”Ansvar att markera mot felaktigheter”

Jag noterar att begreppet ”den fria etableringsrätten” är föränderligt. Linnea Lindquist känner ett behov av att rätta mig i sin replik. Då påpekar hon bland annat att den fria etableringsrätten inte alls innebär att en skola kan öppna närsomhelst, varsomhelst och utan att kommunen får säga sitt.

Låt oss spela med öppna kort. Ingen använder begreppet på det vis Linnea Lindquist ger uttryck för i sin text. Det är det som är problemet. Det är också huvudbudskapet i min artikel. Allt för många felaktigheter och missförstånd tillåts prägla skoldebatten. Vissa av de här felaktigheterna har upprepats så många gånger att de inte längre ifrågasätts.

Märkligt om det inte påverkar

Det är självklart ett problem om svenska folket tror att det är svårare att slå upp ett partytält på stranden än det är att öppna en friskola. Det vore märkligt om det inte påverkade inställningen till fristående skolor.

Synen på fristående skolor påverkas på samma sätt om man tror att branschen täljer guld med smörkniv. Mer än hälften av befolkningen tror att friskolornas vinster i genomsnitt ligger över 10 procent av omsättningen. En tredjedel tror att vinstnivån är över 20 procent. I verkligheten ligger den genomsnittliga vinstmarginalen på under 4 procent.

Debatten förskjuts

De här och andra missuppfattningar fortsätter spridas och jag utesluter inte att det är bekvämt för en del mindre nogräknade debattörer. Det gör att debatten förskjuts till friskolornas nackdel. Kan vi bli fler som markerar när de här och andra felaktigheterna dyker upp är det välkommet.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.