asa_fahlen_skola

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. Foto: Jennifer Glans

Nedskärningar

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

LR:s ordförande Åsa Fahlén varnar för att man inte får ta den stigande Pisa-kurvan som en intäkt för att få skära ner mer på skolan.
– Både för individen och samhällsekonomiskt är det galet att skära ner på skolan, säger hon.

Pisa 2018 resultaten

Läsförståelse.

  • PISA 2018: 506 poäng.
  • PISA 2015: 500 poäng.
  • PISA 2012: 483 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Matematik

  • PISA 2018: 502 poäng.
  • PISA 2015: 494 poäng.
  • PISA 2012: 478 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Naturvetenskap

  • PISA 2018: 499 poäng.
  • PISA 2015: 493 poäng.
  • PISA 2012: 485 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

I den nya Pisa-mätningen hamnar Sverige över OECD-snittet. De svenska 15-åringarna får högre poäng i alla tre kunskapsområden – läsning, matematik och naturvetenskap – jämfört med förra Pisa-undersökningen 2015.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén gläds över att den positiva trenden håller i sig för svensk del. Samtidigt oroas hon över att Sverige inte lyckas bryta den bristande likvärdigheten. 

– Det är den bristande likvärdigheten som jag tror på sikt kan bli det största samhällsproblemet. Det vill säga att det blir stora kunskapsklyftor och stor skillnad mellan elevernas möjligheter att vara delaktiga i samhället. Det oroar mig riktigt mycket.  

Hon hoppas dock att de uppåtgående kunskapsresultaten kan ge lite råg i ryggen till landets lärare.

– Alla lärare gör ett fantastiskt jobb där ute. Det är det här kunskapsfokuserandet, med bland annat mattelyft och läslyft, som jag tror är nyckeln bakom de ökade resultaten. Vi har fokuserat mer på rätt saker, säger hon och fortsätter:  

– Samtidigt ser vi att dagens huvudmän skär ner i kommunerna. Det här resultatet kan inte fortsätta att stiga uppåt om vi inte kan öka attraktiviteten i läraryrket. 

Det du lyfter är någonting som lärare oroas över. Det finns de som befarar att Pisa-resultatens uppgång riskerar att leda till en politik som pressar lärare allt hårdare. Hur ser du på det? 

– Ska det vara hållbart i längden måste lärare få helt andra förutsättningar på väldigt många håll i landet, annars riskerar det att slå ut fler. Jag skulle också säga, kopplat till likvärdigheten, att vi förmodligen kommer få se en ökad koncentration av behöriga lärare på skolor som har goda förutsättningar och en minskad på de andra. 

– Man ska inte ta resultaten som en intäkt för att nu går det bra och säga: ”nu kan vi skära ner lite mer, det kommer nog inte att märkas”. Utan tänk tvärtom, ta det här som en chans att faktiskt hålla i. Både för individen och samhällsekonomiskt är det galet att skära ner på skolan. För vi vet att det kommer att drabba de elever som har allra sämst förutsättningar, det är ett enormt slöseri och en farlig utveckling. 

Samtidigt varnar forskare för att låta Pisa påverka för mycket. Hur ser du på det?

– Vi borde i Sverige själva mäta kunskapsresultaten för svenska elever. Men så länge vi inte gör det är vi beroende av de här internationella undersökningarna. Visst, en undersökning säger inte allt, men Skolverket gör varje år en koll av vad det är man faktiskt tittar på i Pisa och att det stämmer överens med den svenska läroplanen. Det är en god korrelation mellan vad Pisa mäter och vad vår läroplan säger. Jag tycker att man absolut kan lita på resultaten. 

Läs mer om Pisa 2018 här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm