back_debatt

Fredrik Bäck, teacher of psychology IBDP, lärare inom psykologi, idrott och hälsa, Katedralskolan Skara.

Debatt

”Är jag mer professionell som lärare i ett annat skolsystem?”

Debatt ”Fokus i den svenska skolan är enligt mig mer på oss lärare som generella pedagoger än som ämneslärare”, skriver Fredrik Bäck.

Lärarkåren i Sverige är i behov av att öka sin status och professionalitet i samhället. Enligt mig är denna utveckling endast möjlig om skolverket hjälper oss i denna process genom att förändra den grundläggande strukturen av kurs och ämnesplaner. Vägen att gå för skolverket är enligt mig genom ett större fokus på att utveckla och stödja lärarna inom sina ämnen.

Jag har förmånen att undervisa som gymnasielärare i två olika skolsystem parallellt och har ett ypperligt tillfälle att jämföra dessa. Dels undervisar jag i en kommunal skola i psykologi och idrott och hälsa och dels på ett IB program där jag har psykologi. Vilka är då skillnaderna som gör att jag känner mig som en bättre och mer professionell pedagog i ett system än det andra?

En av de största skillnaderna mellan systemen är att IB använder ett slutprov som rättas externt av centralt upptränade lärare för att sätta de slutgiltiga betygen. Detta får effekter för den roll men även den relation som vi lärare har med eleverna. Skolverket har i en relativt ny rapport kring likvärdiga betyg och meritvärden belyst att det svenska systemet behöver ändras för att betygen ska bli mer likvärdiga och för att minska betygsinflationen. De förslag som läggs fram är mer likt ett IB system och min förhoppning är likvärdigheten av bedömning och betyg kommer att bli bättre men även den roll vi som lärare har till eleverna.

Ett vetenskapligt förhållningssätt är något som poängteras och betonas i svenska kursplaner. Det finns enligt mig brister i hur man som lärare ska bemöta det vetenskapliga förhållningssättet på ämnesnivå. Min önskan är att eleverna ska skapa kunskaper och förståelse kring vetenskapliga metoder mer utförligt för att de ska kunna ställa sig kritiska i ämnet mer metodiskt. Lärarna behöver en ökad tydlighet kring vad som ska ingå i ett kritiskt tänkande inom ett specifikt ämne. Dels för att utveckla likvärdigheten dels för att undvika att fokusera på en generell kritisk förmåga hos eleven. Den generella kritiska förmågan har forskare sett är väldigt svår att utveckla och fokus bör vara mot en mer ämnesspecifik kritisk förmåga (se Willingham, 2019).

I IB:s system så är det kritiska förhållningssättet till ämnet centralt och utgår uteslutande från den vetenskapliga metodik som finns inom ämnet. Eleverna får exempelvis visa på dessa kunskaper och förståelse för denna vetenskapliga process genom att utföra ett eget experiment i psykologiämnet som de sedan skriver en rapport utifrån vetenskapliga riktlinjer. Detta tvingar även lärarna att bli insatta i ämnets vetenskapliga metodik vilket jag menar utvecklar vår forskningslitteracitet. Forskningslitteracitet är ett begrepp som innebär att kunna ställa sig kritisk, förstå och använda forskning i ett visst sammanhang vilket blir som en slags allmänbildning för forskningsprocesser. Det är en förmåga som skolinspektionen kritiserat att det finns brister i lärararutbildningen och vilket jag menar utvecklar ett professionellt förhållningssätt till sitt ämne och vidare som lärare (läs mer om forkningslitteracitet).

Jag menar att det är svårt att se den röda tråden i de svenska kursplanerna och de blir då ofta svårtolkade. Dessutom lämnas lärare relativt ensamma i att tolka dessa kurs och ämnesplaner med begränsat stöd och få exempel. IBO har en tydlig grundtanke med sin kursplan i ett ”konceptbaserat lärande” vilket skapar dessa hållpunkter eller ett gemensamt språk i övergripande koncept som skapar dessa ämnesspecifika riktlinjer.

Fokus i den svenska skolan är enligt mig mer på oss lärare som generella pedagoger än som ämneslärare. Ytterligare ett exempel på detta är att vi kan sätta betyg i vilket ämne som helst om man bara har en lärarlegitimation. Det är en sak som enligt mig bidrar till en minskad status både bland elever och i övriga samhället. IB uppdaterar sina ämnesplaner vart femte år och ställer därmed höga krav på att lärare uppdaterar sina kunskaper och expertis inom ämnet vilket jag tycker dessutom ger en ytterligare auktoritet hos oss som ämneslärare.

Det finns givetvis både positiva som negativa sidor även med IB:s system men min erfarenhet är att elever oavsett nivå når längre både kunskaps- och förståelsesmässigt i detta system. Min åsikt är att det beror på att målen är tydligare och att förväntningarna är högt satta för eleverna. Samma tydlighet och förväntningar har även vi som lärare vilket är en stor del i att jag känner mig mer trygg och professionell som lärare i detta system. Detta är ett rop på hjälp från mig som pedagog för att skapa en tydlighet och trygghet i svenska kurs och ämnesplaner som leder till att jag istället blir en professionell ämneslärare.

Fredrik Bäck, teacher of psychology IBDP, lärare inom psykologi, idrott och hälsa, Katedralskolan Skara

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm