”Alla passar inte för att vara lärare”
Fyra olika lärarexamina i stället för en. Fasta ämneskombinationer. Kortare studier för att bli yrkeslärare.
Det är några av förändringarna när regeringen i dag presenterade förslaget till ny lärarutbildning.
Utbildningsminister Jan Björklund aviserade också att det kan bli lämplighetstester för blivande lärare – men tidigast 2013.
- Förskollärarexamen: Utbildningen blir lika lång som i dag, 3,5 år, men med ökat fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik.
- Grundlärarexamen med tre olika inriktningar:
- Förskoleklass till årskurs 3. Fyra år lång utbildning. Ska ge bredare ämneskunskaper men specialiseringen och valfriheten minskar jämfört med i dagens lärarutbildning. Ämnesstudier i matte, NO, SO, engelska, svenska och teknik blir obligatoriska.
- Årskurs 4-6. Fyrårig utbildning. 30 poäng vardera i matte, svenska och engelska blir obligatoriskt. Därutöver valfri inriktning mot SO-ämnen, NO-ämnen/teknik eller praktiska/estetiska ämnen.
- Fritidshem. 180 poäng, alltså ett halvår kortare utbildning än i dag. Förutom fritidspedagogik ingår även 30 poängs studier i ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.
- Ämneslärarexamen – två olika inriktningar:
- Årskurs 7-9. 4,5-årig utbildning. Lärare med denna examen ska bli behöriga att undervisa i tre ämnen. 90 poäng krävs i huvudämnet och minst 45 poäng vardera i de två andra (som ska vara ”angränsande”). Antalet ämneskombinationer kommer att vara begränsade.
- Gymnasiet. Utbildningen omfattar 300-330 högskolepoäng. Ska ge kompetens att undervisa i två ämnen. Minst 120 poängs studier i huvudämnet och 90 i det andra. Begränsat antal ämneskombinationer.
- Yrkeslärarexamen: 1,5-årig utbildning – en halvering jämfört med i dag. 60 poängs studier är vikta åt det som kallas ”utbildningsvetenskaplig kärna”, vilket bland annat innebär bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering.
Regeringen har gett propositionen det blygsamma namnet ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”.
– Det är ingen dröm att reformera lärarutbildningen så snabbt efter den senaste reformen, men nackdelarna med den nuvarande utbildningen är så stora, sa Jan Björklund på en presskonferens i Rosenbad på torsdagen.
– Läraryrket är det viktigaste yrket i ett land som vill satsa på framtiden.
Den största förändringen är att det från och med hösten 2011, när den nya lärarutbildningen är tänkt att införas, blir fyra olika examina: Förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen (se faktaruta intill).
– Det är skillnad på att undervisa en sjuåring och en 17-åring, säger utbildningsminister Tobias Krantz.
Antagningskraven blir högre – svenska C och engelska B krävs – och det blir ökat fokus på matematik, speciellt för lärare i de lägre årskurserna.
Inte välja bort
– De som i dag går lågstadielärareutbildningen väljer ofta bort no och matte, vilket får konsekvensen att 25 procent av lärarna på lågstadiet i dag saknar utbildning för de ämnen de undervisar i. Nu ska man inte längre kunna välja bort dessa ämnen, säger Jan Björklund.
Som tidigare varit känt öppnar han även för lämplighetstester av blivande lärare. Hur dessa skulle kunna se ut ska utredas vidare. Tidigast 2013 kan testerna bli aktuella.
– Alla människor passar inte för att vara lärare, säger utbildningsministern.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner är nöjd med att det blir fyra olika examina för lärare och ser heller inget problem med fasta ämneskombinationer. De är inte presenterade i detalj ännu, men kommer troligen att bli åt hållet svenska + SO samt matematik + NO.
– Det är sådana tjänster skolorna lyser ut, säger Metta Fjelkner.
Hon saknar att frågan om lärarlegitimation inte finns med i propositionen.
– Det var ett vallöfte från valet 2006, säger hon.
Jan Björklund säger att det delvis är en kostnadsfråga.
– Och legitimationen har inte med utbildningen att göra. Det kan finnas anledning att återkomma till den senare i år.