jobb.

– De ständiga kraven på ”effektiviseringar” i kombination med växande behov hos många elever gör att kvaliteten försämras för varje år som går. Inte ens Stålmannen skulle klara att leva upp till styrdokumentens krav med de resurser som vi har, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.

I Sjöbo har en stor del av lärarkåren fått nog av kommunala besparingar och sämre arbetsförhållanden och funderar på att sluta.

– Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson som är LR:s kommunombud i den sydostskånska kommunen.

Efter att Sjöbo kommun aviserat om ytterligare nedskärningar inom skolan, och det larmats om höga stressnivåer och växande hälsoproblem bland de anställda, genomförde lärarfacken för några veckor sedan en enkätundersökning bland lärarna på Färsingaskolan och Emanuelskolan. Drygt 90 procent av lärarna valde att delta i undersökningen som bland annat visar:

  •  83 procent av lärarna på Färsingaskolan och 89 procent på Emanuelskolan har under det senaste året haft långvariga stressymptom.
  •  90 procent av lärarna beskriver sin arbetsbelastning som tung, mycket tung eller motsvarande.
  •  Nästan 80 procent tror att deras nuvarande arbetsbelastning kommer att påverka deras hälsa negativt eller mycket negativt.
  •  En klar majoritet av de som arbetade på respektive skola för ett år sedan anser att de i dag har mer undervisning än vad de hade då.
  •  83 procent av lärarna på Färsingaskolan uppger att de kommer att söka jobb någon annanstans. På Emanuel-skolan är andelen 56 procent.

– Det har under många år satsats alldeles för lite på skolan i Sjöbo, vilket bland annat resulterat i en mycket tung arbetsmiljö och en för stor arbetsbelastning för lärarna, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo, har sett att skolans budget har varit för liten under många år.

Han berättar att lärartätheten och behörigheten i Sjöbo är lägre än riksgenomsnittet, trots att åtminstone den sistnämnda har förbättrats under senare år.

– Att det kostar mer att anställa behöriga lärare än obehöriga är ganska självklart. Men det tog man inte hänsyn till när man lade budgeten.

– Sjöbo satsar redan för lite pengar på skolan i förhållande till behoven och för att vi ska kunna leva upp till skollagens krav. Med nya effektiviseringskrav – det vill säga besparingar – blir det ännu sämre, vilket är en förklaring till att många lärare funderar på att se sig om efter andra jobb. Jag blir extra ledsen när jag träffar erfarna och duktiga lärare som har arbetat här länge och som nu berättar att även de funderar på att söka andra arbeten. Det är hemskt.

Det man ger med ena handen, tar man med den andra.

Enligt kommunledningens ursprungliga planer skulle det i år sparas över fyra miljoner kronor på för- och grundskolorna i Sjöbo. Efter omfattande kritik har den styrande politiska majoriteten lovat att åtminstone begränsa besparingarna något.

– Men det räcker inte. Anslagen behöver öka. Skolans budget har varit för liten under många år, säger Peter Nilsson.

Efter två år på posten sade Sjöbos skolchef Jeanette Willby häromveckan upp sig på grund av missnöje med hur politikerna i kommunen vill omorgansiera skolan. Trots att det var hon själv som valde att sluta, får hon lön fram till 1 mars 2020 vilket beräknas kosta kommunen cirka en miljon kronor. Hon är under tiden arbetsbefriad.

Peter Nilsson säger att höga hyreskostnader bidrar till skolorna dåliga ekonomi i Sjöbo.

– Vi har bland de högsta lokalkostnaderna i landet trots att lokalerna ägs av kommunens bostadsbolag Sjöbohem. Det man ger med ena handen, tar man med den andra.

2017 gick Sjöbohem med nästan 13 miljoner kronor i vinst (resultat efter finansiella poster), enligt bolagets senaste årsredovisning.

Det är dock inte bara skolorna i Sjöbo som dras med höga lokalkostnader. Så är det i många kommuner. Ett exempel är Trelleborg, några mil sydväst om Sjöbo.

– En stor del av bildningsnämndens budget går åt till att betala höga hyror för skollokaler som kommunen själv äger. Det är en rundgång på pengar, säger Ronnie Johansson som är LR:s ombud i Trelleborg.

Tillsammans med Åsa Plesner driver läraren Marcus Larsson tankesmedjan Balans som i skrivande stund har analyserat årets skolbudgetar för cirka 220 av Sveriges 290 kommuner. 

– Enligt vår sammanställning sparar ungefär nio av tio kommuner på skolan, säger Marcus Larsson.

Hur mycket?

– Det varierar. Ytterst få kompenserar fullt ut för prisökningar, vilket i sig innebär en nedskärning även om inte skolbudgeten minskar i absoluta tal. Det gör den dock på vissa håll.

– En del kommuner, till exempel Stockholm, säger att man satsar på skolan när man ökar skolbudgeten med två procent. Men om prisökningen är exempelvis tre procent innebär det i realiteten en nedskärning.

Kompenserar kommunerna för lokal löneglidning?

– Oh nej. En del skriver dessutom i sin budget att det heller inte blir några pengar till ”volymförändringar”, det vill säga kompensation för att antalet elever ökar, vilket i praktiken innebär ännu större nedskärningar.  

– Många har dessutom stegrande effektiviseringskrav, det vill säga ökade krav på nedskärningar. Ofta kan det vara en procent för 2019, 1,5 procent för 2020 och 2,5 procent 2021. Det kommer alltså bli ännu värre under de kommande åren. 

Sanningen är att det inte finns någon grädde att ta bort.

Enligt Balans genomgång utnyttjar många kommuner statsbidraget för ökad likvärdighet för att dölja sina egna besparingar på skolan. 

För att få del av bidraget, som i år är på 3,5 miljarder kronor, får kommunerna enligt regelverket inte minska de egna kostnaderna per elev (undervisning och elevhälsa).

– Men det kan de ändå göra genom att Skolverket valt en helt annan definition av vad som är nedskärningar än den som de flesta andra, till exempel Sveriges kommuner och landsting (SKL), använder sig av. Resultatet blir att samtidigt som statliga politiker ökar bidragen till skolan, skär många av deras kommunala kollegor ner på anslagen till samma skola, säger Marcus Larsson.

En av de kommuner som valt att spara på skolan trots ökat elevantal är Örebro. I år minskas skolbudgeten med cirka 70 miljoner kronor. 

I samband med att besparingsplanerna, som från början var på drygt 100 miljoner kronor, presenterades förklarade programdirektören Charlotta Karlsson Andersson:

– Vi tar från det som är grädde på moset i verksamheten.

Uttalandet och besparingarna har upprört Örebros lärare. Snabbt startade Facebookgruppen ”Var fan är grädden?” som i dag har nästan 2 000 medlemmar.

– Uttalandet visar vilken syn de som styr har på skolan. Sanningen är att det inte finns någon grädde att ta bort, och det har det inte funnits på decennier. Det är inte så att vi som arbetar i skolan går runt och rullar tummarna, säger Martin Hallberg som undervisar i spanska och idrott på Gumaeliusskolan. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons