”Att bryta ner och slå ut elever är inte okej”

Skolsystemet bryter ner och slår ut elever. Följden är en destruktiv sysslolöshet som skapar kriminalitet. Att detta tillåts ske motiverar en århundradets skolreform som förutsättningslöst ser över hela skolsystemet. Regeringens ”obs-åtgärder” kommer inte lösa skolans strukturella problem.

Problemet börjar redan på grundskolenivå. Ett ”Icke godkänt” betyg F medför att många inte når grundläggande gymnasiebehörighet. I gymnasiet medför kursbetygen att ett ”svagt” första år är svårt att kompensera med bättre prestationer år 2 och 3. Systemet är inte förlåtande och gränsen mellan att lyckas och att misslyckas är knivskarp. Många väljer att hoppa av och totalt är det en femtedel som inte avslutar gymnasiet.

Fritid dyrare än sysslolöshet

Registerdata visar att 14 procent av männen inte går på gymnasiet i utanförskapsområdena. Vad gör ungdomarna i stället? Enbart 10 procent har en riktig anställning och bland de övriga har endast 18 procent en ersättning som överstiger vad de skulle fått i studiebidrag (1 250 i månaden). Majoriteten är alltså sysslolösa och saknar inkomst. Även om man bor hemma och har en någorlunda trygg försörjning är fritid utan pengar en dålig kombination.

Hopplösheten är total. Man saknar inkomst idag och kommer sannolikt sakna inkomst i närtid. Tilltron till att samhället fångar upp en är låg; man är utsatt och lättpåverkad. Ett överflöd av fritid leder till att man hänger på torg och i köpcentrum. Men fritid är dyrare än sysslolöshet och efterfrågan på pengar är stor. Att lockas av drogförsäljning och annan kriminalitet är varken förvånande eller märkligt. Hur skall man annars kunna tjäna pengar och vara en del av samhällsgemenskapen?

Hade ungdomarna varit kvar i skolsystemet hade uppförsbacken varit mindre brant. Men nuvarande systemet slår, likt en hammare, ner individens självförtroende, gång på gång.

Psykisk ohälsa växande problem

Ett skolsystem som bryter ner elever bör reformeras. För de som inte slås ut är stress och psykisk ohälsa ett växande problem. Kursbetygen på gymnasiet försvinner 2025 men räcker det som lösning på problemen? Kanske bör vi som Finland och Tyskland införa parallella skolformer? Kanske bör relativa betyg återupplivas som betygsmässigt kompenserar svaga skolor.

Fanns det inte fördelar med allmänna kurser i matematik och engelska som lät svaga elever studera utifrån sina förutsättningar? Definitivt bör vi lösa friskoleproblematiken som leder till skolsegregation och betygsinflation. Ett gemensamt antagningssystem är en självklarhet. Ett nytt finansieringssystem kan syfta till att höja lärarlönerna och öka konkurrensen till lärarutbildningen. Digitala verktyg som försämrar skolresultaten för elever med lågutbildade föräldrar bör utvärderas och användas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet (vilket inte sker idag).

Lappa och laga fungerar inte

Att lappa och laga skolsystemet som gjorts sedan 1990-talet har inte fungerat. Helheten bör ses över. Även om klåfingerheten och ständigt nya reformer har bidragit till skolans problem bör det inte hindra oss från att göra bättre i framtiden. Likt århundrandets skattereform 1991 föreslår jag en århundradets skolreform där man under parlamentariska former utformar ett skolsystem som kan få brett stöd och överleva långsiktigt. Ett skolsystem som stärker eleverna och inte slår ut de som främst behöver samhällets stöd för att lyckas i livet.

Regeringens satsningar på speciallärare, sociala team och akut- och jourskolor är åtgärder som syftar till att mildra skolans sjukdomssymtom. Åtgärderna syftar inte till att läka skolan strukturella problem. Allt var inte bättre förr och regeringens åtgärder påminner mer om de stigmatiserande ”obsklasserna” som försvann under 1990-talet. Anpassade skolformer bör snarare vara en del av skolans grundläggande struktur.

Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.