Åsa Fahlén om nya regeringen: ”Det räcker inte”

LR:s ordförande Åsa Fahlén är positiv till Lotta Edholm (L) som ny skolminister men imponeras mindre av det som hittills kommit fram om den politiska inriktningen. Samtidigt ser hon flera områden där regeringen har möjlighet att ta kliv framåt.
– Man pratar mycket om att stärka skolans likvärdighet, men frågan är om det är tillräckliga insatser, säger hon.

Lärarnas Riksförbunds förbundsordförande Åsa Fahlén välkomnar valen av Lotta Edholm (L) som skolminister och Mats Persson (L) som utbildningsminister i regeringen Kristersson. Edholm har tidigare varit skolborgarråd och ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

– Det känns positivt med Lotta Edholm, hon är väl insatt i skolfrågor. Och Mats Persson är ju ekonomiskt politisk talesperson. Skolans finansiering är en av de viktigaste frågorna så det är en spännande kombination med de två, säger Åsa Fahlén.

Tillräckliga insatser?

Samtidigt förkroppsligar Lotta Edholm en av de tydligaste skillnaderna mellan den tidigare socialdemokratiska regeringens skolpolitik och den nya borgerligas. Där den tidigare regeringen delade lärarfackens kritik av att skolor bedrivs i aktiebolagsform och med vinstsyfte, satt den tillträdande skolministern själv i styrelsen för den börsnoterade friskolekoncernen Tellusgruppen fram till ministerutnämnandet.

– Det vi har hört i regeringsförklaringen och sett i Tidöavtalet ger förstås ingen anledning att tro att de strukturella förändringar av skolsystemet vi har eftersökt kommer att bli av. Man pratar mycket om satt stärka skolans likvärdighet, men frågan är om insatserna är tillräckliga, säger Åsa Fahlén.

”Det vi vet räcker inte”

En färdig utredning om statligt huvudmannaskap för skolan som inleddes under föregående regering hamnar på regeringens bord i dagarna. Vilken påverkan den får på skolpolitiken framåt kan vara avgörande, menar Åsa Fahlén.

– Vi vet att Liberalerna har drivit på för en statlig skola och det blir intressant att se hur utredningen tas emot. Men det vi vet om den nya regeringens politik så här långt räcker inte, säger hon.

Löser problem i fel ände

Regeringen Kristersson vill utöka lovskolan till att omfatta de lägre årskurserna, och även ge lärare rätt att ”förskriva extra studietid” för elever som behöver mer stöd utanför ordinarie undervisning. De åtgärderna kan vara svåra att kombinera med den rådande lärarbristen, och dessutom, menar Åsa Fahlén, är det försök att lösa problemen i fel ände.

– Man blandar ihop kvalitet och kvantitet. Man kan inte på ett lov eller ett par veckor ta igen flera månaders eller års bristande kunskapsinhämtning. Ser man i stället till att alla lärare får tillräckligt med för- och efterarbetestid och att det finns elevhälsa och elevassistenter på plats så ökar lärarnas möjligheter att under ordinarie terminstid göra det vi ska. Då kommer behovet av dessa extra insatser att minska, säger hon.

En reglering av lärarnas undervisningstid är något som den tillträdande vill åstadkomma.

– Detta låter riktigt positivt och kan vara avgörande för lärarnas arbetsmiljö, säger Åsa Fahlén.

SD:s skolpolitik oprövad

I regeringsförklaringen gjorde statsminister Ulf Kristersson ett par kopplingar mellan skolan, brottsbekämpning och invandringspolitik. Bland annat sade han att ”barn får aldrig användas som integrationsverktyg”, en mening som påminner om det ”Stoppa integrationsexperiment i skolan” som står att läsa i Sverigedemokraternas valplattform.

Åsa Fahlén vill inte spekulera närmare i vad statsministern syftar på med det uttalandet, och säger att det är svårt att veta hur SD:s inflytande kommer att påverka skolpolitiken.

– Vi vet ju väldigt lite om Sverigedemokraternas skolpolitik. Men precis som det är viktigt att elever inte används i politiska projekt så ska ju inte heller lärare användas som politiska instrument. Att skolan står fri från partipolitiken är grundläggande för vår demokrati, säger hon.