Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Framtidens skola var temat för årets stora skoldebatt i Almedalen. Den samlade gymnasieminister Aida Hadzialic (S), utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp), Liberalernas partiledare Jan Björklund och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

– Det är hos politikerna polletten ska trilla ner. Jag hoppas att den gör det, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som stod som arrangör för debatten tillsammans med Sveriges elevkårer.

Första punkten på agendan var läraryrkets attraktivitet. Lärarbrist, bristande arbetsmiljö, låga löner och stor administrativ börda påverkar läraryrkets image. Även om antalet som söker till lärarutbildningen ökar är bristen på flera håll akut.

Camilla Waltersson Grönvall vill dubbla lönen för lärare i utsatta områden. Gustav Fridolin talade för förändringar som baseras på forskning och lärares egna kunskaper, snarare än hastiga åtgärder.

Men den som drog ner applåder var Jan Björklund.

– Kommunerna har totalt misslyckats som arbetsgivare, sa han.

Aida Hadzialic fick också gensvar av åhörarna för sin kraftiga markering mot vinster i välfärden.

– Lärare och elever har blivit handelsvaror på en marknad och det är här vi ska börja om vi vill bygga en skola i världsklass.

”Mer tid för varje elev” är en undersökning från Lärarnas Riksförbund och en väg för att öka yrkets popularitet, enligt förbundet.

Moderaterna snodde första applåden med en kommentar till övriga partier.

– Sluta käbbla och fokusera framåt, sa Camilla Waltersson Grönvall, och föreslog obligatorisk svenska som andraspråk på lärarutbildningen, en omfattande digitalisering och fler specialpedagoger.

– Vi ser många bra saker som behöver genomföras, men det är svårigheter med det kommunala styret. Alla ser behov av statligt inflytande annars blir det bara snack, och inget kommer att märkas ute i skolorna, säger Åsa Fahlén.

En modern studie- och yrkesvägledning kommer inte in sent i åttan eller i tredje årskursen på gymnasiet, det enades debattörerna om. Och en uppgraderad yrkesutbildning skulle också kunna minska kostsamma avhopp från gymnasiet.

Här fick utbildningsministern första applåden.

– Våga prioritera de områden där elever har svaga framtidsmöjligheter, sa Gustav Fridolin.

En fråga som brukar beskrivas som brännande är betygen. Här visade publiken entusiasm för en stramare linje med tidigare betyg.

– Jag tror personligen att betygen kommer för sent. De ska komma från årskurs fyra och ses som ett kunskapskvitto, säger Camilla Waltersson Grönvall och plockar den första betygsapplåden.

Jan Björklund är positiv till både betyg och katederundervisning.

– Men det finns skönhetsfläckar i hur man väger samman olika moment, sa han.

Aida Hadzialic passade på att slå ett slag för återförda ämnesbetyg.

– Det kan också lyfta moralen hos eleverna, sa hon.

Regeringskollegan är inte lika tydlig i sin bild ämnes- eller kursbetygets fördelar.

– Det är inte systemet i sig utan hur de stora förändringarna genomförs som är problemet. Att inte fokusera på förutsättningarna för de som jobbar i skolan är ett bombsäkert sätt att få betygsinflation, menade Gustav Fridolin.

– Mer tid för varje elev innebär också mer tid att tala med kolleger och göra betygen mer likvärdiga. Sen skulle jag vilja prata mindre om betyg och mer om vilken kunskap eleverna ska ha, sa Åsa Fahlén och rev ner applåder från publiken.

– Skolan ska vara en drömfabrik där elever ska få förverkliga sig själva. Vi måste investera i jämlikhet, likvärdighet och stoppa skolsegregationen, sa Aida Hadzialic.

– Om inte skolan och lärarna ställer krav på eleverna gör ingen det. Att göra eleven ansvarig för att söka kunskap ökar skillnaderna, avslutade Jan Björklund.