asa_gymnasiet

”Det måste finnas förståelse för hur det faktiskt fungerar i skolan, men som det ser ut nu upplever nog många lärare att förståelse inte finns” säger LR:s ordförande Åsa Fahlén. Bilden är ett montage.

| Foto: Jennifer Glans, Shutterstock.com
Corona

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Regeringens besked om att gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning på plats är oroväckande, enligt Lärarnas Riksförbund.​
– Det är någon slags parallell verklighet som jag faktiskt tror tär på lärarnas tålamod, säger ordförande Åsa Fahlén. 
 

Beslutet presenterades av utbildningsminister Anna Ekström (S) vid en pressträff på torsdagen och innebär att den nuvarande nationella rekommendationen förlängs, men ändras så att gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss närundervisning kombinerat med distansundervisning.

– Att bedriva undervisning via fjärr eller distans i stor skala och över lång tid är en ingripande åtgärd, och det har en stor betydelse för den här generationens skolgång. Det har krävts, men det är angeläget att det inte pågår i större utsträckning än nödvändigt eftersom skolan är så viktig för ungdomars lärarande, trygghet och framtid, sa Anna Ekström i samband med pressträffen.

Beskedet om Folkhälsomyndighetens coronaregler lättas upp och att gymnasieskolorna ska kunna återgå till att bedriva viss traditionell klassrumsundervisning har dock gett upphov till oro i lärarkåren. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, beskriver beslutet som oväntat och hänvisar till att det finns ett starkt stöd bland medlemmarna att ha fortsatt fjärr- och distansundervisning när det gäller gymnasieskolan.

– Jag är förvånad och oroad. Vi har länge efterlyst att man ska titta på alla stadier för sig när man undersöker smittspridningen bland lärare och när vi nu äntligen har fått siffror så visar de ju att högstadielärare som var helt eller delvis i skolan i våras löpte dubbelt så stor risk att smittas av coronviruset, jämfört med gymnasielärare som undervisade på distans, säger hon.

Att gymnasieskolorna från och med måndag ska kunna övergå till ökad andel närundervisning innebär enligt Åsa Fahlén ökad läraroro och risk för smittspridning.

– Många är orolig för sin egen hälsa, men också för att en ökad smittspridning i slutändan kan leda till att det inte ens går att bedriva fjärr-och distansundervisning. Pandemin kommer få stora konsekvenser oavsett. Därför måste vi göra vårt bästa för att åtminstone kunna hålla igång undervisningen.

En ökad smittspridning i lärarkåren skulle få ”väldigt negativa effekter” runt om i landet. Dels skulle arbetsbelastningen på befintliga lärare öka ytterligare, dels riskerar kunskapstappet att bli ännu mer påtagligt.

– Alla vet att det är bättre att träffa eleverna i klassrummet än att möta dem via en skärm, men risken finns ju att man själv blir smittad. Vi har lärare i alla olika åldrar och vi vet att man kan bli allvarligt sjuk under lång tid. Du kan till och med avlida av det här viruset, säger hon.

Bakgrunden till att Folkhälsomyndighetens rekommendation lättas upp är att smittspridningen i samhället fortsatt är omfattande och att läget är allvarligt, men att det inte ser likadant ut överallt. Därför kommer regionernas smittskydd att få ytterligare möjlighet att avgöra vilken typ av undervisning som ska förekomma, och gymnasieskolor i kommuner med lägre smittspridning kan få bedriva viss undervisning i klassrummen.

Åsa Fahlén håller med om att det allra bäst är om undervisningen kan bedrivas i klassrummen, men poängterar samtidigt att smittspridningen inte har minskat tillräckligt.

– Jag kan ha viss förståelse för att det finns regionala skillnader och en viss lättnad hade varit en möjlig väg om man hade tittat på varje region för sig och lagt ett tydligt ansvar på regionen att fatta beslut. Men det regeringen säger är att utgångspunkten är att varje elev bör ges minst 20 procent närundervisning. Det tycker inte jag är rätt väg att gå när smittspridningen är så pass allvarligt i vissa delar av landet, säger hon.

Många lärare vittnat fortfarande om att det inte görs riskbedömningar och hur skolorna har stora problem med att anpassa arbetsmiljön och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd, berättar  Åsa Fahlén.​ Hade detta fungerat bättre hade förmodligen acceptansen för att ha mer närundervisning varit större.

Mycket av den oro som myndighetens lättnad orsakat grundar sig i att många lärare fortfarande upplever skolorna har stora problem med att anpassa arbetsmiljön och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd. Hade detta fungerat bättre hade förmodligen acceptansen för att ha mer närundervisning varit större, uppger Åsa Fahlén.

– Som det ser ut nu går det inte att följa de riktlinjer som finns. Det finns inte utrymme för att glesa ut mellan bänkarna och det går inte att vädra mellan lektionerna om du har fem minuter på sig att ta sig till ett annat klassrum.

För att kunna öppna gymnasieskolorna krävs ytterligare åtgärder, till exempel måste huvudmännen genomföra noggranna riskbedömningar där de utvärdera lokaler, ser över schemaläggningen och kontrollerar ventilationen. Först därefter anser lärarfackets ordförande att beslut om att övergå till traditionell klassrumsundervisning kan fattas.

– Lärare ska, precis som alla andra, undvika kollektivtrafik och inte röra sig på stan eller gymmet. Men till sitt jobb ska de fortfarande åka och undervisa precis som vanligt. Det är någon slags parallell verklighet som jag faktiskt tror tär på lärarnas tålamod och acceptansen för de direktiv som kommer när det gäller skolan. Det måste finnas förståelse för hur det faktiskt fungerar i skolan, men som det ser ut nu upplever nog många lärare att förståelse inte finns, säger Åsa Fahlén.  

Sveriges Elevkårer välkomnar däremot beskedet, men efterfrågar att de som tar studenten i år prioriteras för klassrumsundervisning genom ökad tydlighet. 

– I strävan efter att öppna skolan helt igen är detta ett bra första steg när smittläget är fortsatt allvarligt. Eleverna är frustrerade och har efterfrågat tydliga besked och besked som sträcker sig en längre tid. Vi hoppas att huvudmännen nu lyssnar till eleverna och försöker hitta sätt att underlätta deras tillvaro, säger ordförande Josefine Fälth, i ett pressmeddelande. 

Sistaårseleverna har haft distansundervisning en tredjedel av gymnasietiden.

– Precis som att de som gick första året på gymnasiet prioriterades i höstas när undervisningen var på delvis på distans vill vi se att de som i år tar studenten prioriteras när det kommer till klassrumsundervisning. Detta är inte något som kan vänta till senare utan deras situation är akut just nu.

– Alla gymnasieelever är trötta och känner minskat hopp, men avgångseleverna gör det allra mest. Vi är oroliga för den negativa påverkan på elevernas kunskapsutveckling som det här året på distans har inneburit för dem och för deras möjligheter att testa sina kunskaper. Det handlar om deras grundläggande chanser till en gymnasieexamen och till fortsatta studier och jobb, säger Josefine Fälth.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm