Anna Ekström om Pisakritiken: Utmärkt att Riksrevisionen sett oklarheter

När Riksrevisionens rapport om Pisa-resultatet 2018 kom i våras var kritiken mot regeringen hård. Nu kommer svaret som delvis ger myndigheten rätt.
– Det är utmärkt att Riksrevisionen har sett att det var oklarheter med hur exkluderingarna sköttes ute på skolorna, säger utbildningsminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Kritiken var svidande mot både regeringen och Skolverket när Riksrevisionen i våras släppte sin granskning om exkluderingen av ett stort antal elever i Pisarapporten 2018.

I den övergripande slutsatsen kom Riksrevisionen fram till att beslutet om det mer än dubblade antalet elever som undantagits, från 5 till 11 procent, delvis fattats på felaktiga grunder.

Dessutom kritiserades regeringen och Skolverket för bristen på en ordentlig utredning efter att kritiken först framförts. På regeringens begäran utfördes granskningen av OECD, men den rapporten bedömdes sakna trovärdighet, enligt Riksrevisionen.

Nu kommer regeringens svar som i huvudsak delar Riksrevisionens bedömning om att för många elever undantagits och att detta inte heller följts upp i tillräcklig utsträckning. Skolverket har därför fått i uppdrag av regeringen att säkerställa ett högt deltagande inför nästa mätning.

– Det är utmärkt att Riksrevisionen har sett att det var oklarheter med hur exkluderingarna sköttes ute på skolorna. Regeringen har nu sett till att det ska vara ett högt deltagande under Pisa 2022, för att kunna få ett bra underlag och att undersökningarna ska kunna följa det protokoll som de ska göra, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Regeringen står däremot fast vid att resultatet i läsförståelse 2018 fortsatt är högre än 2012.

– Så fort undersökningen kom såg jag som alla andra en hög exkluderingsgrad. Jag bad då tjänstemännen på utbildningsdepartementet att snabbt ta fram ett underlag där de då skrev att resultaten står sig trots att exkluderingsgraden var hög, säger Anna Ekström till Skolvärlden.

Att det skulle ha gått att hitta en lämpligare aktör än OECD för att granska tillförlitligheten i den svenska Pisa-rapporten håller regeringen dock inte med om.

– OECD är en internationell organisation med hög trovärdighet och där många av jordens länder ingår. De har skapat mätningens unika regelverk och sitter också på den främsta expertisen om hur den ska genomföras. De kan se hur den har genomförts tidigare år och i andra länder som haft liknande erfarenheter med perioder av hög invandring.

– Jag skulle inte tveka att be OECD att granska olika förhållanden i Sverige igen – som många regeringar gjort före oss och som genomgående fått utredningar av mycket hög kvalitet, säger Anna Ekström till Skolvärlden.

Detsamma gäller frågan ifall regeringen brustit i sitt uppföljningsansvar då den anser sig ha ”agerat och vidtagit adekvata åtgärder” även då ”Skolverket och regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i rapporten.”

– När Skolverket fick OECD:s rapport där de hade granskat deltagandet fanns det några uppgifter där det svenska systemet beskrivits med felaktiga uppgifter och det borde regeringen ha uppmärksammat OECD på. Det blev de också, men vi borde ha säkerställt att det gjordes på ett tydligare sätt, säger Anna Ekström.