mobbning
Debatt

”Arbetet mot mobbning måste inkluderas i lärarutbildningen”

Debatt Trots att det är en stor anledning till avhopp från skolan bagatelliseras mobbning av vuxenvärlden. Arbetet mot kränkningarna i skolan måste tas på större allvar och inkluderas i lärarutbildningen, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh.

Kränkande särbehandling, eller mobbning som man säger till vardags, är ett stort problem i svensk skola. Detta är ett fenomen som vuxenvärlden bagatelliserar och som får oproportionerligt lite uppmärksamhet i förhållande till hur mycket lidande och kostnader det orsakar samhället.

Ifall man inte har gått klart gymnasiet har man dåliga chanser att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt rapporten ”10 orsaker till avhopp” från Arbetsförmedlingen, MUCF och Skolverket (2014) står kränkningarna i skolan bakom 50 procent av avhoppen från gymnasiet bland deltagarna i undersökningen.

Runt 60 000 barn i skolorna utsätts för kränkande särbehandling varje dag och majoriteten av skolorna är urusla på att arbeta mot kränkningar. Vuxenvärlden måste förstå allvaret i skolkränkningarna. Det som vi kallar för ”mobbning” bland barn är i många fall vad vi skulle kalla för kriminalitet och brott bland vuxna.

Mår eleverna inte bra kommer de inte att klara av skolan och kunna prestera sin fulla kapacitet.

Lärarutbildningarna idag innehåller många gånger knappast någonting alls om hur man ska arbeta mot kränkningarna i skolan. Detta visar i någon mån hur lågprioriterad den frågan är. Jämför detta med hur många kurser man ger om hur man ska undervisa eleverna i sitt ämne. Att kunna vara en bra lärare på tavlan och kunna undervisa i sitt ämne är givetvis viktigt. Men ifall elever går till en skola varje dag där de blir slagna, hånade, utsatta för sexualbrott samt utfrysta spelar det ingen roll hur bra pedagog läraren än är. Mår eleverna inte bra kommer de inte att klara av skolan och kunna prestera sin fulla kapacitet. Därför är det beklagligt att den allmänna debatten fokuserar så lite på kränkningarna i skolan när man pratar om att förbättra skolresultaten eller att inte få elever att hoppa av gymnasiet.

Det är vanligt att lärare och skolpersonal skyller kränkningarna i skolan på den som utsätts. Det är inte ovanligt att elever som blir kränkta i skolan får höra ”det är inte så konstigt som han beter sig”, ”det är självvalt han vill vara ensam”, ”det kan inte vara fel på alla i klassen, tror du inte att det är något fel på dig själv” eller ”du har problem med dina sociala relationer” utav sina lärare eller skolpersonal.

När Svenska Dagbladet för några år sedan granskade anmälningarna till Skolinspektionen om kränkningar i skolan kom de fram till att skolorna i två av tre fall lagt skulden på eleven som hade utsatts. Det går att se kopplingar till andra brottsfall såsom våldtäkter. Det var vanligt förr i tiden att man tyckte att det var den våldtagna kvinnans eget fel att hon blev våldtagen. Blivande lärare bör bli medvetna om att inte gå in i denna fälla.

Att i större grad inkludera hur man ska arbeta mot kränkningarna i skolan i lärarutbildningen kommer inte att få bort problemet från skolan. Men det kan göra en hel del. Du behöver som lärare inte lägga särskilt mycket energi för att titta efter tecken på skolkränkningar såsom att en elev äter ensam i skolmatsalen.

Någonting annat som borde inkluderas i lärarutbildningen är hur man arbetar mot utfrysning och för att skolan inte ska blir segregerad. Ett stort misstag som lärare gör är att de låter eleverna själva välja vilka de vill arbeta med i grupparbeten. Det resulterar ofta i att eleverna med någon form utav utländsk bakgrund väljs bort av de ”svenska studenterna” och detta leder till att alla med utländsk bakgrund hamnar i samma grupp. Eller om det är en klass med bara en enda med ”utländsk bakgrund” blir denna ofta utesluten och får arbeta ensam vid grupparbeten. Därför är det mera lämpligt att lärarna delar upp eleverna själva vid grupparbeten.

Denna typ av frågor måste lärarutbildningarna i högre grad ta upp – för det skulle inte kräva särskilt mycket energi från lärarnas sida för att komma åt problemen. Därtill borde man också lägga tid på hur lärare, rektorer och kuratorer ska samverka för att komma åt kränkningarna i skolan.

Erik Rezazadeh, lärarstudent vid Göteborgs universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm