Debatt

”Att nu dra i handbromsen vore förödande”

DEBATT Många är förvånade och överraskade över att Sveriges skolor har så många obehöriga lärare som undervisar. Nu går också Sveriges kommuner och landstings vd Håkan Sörman ut och tonar ner problemet med lärarbrist. Detta är allvarligt. Det skriver Roger Haddad (FP), i en debattartikel. 

Många är förvånade och överraskade över att Sveriges skolor har så många obehöriga lärare som undervisar. Nu går också Sveriges kommuner och landstings vd Håkan Sörman ut och tonar ner problemet med lärarbrist.

Detta är allvarligt. Problemet är än större om man studerar ämnesbehörigheten hos lärarna. Matematik är ett klassiskt exempel, inte minst i grundskolans högstadium där allt för många elever undervisas av obehöriga lärare eller lärare med pedagogisk examen, men utan ämnesbehörighet i matematik. Det är tyvärr vanligt med inställda lektioner eller eget arbete när skolan inte hittar rätt kompetens.

När utbildningsutskottet hade en hearing i riksdagen i februari med Andreas Schleicher, ansvarig för OECD:s Pisa-mätning blev svaret på min fråga att vi är unika i världen med att ha så många obehöriga. Skolverkets kommentar på samma fråga var att det är ovanligt många obehöriga.

Men detta är inget nytt, redan år 2002 presenterade dåvarande Skolverket en rapport och larmade om kompetensbristen i skolan. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att inte agera- kommunerna var ju ytterst ansvariga.

Folkpartiet är kritisk till effekterna av kommunaliseringsbeslutet, detta är ett konkret exempel. Huvudmännen – de fristående skolorna och kommunerna – har inte tagit sitt arbetsgivaransvar på allvar när det gäller fortbildning och bemanning. Därför är det oroande att SKL:s Håkan Sörman inte visar vilken strategi förbundet tänker ha för att förebygga inställda lektioner i skolan. 

2007 kom även Statskontoret med en kartläggning av lärarnas behörighet. Även den rapporten slog ner som en bomb. Detta visar att utan skarpa nationella krav på huvudmännen förblir situationen som den är. När alliansregeringen och Folkpartiet fick ansvaret för skolpolitiken skärptes skollagens krav på behörighet, lärarutbildningen har lagts om och stadieindelats och riksdagen har beslutat om krav på lärarlegitimation för att få fast anställning, undervisa och sätta betyg på eleverna.

Denna reform – kanske den absolut viktigaste av alla skolpolitiska beslut – är helt avgörande för att sätta igång det förändringsarbete som in i det sista har förhalats av SKL.

Kommunalråd skyller på att det är ett statligt ansvar att utbilda duktiga lärare. Å andra sidan har skollagen haft ventiler som har gjort att de nationella kraven inte har varit tillräckligt styrande.

Det finns ett starkt stöd för riksdagsbeslutet – för vissa av oss är det självklart att elever ska undervisas av personer som kan sina ämnen och är behöriga lärare. Men det har inte varit självklart, vissa partier protesterade när regeringens förslag klubbades 2001. Socialdemokraterna röstade motvilligt ja med flera invändningar, Miljöpartiet la ner sina röster och Vänsterpartiet yrkade avslag på hela förslaget. 

Även Lärarförbundet var kritiskt, medan Lärarnas Riksförbund som länge organiserat just behöriga lärare välkomnade beslutet tidigt.

Lärarförbundet och vissa företrädare för den kommande regeringen, inte minst Socialdemokraterna, signalerar att det kan vara på sin plats att skjuta fram reformen. Risken att denna viktiga reform urvattnas ytterligare är uppenbar. Den har redan skjutits fram till 1 juli 2015, den har breddats och fler undantagsregler har tillförts för att legitimera lärare på skolorna. När det gäller vissa specialutbildningar finns en övergångstid till 2018.

Att nu dra i handbromsen vore förödande. Kommuner och friskolor måste ta sitt ansvar. Kartläggningar, fortbildningar – kommunala och statliga – måste till för att öka andelen behöriga lärare. Skolans kvalitet avgörs ytterst av den enskilde läraren i klassrummet, därför är det helt centralt att vi fortsätter rekrytera och fortbilda så att skolorna bemannas med de duktigaste. Först då kommer skolans kvalitet och resultat att höjas. Det handlar också om yrkets status. Signalen måste förbli att vi värderar utbildning, kompetens, behörighet och att det också ska påverka vilken lön och karriärväg man sedan kan ta inom skolans värld.

/Roger Haddad (FP), riksdagsledamot för Västmanland Utbildningsutskottet

Kommentera