anders_hansen_pressbild2

Anders Hansen tror inte på mobiler i klassrummet.

| Foto: Stefan Tell
Skärmdebatten

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Anders Hansen

Anders Hansen är leg läkare från Karolinska Institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit flera uppmärksammade populärvetenskapliga böcker om hjärnan:

  • Skärmhjärnan (2019)
  • Fördel ADHD (2017)
  • Hjärnstark (2016)
  • Hälsa på recept (2014, tillsammans med Carl Johan Sundberg)

Med årets mest lyssnade sommarprat i P1 i ryggen och sin alldeles egna nya tv-serie i SVT är psykiatern Anders Hansen mer aktuell än någonsin hösten 2019. Den senaste boken ”Skärmhjärnan” handlar om hur krocken mellan vår urgamla hjärna och den moderna teknologin kan leda till stress och psykisk ohälsa om vi inte gör medvetna val.

Hypen är närvarande på bokmässan i Göteborg där han deltar i 12 olika seminarier. Ett av dem hålls på Lärarscenen, inför en publikskara så stor att den sväller ut över gångpassagerna och in i intilliggande utställares bås.

– Digitaliseringen innebär enorma fördelar, men det är uppenbart att det finns problem. I grund och botten handlar det om att vi är usla på att göra flera saker samtidigt. För vi gör egentligen inte två saker samtidig, vi hoppar fram och tillbaka. Och det stör vår inlärning, säger Anders Hansen.

Vi har en drift att försöka multitaska

Hans grundläggande budskap är att vår mänskliga hjärna är skapt för en helt annan tillvaro än den vi nu lever i, och den kommer att fortsätta fungera på samma sätt oavsett vad vi hittar på. I takt med att de stora teknikföretagen har lärt sig att ”hacka” vår hjärna, lägger vi mer och mer tid på deras produkter.

– Vi har en drift att försöka multitaska, och det tror man beror på att vi har behövt scanna av för eventuella faror i omgivningen. De egenskaperna hackas av våra mobiler, säger han.

Att barn som växer upp i den digitala världen skulle vara bättre på att hantera informationsbombardemanget och det ständiga pockandet på uppmärksamhet avfärdar han rakt av.

– I skolan behövs ”sustained attention” (förmågan att fokusera på en aktivitet över lång tid). Det finns en myt av att barn skulle bli bättre på att inte bli distraherade för att de växer upp med det här, men det stämmer inte. De är lika sårbara som vi är, som våra föräldrar och farföräldrar och så vidare.

Han hänvisar till forskning som pekar på potentiellt negativa konsekvenser av skärmar i klassrummet.

– Forskning i Storbritannien har visat att duktiga elever gynnas av digitala verktyg i större utsträckning än svagare elever. Och en mobil som ligger kvar i fickan gör att du presterar sämre. Den ger impulser som gör att vi inte fokuserar. Använda digitala verktyg i klassrummet kan man göra, men inte den vanliga mobilen.

Skolvärlden har tidigare skrivit om forskning från Nederländerna som kommer fram till det motsatta, att det är lågpresterande elever som gynnas mest av digitala verktyg.

Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, är kritiskt till trenden att lyfta in vetenskap om hjärnan i klassrummet, eftersom den forskningen sällan är anpassad till det som verkligen sker, och ska ske, i skolan. Grit, arbetsminne, namn på hjärnans olika delar och så vidare må vila på vetenskap, men säger inte så mycket värdefullt till lärarna, menar hon.

– Det är klart att forskare ska ge sin syn på saken, men då måste de vara insatta i pedagogik också. Jag menar att de kommer med väldigt triviala förslag, som att lärare ska ha frågesporter eller upprepa och repetera. Det visar på en ganska smal insikt i vad lärare håller på med, säger hon.

Skolvärldens läsare är väldigt intresserade av den typen av forskning och böcker. Hur menar du att vi ska förhålla oss till det?

– Man ska vara noga med vilket bidrag man låter dem ge. Filosofen Ian Hacking säger att vi lever i ”hjärnans århundrade”. Den neurologiska blicken tar över och det är massivt från så många håll. Pedagogiska forskare varnar för att barn bara blir sedda som neurologiska varelser som enbart reagerar på hjärnstimuli. Men pedagogik är någonting annat, säger Anita Norlund.

Anders Hansen ser en koppling mellan det ökande mobilanvändandet och den ökande psykiska ohälsan och menar att det vara är vi själva som kan vända trenden.

– Vi mår sämre, självskadebeteendet ökar, och jag tror att vår digitala konsumtion är en del av det. vi sover mindre, rör på oss mindre. Vi upplever stress genom att täppa till alla mikropauser. Jag vill inte vara alarmist, jag bara säger att vi har vissa grundläggande behov. Facebook kommer aldrig ta ett beslut att försöka minska mängden tid folk lägger på deras produkter. Så jag tror i grund och botten att det är vårt ansvar att rösta med fötterna och välja de produkter som vi mår bra av.

Kommentera