Anna Ekström om Pisa-kritiken: ”Hade kunnat göra mer”

Regeringen har fått hård kritik från Riksrevisionen för hanteringen av Pisa-undersökningen 2018. Vid en presskonferens på torsdagsförmiddagen konstaterar utbildningsminister Anna Ekström (S) att Skolverket ”hade kunnat göra mer” för att säkerställa att alla skolor uppfattat instruktionerna om vilka elever som kan exkluderas och inte i kunskapsmätningen.

– Det gör att vi att i nuläget och fram till nästa Pisa-undersökning 2022 i högre utsträckning behöver luta oss mot andra internationella kunskapsstudier, och mindre mot PISA 2018, vad gäller just utrikesfödda elevers kunskapsresultat.

Utbildningsministern påpekar att både Skolverket och OECD har hela tiden sagt att Pisa 2018 genomfördes korrekt.

– Men uppenbarligen finns det fortfarande frågetecken, och det duger inte. Nästa gång som Pisa skrivs får det inte finnas några som helst tveksamheter ute på skolorna kring vilka elever som ska få möjlighet att skriva provet och inte.

För att säkerställa detta kommer Skolverket få ett nytt regeringsuppdrag för att försäkra sig om att nästa års kunskapsmätning kommer hålla sig inom ramarna för Pisa-undersökningen,

– Man ska kunna lita på alla delar i Pisa. Det är viktigt att varje skola i Sverige som deltar i Pisa uppfattar reglerna från OECD på ett korrekt sätt så att vi i nästa Pisaundersökning får tillförlitlig information också vad gäller utrikesfödda elevers kunskapsresultat, säger Anna Ekström.

Kort efter att resultaten för Pisa-undersökningen 2018 presenterades dök det upp kritik mot urvalet av svenska elever som deltog i studien. Andelen elever som undantogs från att delta hade mer än fördubblats, från fem procent 2015 till elva procent 2018. Kritiker menar att resultaten därför ger en falsk bild av hur det går för svensk skola.

LÄS MER: PER KORNHALL KOMMENTERAR PISA-GATE

Skolverket och regeringen menade att allting gått rätt till och dessutom under OECD:s överinseende. Förklaringen var att den stora flyktingströmmen gjorde att en större andel elever än tidigare inte hade hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.

Efter en förfrågan från svenska regeringen genomförde OECD en granskning som bekräftade att det svenska elevurvalet var acceptabelt.

Men den nya granskningsrapporten från Riksrevisionen ger alltså en helt annan bild. Dels kritiseras en kedja av misstag inom regeringen och på Skolverket som ska vara orsak till den stora andelen exkluderade elever, och dels kritiseras bristen på en ordentlig utredning efter att kritiken framförts.

– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till nyhetsbyrån TT.

Bilden delas inte av Anna Ekström, som på pressträffen slår ifrån sig påståenden om att hon inte tog signaler från utbildningsdepartementets tjänstemän på allvar.

– Efter att det interna pm:et togs fram har utbildningsdepartementet haft en dialog med Skolverket om just exkluderingsgraden, och hur den kunnat vara så hög. Skolverket har då i interna kontakter varit väldigt tydliga med att Pisa-studien genomförs på ett korrekt sätt.

Vidare understryker utbildningsministern att Sverige, trots Riksrevisionens kritik och exkluderingen av utrikesfödda elever, har bra koll på hur svenska elever presterar och att kurvorna pekar uppåt. Andelen som slutför ett nationellt program på gymnasiet har ökat, och fler elever är nu behöriga till gymnasiet, påpekar hon.

– När det så gäller den senaste Pisa-studien har det varit känt att Sverige haft en hög exkluderingsgrad. Trots detta visar det tydligt ett uppgång för elever med svensk bakgrund, det är viktigt att understryka.

Riksrevisionen menar i sin granskning av Pisa 201 att Skolverket borde ha gjort mer för att säkerställa ett korrekt deltagande i PISA-undersökningen. Samtidigt säger Riksrevisionen att Skolverket har följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av Pisa-undersökningen.

– Vi välkomnar Riksrevisionens granskning. Pisa undersöker hur väl det svenska skolsystemet fungerar och det är av central betydelse att resultatet av undersökningen är tillförlitligt. Vi tar till oss av Riksrevisionens kritik. Vi har gjort det vi ska enligt regelverket, men vi behöver göra ännu mer i syfte att säkerställa att exkluderingarna blir korrekta, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.

”Det är skolorna som har ansvaret för att göra exkluderingarna”

Riksrevisionen menar att många av exkluderingarna av elever i kunskapsmätningen inte kan vara korrekta. Skolverket ifrågasätter inte att en del elever kan ha blivit felaktigt exkluderade men menar att Riksrevisionens bedömning om antalet delvis baseras på osäkra antaganden.

Skolverket konstaterar också att oavsett om Riksrevisionens antaganden om eventuellt felaktigt exkluderade elever stämmer, så kvarstår den huvudsakliga resultatutvecklingen i Pisa 2018. Ställningstagandet motiveras med att ”man vid en omräkning av resultaten för kunskapsmätningen dels måste göra motsvarande omräkningar för PISA 2015, dels måste ta hänsyn till den statistiska osäkerhet som alltid finns när man analyserar resultat som bygger på urvalsundersökningar.”

– Det är olyckligt att fokus har hamnat på de höga exkluderingstalen när Pisa är en studie som används som underlag för viktiga diskussioner om hur skolsystemet fungerar och om hur vi kan få fler elever att lyckas bättre i skolan. Därför är det viktigt att notera att Pisa 2018 ger en korrekt bild av svenska elevers kunskapsutveckling. Samma utveckling visar även andra internationella studier såsom Timss och Pirls, säger Peter Fredriksson.

I rapporten föreslås att Skolverket ska vidta fler åtgärder, utöver vad OECD ålägger de deltagande länderna, för att få ett högre deltagande i kommande PISA-undersökningar. Rekommendationerna syftar till att Skolverket ska säkerställa att skolsamordnarna har uppfattat kriterierna för exkludering korrekt.

LÄS MER – ÅSA FAHLÉN: TA KRITIKEN PÅ ALLVAR

Vidare förespråkar Riksrevisionen en mer utförlig uppföljning av exkluderingarna. Ett annat problem som Riksrevisionen pekar på är bortfallet av svarspersoner och de betonar vikten av ett högt deltagande.

Skolverket håller med om att bortfall är en stor utmaning i Pisa då det riskerar att göra urvalet mindre representativt. Enligt myndigheten jobbar de kontinuerligt för att få så höga svarsfrekvenser som möjligt i de internationella studierna. Vissa av de rekommendationer som Riksrevisionen lyfter har också redan genomförts i det löpande förbättringsarbetet.

– Det är skolorna som har ansvaret för att göra exkluderingarna och det är Skolverkets ansvar att se till så att skolorna är trygga i sin bedömning av hur exkluderingarna ska göras. För att inte hamna i samma situation framöver så måste vi jobba ännu mer med att säkerställa att skolorna får tillräckligt stöd i sitt arbete med exkluderingarna. Vi kommer också förbättra arbetet med att följa upp exkluderingarna, säger Peter Fredriksson.