”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

För drygt ett år sedan tillsatte regeringen Skolkommissionen, en kommitté som ska lämna förslag som ska leda till höjda kunskapsresultat, bättre kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Arbetet leds av Anna Ekström, till vardags generaldirektör för Skolverket, och bland de 13 ledamöterna finns bland annat Lars Hallenberg från Lärarnas Riksförbund, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, och pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson.

Den 16 maj lämnade Skolkommissionen över sitt delbetänkande till regeringen, slutbetänkandet kommer i december.

– Förslagen innebär ett stor steg i rätt riktning. Jag vill framhålla att det finns ett värde i att det är en enig Skolkommission. Det finns inga reservationer eller tilläggsyttranden, utan alla ställer upp på att detta är den rätta vägen att gå. Vi har ett bra samarbete. Det som återstår är att bli mer konkreta och precisera det som är skissat i delbetänkandet, säger Lars Hallenberg, Lärarnas Riksförbunds kanslichef.

* Hur förhoppningsfull är du om att landets politiker gör verklighet av era förslag?

– Jag skulle vilja säga att de inte har något alternativ, om de tar sitt ansvar på allvar. De har släppt ifrån sig frågan genom att ge den till kommissionen, som inte är sammansatt av politiker utan består av experter av olika slag. Om kommissionen är enhällig vore det anmärkningsvärt om inte politikerna följer förslagen, säger Lars Hallenberg.

Bland kommissionens förslag finns:

• Att nationella mål för skolan slås fast:

– De mål som har funnits i läro- och kursplaner och liknande har varit väldigt abstrakta. Där man har infört nationella mål för skolan, som i Ontario i Kanada, har det haft en styrande effekt. Jag tror personligen på detta, säger Lars Hallenberg.

• Att en starkare statlig styrning införs. Två olika modeller övervägs: det ena är att staten styr resursfördelningen till undervisning och elevhälsa, det andra att staten styr resursfördelningen för hela skolverksamheten.

– Det är vår hjärtefråga. De två alternativ som presenterats innebär båda en statlig finansiering och jag tycker att det är ett stort steg i rätt riktning. Det behövs fortfarande ytterligare steg vad gäller precisering, men det får det fortsatta arbetet utvisa. 

• Att skolvalet blir obligatoriskt:

– Som skolvalet har tillämpats så skapar det väldiga skillnader. Skolvalet måste vara sådant att det skapar rimliga planeringsförutsättningar, menar Lars Hallenberg.

• Att läraryrkets attraktionskraft ska höjas:

– Det är en nyckelfråga som kommissionen delvis kan förfoga över – kommissionen förfogar ju inte direkt över lön och annat. Men jag vill framhålla det som kallas för professionsprogram, som i realiteten är en beskrivning av olika karriärsteg. Det är LR:s politik – vi vill ha karriärsteg. Det vi har saknat i de karriärsteg som presenterats av den tidigare regeringen är att stegen är kopplade till viss utbildning och ett ansvarstagande. Det kan vara ämnesansvar, ansvar för nationella prov och liknande. Det är naturligt att en löneökning följer med ett ökat ansvar.

• Att lärarnas kompetensutveckling blir bättre:

– Kommissionen lyfter fram att det måste finnas mycket mer av didaktisk-metodisk kompetensutveckling.