”Att införa studentexamen ligger i friskolornas intresse”

Vetenskapens värld har nyligen gett ut en serie i sex delar vid namn ”Det svenska skolexperimentet”. I programmet ger forskare i pedagogik och en del andra sin syn på vad som är fel med det svenska skolsystemet. I vanlig ordning pekas det finger (och riktas ett och ett annat långfinger) åt friskolorna, marknadsskolan och betygssystemet.
Ett särskilt problem som tas upp är glädjebetygen som, alltså innebär att vissa skolor är generösare med betygssättningen än andra. Forskare i programmet menar att problemet med glädjebetyg är särskilt stort i privatägda friskolor och att motivet skulle kunna vara att locka till sig elever som vill ha lättförtjänta betyg, i syfte att tjäna en hacka på skolpengen. Antagandet är förstås inte orimligt, men jag tycker ändå att detta borde problematiseras mer än vad som gjordes i programmet.

”Kan hota med skolbyte”

För det första är det inte bara friskolor som har ett incitament att locka med glädjebetyg. Även elever på kommunala skolor kan hota med skolbyte om denne inte får det betyg som hen vill ha i ett givet ämne. Kommunala skolor kan visserligen inte dela ut vinst till aktieägare men likväl kan verksamheten skadas ekonomiskt om man inte får tillräckligt många elever att gå kvar eller börja på skolan.

Skolverket tittade på förhållandet mellan slutbetyg och resultat på de nationella proven under åren 2005 – 2017. Man konstaterade i denna rapport att endast 1,5 procent av skillnaden i betygssättning mellan olika skolor kunde förklaras av att friskolor sätter generösare betyg.

Samtidigt menar man att relativ betygssättning är en viktig del av förklaringen som skulle kunna förklara hela 30 procent av skillnaden i betygssättning mellan skolor. Det vill säga att lärare till viss del utgår från den genomsnittliga prestationsnivån på skolan när betyg sätts. Detta skulle kunna betyda att skolor som presterar sämre, i högre utsträckning sätter glädjebetyg (oavsett om skolan drivs privat eller offentligt).

”Svårt att precisera”

Men rättar inte friskolor nationella prov snällare än andra skolor? Så är till viss del fallet menar forskare, men man har svårt att precisera hur mycket det rör sig om och vilka skolor det handlar om. Någon källhänvisning till rapporterna som indikerar orättvis rättning redovisas inte i programmet.

Men då bör man fråga sig: Istället för att kasta rapporter på varandra, varför inte lösa problemet på ett rättvist sätt? Svaret ligger till stor del i externt bedömda studentskrivningar och betygsstyrande nationella prov. Detta gör skolors kunskaper betydligt mer jämförbara samt att möjlighet till mygel minimeras då skolverksamheten inte längre kan styra lika okontrollerat över betygssättningen.

”Hade kunnat rentvå friskolor”

Det är något märkligt att friskolor inte driver denna fråga särskilt aktivt eftersom ett införande av prov med extern rättning hade kunnat rentvå friskolor från alla beskyllningar om glädjebetyg. Likaså borde det ligga i kritikernas intresse att ta bort ett system där skolor kan mygla helt okontrollerat med sina elevers betyg. Alla vinner på detta.

André Apt, ämneslärare i kemi och matematik

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.