annie

Annie Lööf och Ragnar Sjölander möttes på Storkyrkoskolan i Stockholm.

Text + webb-tv

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet? 
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Varför ska man som lärare rösta på Centerpartiet om man är intresserad av skolpolitik?

– Först och främst har vi väldigt många engagerade centerpartister lokalt som arbetar med skolfrågorna, och det är ju mycket lokalt som det avgörs hur bra villkor lärarna ska få. Sedan har vi har vi en förståelse för att lärarna är det viktigaste verktyget för att elever ska få framgång i skolan.

– Vi har förslag om hur vi vill ge lärarna ett lönelyft och vi har ett förslag om hur vi vill stärka kompetensutvecklingen, som vi tycker ska vara lika för lärare och skolledare oavsett var man jobbar i landet. Vi har också förslag om fler karriärsystem/karriärtjänster, där vi vill bygga ut karriärtjänsterna upp till 22 000. Men sedan tror jag inte bara det är viktigt för lärare utan något som jag också tror, det kanske ni vet bättre, det är möjligheten att kunna kombinera sitt läraruppdrag på grund- och gymnasieskolan med forskning och samarbeten på universitetsnivå till exempel för att öka attraktiviteten.

Om vi pratar konkreta åtgärder. Vad kan man som rikspolitiker då gör? Kan du lova några åtgärder eller reformer som gör att lärare på klassrumsgolvet märker att nu blir det bättre?

– Vi har ju en lokalt styrd skola på det sättet. Men vi har ju skollagen och läroplanen som är nationellt antagna. Det som jag räknade upp innan är statliga insatser som vi behöver göra för att stärka likvärdigheten. Det handlar om ett statligt grepp kring kompetensutveckling, det handlar om ett statligt grepp kring karriärtjänster och lönelyft.

– Ska lärarna få ett lönelyft så krävs det att vi fyller på skattkistan så att man faktiskt kan höja lönerna.

Men pratar vi då om tydligare riktade statsbidrag som inte kan användas till någonting annat inom skolan?

– Ja, dels har ju Centerpartiet generella statsbidrag där vi lägger betydligt mer än regeringen för att enskilda kommuner ska kunna satsa på det de behöver. Men vi har också utpekade satsningar till just skolan som handlar om karriärtjänster. Som innebär högre lönelyft. Det handlar om kompetensutveckling, som ska vara lika oavsett var i landet man jobbar som lärare. Det är några delar som ska vara riktade satsningar till just skolan.

– Ibland är det svårt för mindre kommuner att klara detta. Jag tycker också att det är viktigt att möjliggöra för ett större samarbete mellan kommuner, att kunna tillhandahålla bra skolor. Det vet jag finns i dag kommunförbund där man bedriver gymnasieskolor till exempel.

Det har varit alldeles för stora förändringar på kort tid

Finns det behov av en större regional styrning av resurser till skolan och hur de fördelas? Och när man pratar regional pratar man också statlig nivå och att staten inrättar myndigheter.

 – Vi tror på att skolan ska vara kvar på kommunal nivå. Däremot ser vi med de här insatserna som Centerpartiet har föreslagit att staten måste ta ett större ansvar för att garantera jämlikhet, och för att se till att lärare, oavsett var man jobbar någonstans, ska få möjligheten att kompetensutvecklas, att kunna hänga med i ny forskning och ny pedagogik till exempel som är väldigt viktigt.

– Någonting som vi också har föreslagit, som också gäller lika överallt, det handlar om att minska administrationen. För den är lika för alla lärare och kan vi plocka bort dokumentation som inte tjänar elevernas kunskapsinlärning och kan vi införa lärarassistenter till exempel som underlättar administrationen, och kan vi anställa fler vuxna i form av elevhälsa, så skulle det också underlätta för lärarna att kunna jobba med sitt kärnuppdrag.

Som lärare upplever man ibland att skolpolitiken är ett väldigt omstritt ämne – då vill jag fråga dig: finns det någonting i regeringens politik som ni tycker är bra och har anslutit er till?

Det är klart att det finns, och det är också viktigt att lyfta fram. Jag tycker till exempel att regeringens arbete med att ge skolinspektionen uppdrag att jobba med kvalitetsuppföljningar, snarare än att jobba med regelefterlevnad, är någonting som är bra. Att man fokuserar just på hur alla skolor ska bli lika bra och att man jobbar med kvalitet och innehåll, det tycker jag är en bra del.

– Sedan tycker jag att det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid. Jag tycker det är viktigt att vi försöker få ner reformtempot. Att göra en del strukturella reformer om det behövs, men sedan att det också får sätta sig så att man också får arbetsro, och för eleverna då studiero. 

Skolkommissionens arbete injicerades av regeringen, men det var inte regeringsledamöter som satt där – finns det någonting i det som ni tycker är riktigt bra?

– Det finns en hel del i Skolkommissionens arbete som är bra. Framförallt för att det har varit företrädare, inte från politiken, utan för professionen som har suttit där. Så skulle jag vilja se inom fler olika politikområden att man lyssnar på professionen. Där finns det ju i Skolkommissionens förslag det här med vikten av att fokusera inte på driftsform alla gånger, utan på innehållet och på lärarna och på kunskapsinhämtningen. Så där finns det en hel del att göra, även om vi inte delar allt så klart.

Det måste finnas en möjlighet för lärare att kunna göra karriär.

Ur Skolkommissionens arbete kom också professionsprogrammet med fyra steg för lärare som man skulle kunna komma upp till under sin lärarbana. Är det något som ni också skulle kunna vara med på?

– Vi tycker att det ska finnas en möjlighet att stärka läraryrkets status. Det är i mångt och mycket därför som lönerna har halkat efter. Vi ser att allt för få söker sig till läraryrket och att allt för få stannar kvar. En del handlar om lönen, och en annan handlar om att när man vidareutbildar sig eller när man får ett ökat ansvar så måste det också märkas i lönekuvertet. Det måste finnas en möjlighet för lärare att kunna göra karriär och utvecklas under hela arbetslivet.

– Dels behöver man ju då kanske knyta den närmare så att lärare också har möjlighet att forska. Det kan också vara så att man får möjligheten att genom ökat ansvar få en annan titel eller ett ökat lönepåslag. Så att man känner när man kommer ut som lärare när man är 26–27 år och ska ha 40 år framför sig – att man kan göra olika saker under de här 40 åren och ändå vara i det pedagogiska yrket.

Så man behöver inte bli skolledare för att göra karriär enligt er?

– Nej, jag tycker inte det. Man kan jobba kvar i undervisningen. Sådana tjänster har funnits tidigare, och finns i dag på några ställen, men jag tycker att det behöver bli mer systematiskt så att det inte bara handlar om att man är lärare eller skolledare – utan att man också kan bli förstelärare till exempel och jobba på andra sätt som lektor.

Kvalitetsuppföljning och stärka läraryrket, är två viktiga delar.

Om du fick chansen att förändra någonting i grunden i svensk skola, och verkligen sätta avtryck – vilket område skulle du välja?

– Jag skulle faktiskt välja två. För att det ena handlar om att bygga vidare på det som regeringen har börjat med i kvalitetsuppföljningar. För jag tycker att alla skolor, oavsett huvudman eller vad de är, ska hålla hög kvalitet och vara bra. Då krävs det tillsyn och kvalitetsuppföljningar – det är en viktig långsiktig fråga.

Hårdare nypor alltså från statens sida?

– Ja, det handlar ju om att man sätter tydliga kvalitetskrav och att man också måste leva upp till dem. För det handlar ju både om eleverna och lärarnas arbetsmiljö det här, och att vi ska kunna klara oss i konkurrenskraft och att när man går ut skolan så ska man ha fullgoda kunskaper. Så att det där är en viktig del.

– Men den andra delen handlar om att verkligen värna lärarna och utveckla den yrkesgruppen. För det är nyckel till framgång i skolan för elever. Då handlar det om alla de delarna som vi har varit inne på: kompetensutveckling, det handlar om löner, och möjligheten att kunna jobba med olika karriärtjänster genom ett yrkesliv. Men det handlar också om att se till att avlasta lärare i sitt arbete. Det kan man göra genom att minska dokumentation men det kan också handla om fler vuxna i skolan som inte är pedagoger. De två delarna, kvalitetsuppföljning och stärka läraryrket, är två viktiga delar.

Har ni bra samordning i Alliansen kring skolpolitiken? Känner ni att ni har fått gehör?

– Jag tycker att Alliansen fungerar bra. I utbildningsutskottet till exempel där de har jobbat tillsammans under många år och utvecklat politiken. Klart att vi nu inför valet här och i reformagendan måste gå fram med en gemensam politik även på skolans område.

Intervjun med Annie Lööf gjordes på Estniska skolan och Storkyrkoskolan i Stockholm den 23 maj 2018.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm