Anna Ekström: ”Folkhögskolan är avgörande för Sveriges framtid”

Sverigedemokraterna vill skära ner på medlen till folkhögskolornas allmänna kurs. Men alla vi som sett vad folkhögskolans inkluderande undervisningsform betyder för enskilda människor förstår att allmän linje behövs, såväl för utrikes födda som för svenska elever som inte klarat skolan tidigare. Sverige behöver satsa både på folkhögskolor och på annan vuxenutbildning, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) i en replik.

Hon hade det svårt i skolan, och kände hela tiden att hon misslyckades. Livet var tufft för den blyga flickan som klev in på Gotlands folkhögskola i Hemse. När jag fyra år senare – för några veckor sedan – träffade henne just där, var hon en utåtriktad, entusiastisk ung kvinna med färdiga studier och extrajobb på helgerna – full av tilltro till framtiden.

Norrbotten var kallt och mörkt när han kom som tonårig kvotflykting från Sierra Leone. Han kunde engelska men saknade gymnasiekompetens, och började på allmän linje på folkhögskolan, där han med stor entusiasm tog sig an studierna. På en lektion i Svenska som andraspråk läste gruppen Pär Rådströms novell ”På tillväxt”, som handlar om en pojke som är ledsen för att han inte får börja skolan – han måste stå på tillväxt. Ett par år senare får svenskläraren på folkhögskolan uppe i norr ett vykort från den unge flyktingen: ”Vill meddela att jag inte längre står på tillväxt – jag har kommit in på läkarutbildningen!”

En andra chans för många

Tillväxt är ett nyckelord, på flera sätt. Den gröna industrin växer och arbetsmarknaden skriker efter utbildad personal. Samtidigt behöver människor fler chanser att klara skolan och att vidareutbilda sig för att ta de jobb som finns. För många är allmän kurs på folkhögskolorna och dess speciella undervisningsform precis den andra chans som behövs.

Ovan sanna historier om två deltagare på allmän kurs är bara en bråkdel av de otaliga exempel som finns på vad folkhögskolan varje år gör för människor i vårt land. Fler än 22 000 personer studerade på folkhögskolornas allmänna kurs ifjol, för att få grundläggande behörighet och därefter kunna gå vidare till ytterligare studier eller jobb. Vi vet att en slutförd gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för möjligheten till varaktig etablering på svensk arbetsmarknad. Trots det vill Sverigedemokraterna minska på anslagen.

Viktiga förslag för framtiden

Parallellt med insatser för folkhögskolan satsar regeringen på annan vuxenutbildning. För att förbättra kompetensförsörjningen och underlätta etableringen på arbetsmarknaden förstärker vi och utvecklar gymnasieskolans yrkesprogram och yrkesvux. Genom kunskapslyftet har regeringen tillfört medel för 160 000 utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskola, folkhögskola och högskola. Inom ramen för detta har folkhögskolans allmänna och särskilda kurser förstärkts med motsvarande 12 000 platser, och sedan 2014 har folkhögskolan byggts ut med närmare 30 procent.

Vi har nyligen också återinfört möjligheten till grundläggande behörighet för alla som väljer ett yrkesprogram på gymnasiet, och riksdagen ska i juni rösta om regeringens förslag om att arbetsmarknadens behov framöver ska vägas in när kommunala och enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa, så att fler utbildas till yrken där jobben finns. Förslagen omfattar både gymnasieskolan och yrkesinriktad utbildning inom komvux, och är viktiga för att säkra framtidens kompetensförsörjning.

Vi behöver mer vuxenutbildning

Det primära ansvaret för behörighetsgivande utbildning för personer som inte klarat gymnasiet ligger mycket riktigt hos den kommunala vuxenutbildningen. Men undervisningsformen och den inkluderande miljön som människor varje år tar del av på våra folkhögskolor, är minst lika viktig, eftersom den fångar in andra grupper än de som klarar gymnasiet eller senare komvux.

Sverige står på tillväxt, och vi behöver mer vuxenutbildning i alla dess former – inte mindre. Folkhögskolan är en omistlig del av vårt svenska utbildningslandskap. Det är obegripligt att Sverigedemokraterna vill minska anslaget med udden riktad mot allmän kurs. Det är än mer obegripligt att de skryter om det.

Anna Ekström, utbildningsminister (S)

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.