Läsning
Myter styr lärarna i skrivundervisningen
Annons
Norska elever får bra resultat efter skrivlyft.
Skrivning
”Att kunna skriva är att lyckas i alla ämnen”
I Norge är skrivande en nyckelkompetens som förenar alla skolämnen.
– Svenska forskare tycker att skrivande är lika viktigt som läsande, men det finns inte som enskilt ämne i läroplanen, säger svenskläraren Gustaf Skar, projektledare på norska Skrivesenteret.
Norska skrivtips
- Normprojektet är ett norskt skrivlyft som pågick mellan 2012 och 2014, med syfte att alla lärare ska få kompetens i skrivutbildning.
- Sammanlagt deltog 3 100 elever och 500 lärare på 20 skolor.
- Normprojektet presenterar kriterier för vad eleverna ska behärska efter årskurs 4 och årskurs 7.
- Elever som går i skolor med engagerade rektorer presterar bäst.
- Urvalsprovet i skrivande görs varje år av ett antal elever utsedda genom statistiskt urval. Eleverna skriver två uppgifter som bedöms inom sex områden, alla lika viktiga; kommunikation, innehåll, textstruktur, språkbruk, stavning och interpunktion.
- Bedömningen sker externt, varje uppgift läses av minst två vana bedömare.
- Läs om undervisning i skrivande hos Skrivesenteret och hos Normprojektet.
Norge och Trondheim samlar framgångsrika skrivforskare. Sedan tio år tillbaka är skrivning en av fem norska nyckelkompetenser i skolan. Skrivande anses vara en grundläggande färdighet som ska undervisas i alla ämnen.
– Att kunna skriva är att kunna lyckas i alla ämnen. Man måste kunna skriva korrekt för att leverera svar i matteboken och göra inlämningsuppgifter i samhällsvetenskapen, säger Gustaf Skar, som disputerade med avhandlingen ”Skrivbedömning och validitet. Fallstudier av skrivbedömning i svenskundervisning på gymnasiet” vid Stockholms universitet, 2013. Sedan ett par år är han bosatt i Trondheim där han arbetar vid Skrivesenteret, bland annat som projektledare för det norska nationella provet i skrivande, urvalsprovet i skrivning.
Bakom sig har han också Norm-projektet, ett samarbete mellan norska forskare och lärare med syfte att skapa en modell för skrivundervisning och kriterier för vad eleverna ska uppnå efter i årskurs fyra och årskurs sju. Syftet var att göra alla lärare till skrivlärare inom sitt område.
– När vi arbetade systematiskt gick det bra för elever som började trean i projektet, jämfört med en kontrollgrupp. Så bra att det kan jämföras med 1,5 års extra undervisning, säger Gustaf Skar.
Resultaten var inte lika slående för sexorna.
– Men när skolor lyckats både i tredje och sjätte klass, ser vi att det finns enormt drivna rektorer som varit med vid projektsamlingarna och vid bedömning och som gett läraren tid och andra resurser som krävs för projektet, säger han.
De elever som gynnats mest är de som tidigare presterat kring medel.
I Sverige saknas skrivande som separat mål och det saknas ett starkt kompetenscentrum.
– Läsande testas internationellt och får extremt stor uppmärksamhet av politiker och andra utbildningsaktörer. Skrivande mäts inte i till exempel PISA och får inte samma uppmärksamhet.
Genom det nationella provet i skrivning skapar norska skolmyndigheter sin bild av hur eleverna ligger till, medan enskilda lärare får ett kvitto på vad deras elever behöver utveckla och inte.
– De effekter som vi märker utan någon systematisk undersökning är att lärare får pedagogiska redskap och mycket återkoppling kring elevernas utvecklingsbehov. Det är långt ifrån alla som får skrivundervisning i lärarutbildningen, och har man inte det riskerar man att fastna på stavningskontroll, säger Gustaf Skar.
