Åsa Fahlén: ”Det krävs ett nationellt professionsprogram”

Det är tveksamt om många av skolans huvudmän verkligen vill att lärarna ska fortbilda sig och utvecklas.
– Det är hårda ord, men så är det, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hon menar att det hos en del huvudmän, åtminstone delvis, finns en kvardröjande inställning som går ut på att det är viktigare att barnen blir bra omhändertagna än att eleverna får kvalitativ undervisning.

– Enligt det nu gällande kommunala avtalet har lärarna rätt till 105 timmars fortbildning per år. I verkligheten får de betydligt mindre, vilket bland annat vår undersökning visar. I privat sektor är situationen ännu sämre.

Behövs det bättre avtal?

– Det är inte avtalsskrivningarna som behöver ändras. De är bra. Problemen är efterlevnaden.

– För att kunna stadga upp fortbildningen krävs det ett nationellt reglerat pro-fessions-program. Det skulle göra att lärarna verkligen får den fortbildning som de är i behov av och som bidrar till att de utvecklar sin undervisning. Dessutom skulle de, vilket inte är minst viktigt, få tid till fortbildning. Det får de ofta inte i dag.

Enligt Åsa Fahlén behöver lärarna även få större makt och inflytande över sin egen fortbildning.

– Hos många arbetsgivare finns det en tro som går ut på att det är arbetsgivaren som måste initiera och tala om vilken fortbildning som lärarna behöver. Man litar helt enkelt inte på att lärarna själva kan identifiera det.

Drygt 40 procent av de svarande i LR:s undersökning uppgav att den fortbildning som de trots allt fått innebar liten eller ingen nytta när det gäller den egna undervisningen.

– Det tycker jag är superallvarligt. Lärare vill framför allt ha kvalitativ fortbildning som stärker den egna undervisningen. Mycket handlar om att förbättra ämneskompetensen. Det får de inte i dag.

– Fortbildningen ska dessutom tas tillvara och premieras – inte minst lönemässigt – av arbetsgivaren, vilket inte heller sker i dag. Det är ytterligare ett exempel på varför systemet måste ändras.

Enligt universitetslektor Nils Kirstens forskning deltar svenska lärare i kompetensutveckling i betydligt mindre utsträckning än många av sina kollegor i jämförbara länder.

– Det förvånar mig inte. Vi ligger efter på många områden när det gäller att stärka lärarprofessionen, säger Åsa Fahlén.