Åsa Fahlén inför HÖK21: ”Nu är vi mycket skarpare”

När lärarfacken på fredagen säger upp det hittills rådande avtalet HÖK18 (Huvudöverenskommelse 2018) och lämnar över sitt nya yrkande till motparten går startskottet för lärarnas avtalsrörelse, även om några regelrätta förhandlingar inte kommer igång före årsskiftet.

Mer kravställande språk och tydligare stupstockar för avtalsefterlevnad är ett par saker som skiljer lärarfackens ingångsvärden inför de kommande förhandlingarna med SKR och Sobona den här gången jämfört med 2018. Skolvärlden listar fackens nya yrkanden här.

– Vi vet att det finns stora förväntningar på ett nytt avtal. Det är värt att påpeka att LR är större än någonsin, och tillsammans med Lärarförbundet har vi enorm kraft. Vi ska få till ett så skarpt avtal som bara är möjligt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Genom åren har HÖK18 utstått mycket kritik från delar av lärarkåren och Lärarnas Riksförbunds utvärdering av avtalets konsekvenser visar att löften om minskad arbetsbelastning, förbättrad arbetsmiljö och en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet på många håll i landet inte har infriats.

– När det gäller lön var det ett totalt misslyckande. Vi hade yrkat inte bara på mer pengar till alla, utan en lönestruktur som premierar erfarenhet. Men det har ju inte skett.

Facklig styrka är att arbeta tillsammans

Bilden av HÖK18 som ett misslyckat avtal bidrar till att facken säger sig vilja agera skarpare i de kommande förhandlingarna, men samtidigt vill Åsa Fahlén nyansera den bilden.

– Om vi tittar på arbetsmiljö i HÖK18 så togs det fram material, lathundar och riktlinjer som skulle ut på varje skola. Och det vi ser är att på de platser där man har använt det så har det också blivit bättre. Så den svåra delen är de lokala arbetsgivarnas avtalsefterlevnad, säger hon.

Det är ett problem som finns inbakat i systemet. Lärarfacken skriver avtal med kommunernas centralorganisation om vad som ska gälla i de kommunala skolorna. Men eftersom SKR inte styr över kommunerna kan de göra avsteg från det centrala avtalet utan några större konsekvenser.

– Det är en enorm frustration att vi inte tecknar avtal med någon som kan peka med hela handen. Men vi måste teckna avtal inom det system vi har, och vi gör det så krävande vi kan, säger Åsa Fahlén.

Går det att komma åt genom hur avtalet formuleras?

– Erfarenheten från HÖK18 har ju lett till att vi i det här yrkandet formulerar oss mycket skarpare. Jag vet inte hur många ”ska” vi har med. Formuleringarna är jätteviktiga, men analysen visar att det är avtalsefterlydnaden som brister. Just det löser vi inte i ett avtal.

Har medlemmarna för stor tilltro till vad facket kan åstadkomma?

– Det finns nog en lite för stor förhoppning att avtal löser allt. Men det är ju inte det enda sättet vi kan påverka. Den viktigaste fackliga rollen har de lokala ombuden ute på skolorna, för det är där arbetet måste ske. Den fackliga styrkan är ju när vi arbetar tillsammans och står upp för det som faktiskt står i avtal och lagar.

Att avtalet efterlevs är en nyckelfråga för svensk skola

Åsa Fahlén menar att kollektivavtalen inte är de enda skrivelser som kommunerna väljer att runda ibland, utan även just lagar.

– Ta en så enkel grej som att vi faktiskt har en arbetstidslag som säger att du har laglig rätt till en lunchrast. Ändå har inte alla våra medlemmar det. Här behöver vi ju tillsammans agera för att se till att basala saker som redan finns på plats efterlevs, säger hon.

Förutom att arbetsgivarna ska följa lagen menar hon också att de borde se att det ligger i deras eget intresse att försöka tillgodose de önskemål som lärarkåren och studie- och yrkesvägledarna har.

– En lönestruktur som premierar erfarenhet borde ju vara ett gemensamt intresse. Vad kan göra att lärare och vägledare känner att det är värt att stanna kvar i yrket? Jag blir så arg när jag tänker på det. Vi borde ha ett gemensamt intresse av att avtalen vi tecknar efterlevs, säger hon.

Hur ska ni få fler att agera på nästa avtal?

– Vi yrkar på saker och ting för våra medlemmar och vi har fler krävande formuleringar i yrkandet. Här visar vi vad vi vill trycka på, nästa steg är att se vad motparten går in med. Men även SKR måste se att HÖK18 inte har gett de effekter de skulle. Jag hoppas man tar sitt förnuft till fånga och att vi gemensamt ser till att det som skrivs i ett nytt avtal också utförs i praktiken. Att avtalet efterlevs är ju en nyckelfråga för svensk skola.