Lärarpris

Årets gymnasielärare: Många tror att det bara handlar om undervisning

ninmar1

Tre av Lärargalans pristagare: David Lugner, Ninmar Malki och Anders Johansson.

| Foto: Lärargalan
Lärargalan

45 000 nomineringar kom i år in till Stiftelsen Lärargalan, som sedan 2016 har arbetat med att höja läraryrkets status genom att dela ut pris för årets bästa lärare. I juryn sitter bland andra Lärarnas Riksförbunds vice ordförande Svante Tideman och av 10 000 nominerade lärare vaskade han och de andra jurymedlemmarna fram fyra värdiga vinnare. De presenterades under en tv-sänd gala i ledning av Mark Levengood.

Årets vinnare:

  • Årets ledstjärna: Linda Forssell Asp
  • Årets mellanstadielärare: Anders Johansson
  • Årets högstadielärare: David Lugner
  • Årets gymnasielärare: Ninmar Malki

Eleverna på Drottning Blankas gymnasium på Kungsholmens nomineringar:

”Ninmar har fått mig att se fram emot mattelektionerna, efter att jag alltid hatat matte. Hon har stärkt mitt självförtroende, då hon alltid visat att hon tror på mig. Hon förklarar på olika sätt och ser till att vi är delaktiga i undervisningen. I klassrummet skapar hon en trygg miljö där alla elever kan vara sig själva och känner sig sedda. Ninmar har ett kärleksfullt förhållningssätt mot alla elever, där hon verkligen bryr sig att det går bra för var och en av oss.”

Ninmar Malki älskar att umgås med ungdomar, att ge dem hopp och drömmar genom kunskap. Och kärleken är besvarad. I våras nominerade hennes elever henne till priset Årets gymnasielärare – som hon nu fått hämta ut på Lärargalan.

På några dagar har Ninmar Malki, gymnasielärare i matematik, fysik, kemi och teknik, gått från att vara en lärare i mängden till att bli stoppad i korridorerna och uppringd för intervjuer. Anledningen är Lärargalan och det pris för Årets gymnasielärare som hon fick ta emot där i veckan.

– Jag är helt slut, det är för många intryck att ta in, säger en glad Ninmar Malki och fortsätter:

– Jag är jättetacksam såklart, men samtidigt har jag lite dåligt samvete för alla andra jättejättebra lärare där ute. ”Jag är inte bäst” tänkte jag när jag tog emot det där priset, säger hon.

Samtidigt tycker hon att Lärargalan gör ett viktigt arbete och att det snarare handlar om att ge läraryrket den respekt det förtjänar än att prisa fyra enskilda lärare.

– Vi har inte den bästa statusen bland akademiker trots att vi jobbar och sliter. Jag tänker att läraryrket är ganska komplicerat. Många tror att det bara handlar om undervisning, men det är många parametrar som måste stämma in. Inte minst ledarskap för att få alla att trivas i klassrummet, så att varje individ kan hitta sin roll och växa som människa, säger hon.

Ninmar Malki vill att hennes elever ska ifrågasätta henne, kräva sina rättigheter och ha åsikter. Hon är medveten om att hennes lärarstil sticker ut, men säger att om eleverna vågar göra så i skolan kommer de också kunna ta plats i arbetslivet på ett annat sätt.

– Om de inte vågar påverka sin omgivning nu, när ska de göra det, undrar hon.

Hon ogillar att ställa lärare mot varandra, men säger att sociala medier och digitalisering i kombination med den formativa bedömningen gjort yrket svårare än för 40 år sedan.

– Eleverna behövde inte resonera, analysera och kommunicera så mycket förut, men nu måste man ha de förmågorna i alla ämnen. Det känns som att eleverna har högre krav samtidigt som de har fler saker som distraherar. Det skapar psykisk ohälsa, de mäktar inte med och där måste vi lärare vara med och stötta, säger hon.

Det som skrämmer Ninmar Malki mest är de elever som har ströfrånvaro och den ökande mängden hemmasittare.

– De har gett upp om sig själva när de borde sprudla av energi och framtidstro, säger hon.

Och här anser hon att både lärare och föräldrar har en uppgift.

– Vi tänker gärna att vi var så bra och duktiga, att det var bättre förr. Men du kan inte jämföra dig med ditt barn eller elev för du hade inte samma utmaningar som barnen har nu. Att inte plugga blir då en protest mot vuxenvärlden, säger hon.

Men det är också det här som gör det viktigt för Ninmar Malki att jobba som lärare. Och hon beskriver arbetet med de här eleverna som att tända en brasa med ved som är blöt.

– Det kan tyckas vara ett omöjligt uppdrag, man försöker och försöker och det kan vara jättejobbigt. Men är man tålmodig och visar att man bryr sig så händer det så småningom någonting och när elden väl brinner är det inget som kan släcka den. Det händer, även om det tar tid. Som vuxen vill man ha förändring direkt, men jag har märkt att jag inte kan bestämma reglerna. Det går inte längre att lära ut via order, utan du måste hitta drivkraften inne i eleven och väcka den och det tar tid, säger hon.

Det omsorgsfulla arbetet med att bygga trygghet för eleverna, kan dock lätt raseras och har också lett till att hon haft sina meningsskiljaktigheter med skolledningen.

– Jag har bett dem att inte sätta in en obehörig lärarvikarie i mina klasser om jag är sjuk. Släpp dem och låt dem hellre ha ledigt. Vikarien kan såklart vara jätteduktig på att lära ut, men om den är okunnig om hur du ska leda en grupp kan det hända att den i stället förstör det som jag har byggt upp i fråga om självförtroende den senaste månaden, säger hon.

– Om en läkare är sjuk då kan du inte ta en ickelegitimerad vikarie, men när en lärare är borta då är det okej, säger hon.

Utlärningsmetoden hon har utarbetat startar alltid med en diskussion då klassen ska börja med något nytt.

– I stället för att ta fram en formel och säga så här räknar ni, börjar jag med att ställa öppna frågor. Då börjar de tänka på vad de redan vet om till exempel procent och att det behövs när man ska handla på rea och ta lån. Efter fem minuter är de inne i ämnet.

– Första timmen är bara diskussion i stället för bok och då kommer alla feltankar upp så att vi sedan kan undvika fallgroparna. Tricket är också att använda eleverna som resurs för varandra, i stället för att de ska konkurrera. Om man skapar en sådan miljö blir den väldigt konstruktiv, säger hon.

För Ninmar Malki betyder lärarrollen också mycket personligen. Inte minst för att hon älskar att umgås med ungdomar.

– Det är jättehäftiga människor som håller på att utveckla sin personlighet. Och jag vill inte bara hjälpa dem med undervisning utan också med att hitta hopp och hitta en dröm. Lyckas jag också med att få en person att inte bli kriminell är det fantastiskt. Om samhället skulle förstå hur mycket lärarna faktiskt gör i sitt jobb kanske det hade funnits mer respekt för yrket, säger Ninmar Malki.

Kommentera