Glöm inte ämnena

Som nästan vuxen och nyanländ i Sverige finns alternativet språkintroduktion, ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. På programmet ligger tyngdpunkten på att lära sig det nya språket, parallellt som man tillägnar sig kunskaper på sitt nya språk. Målet är att kunna gå vidare till en annan gymnasieutbildning, annan utbildning eller jobb. 

Monica Lindvall är projektledare med ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning på Nationellt centrum (NC) för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon är mån om att lyfta fram att elevgruppen är heterogen.

– Den ena ytterligheten är att du kommer hit med föräldrar som ska jobba på universitet eller inom en multinationell koncern och du hamnar på språkintroduktion för att kunna läsa på svenskt gymnasium under tiden. Den andra är att du kommer hit som ensamkommande flykting, med kort eller kanske helt utan skolbakgrund. De här eleverna har enormt olika behov, säger hon. 

Elever som går språkintroduktion har rätt att läsa ämnen på gymnasienivå om man har de förkunskaper som krävs från grundskolan i hemlandet. När eleven kommer till Sverige kartläggs och valideras elevens kunskaper. Det är mycket viktigt att det görs, säger Monica Lindvall, så att varje individ får fortsätta studera på rätt nivå och i de ämnen som är mest angelägna när man nu är i Sverige. Hon betonar att det inte är meningen att övriga ämnen ska stå på vänt tills språkkoden är knäckt. 

– Med hjälp av studiehandledning på modersmålet ska man kunna gå vidare i andra ämnen. Kartläggningen visar vad du kan och hur mycket man mäktar med. Det är oerhört viktigt att eleven får möjlighet till detta, men vi vet av Skolverkets rapporter att på många skolor ser det inte alls ut så utan eleverna får enbart läsa svenska som andraspråk. 

För att eleven ska kunna läsa gymnasiekurser ute i klass krävs till en början studiehandledning på modersmålet. Förutom rent språkligt stöd handlar det om att få förklarat för sig hur den svenska skolan, kursplaner och betygssystem fungerar. Fungerar det bra blir handledningen en bro mellan elevens gamla och nya skolsituation.

– Eleven har rätt till studiehandledning enligt skollagen, men det är ofta en brist på skolorna. Ganska ofta med hänvisning till ekonomin, men tänker man långsiktigt så kostar det ju mer att ha eleven i en utbildning som kanske aldrig blir klar. Det kan också vara den lokala skolorganisationen som sätter stopp
eller okunskap om språkutveckling och lärande. Vi lär oss ju ett nytt språk mycket lättare om vi läser om ämnen vi är intresserade av. Generellt är grundskolan bättre på att integrera eleverna i olika ämnen än gymnasieskolan.

Det är vanligt att elever inom ramen för språkintroduktion också läser matematik, SO, NO och praktisk-estetiska ämnen på grundskolenivå. Då handlar det dock inte om att gå ut i klass, utan om att undervisningen ordnas inom ramen för språkintroduktion. 

Vet man hur det går för eleverna på språkintroduktion längre fram? 

– Då är vi tillbaka där vi började, att gruppen är så heterogen. Det är förstås väldigt olika. Men tyvärr vet vi inte tillräckligt mycket. Där skulle vi önska mer uppföljning. 

Monica Lindvall säger att språkintroduktionsprogrammet och den här elevgruppen behöver beforskas mer. 

– Det behövs exempelvis longitudinella studier där forskare följer elevers väg genom det svenska skolsystemet, både vad gäller språkutveckling och studier i olika ämnen, för att se hur eleven på olika vägar tar sig vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden. Framför allt skulle framgångsrika vägar behöva belysas så att kommunerna kan ha det som underlag för hur de ska kunna organisera och utveckla sina verksamheter för den här elevgruppen bättre.