Annons
På Röda skolan i Svedala möter läraren Johan Sander varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig. Foto: Andreas Hillergren

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Publicerad 20 februari 2018

Fakta

Hantera klassrummet

Johan Sanders strategier för ett fungerande klassrumsklimat utgår från Bo Heljskov Elvén teorier.

  • Se till att uppgifterna som eleverna ska utföra är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Se till att de fysiska ramarna är optimala rörande utrymme, ljudmiljö och beteendereglerande inredning och andra faktorer.
  • Arbeta aktivt på att skapa god kontakt med eleverna så att du förtjänar auktoriteten.
  • Skapa lugn i klassrummet genom struktur och förutsägbarhet, listor och scheman och begripliga regler.
  • Satsa på samarbete och att själv vara lugn i svåra situationer.
  • Undvik bestraffningar, utskällningar och tillrättavisningar och se till att eleverna känner sig rättvist behandlade.

Fakta

Hantera konflikter

Så hanterar du en konfliktsituation om du jobbar med lågaffektivt bemötande. Johan Sander har formulerat punkterna utifrån Bo Hejlskov Elvéns teorier.

  • Reagera lugnt och behärskat.
  • Undvik ögonkontakt vid konfliktrisk.
  • Undvik beröring när en elev är upprörd.
  • Respektera det personliga utrymmet.
  • När du känner behov av att gå framåt, gå två steg baklänges.
  • Ställ dig aldrig mitt emot eleven.
  • Undvik att markera dig, t.ex. genom att spänna dina muskler.
  • Sätt dig, gärna på golvet. Då tar du mindre plats i elevens medvetande.
  • Prata lugnt i inledningen av förloppet. Om eleven förlorar kontrollen ska du inte prata alls.
  • Ge dig. Att ge sig handlar inte om att ge sig varje gång eleven vill något annat än vi. Ofta handlar det om att rädda en situation.
  • Byt personal.
  • Avled, humor är effektivt i detta sammanhang.

Relaterat

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt.

Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén. När han för 20 år sedan började jobba med verktygen var det i sammanhang där det finns mycket beteendeproblem, inom ungdomsvård och LSS.

ntresset inom skolvärlden härleder Bo Hejl­skov Elvén till sin bok ”Beteendeproblem i skolan” som kom 2014 och som var direkt riktad till skolan, tillsammans med det faktum att metoderna visat sig fungera generellt, inte bara för barn med stora beteendesvårigheter.

– Metoden har utvecklats för hur vi ska hantera situationen, när det händer. Men vi kan inte bara hantera, hantera, hantera. Vi måste också utvärdera varför det hände och sen göra en förändring så att det inte händer igen. Lågaffektivt bemötande är egentligen hanteringsdelen och delvis utvärderingsdelen. Förändringsdelen handlar om specialpedagogiska metoder, sådant pedagoger alltid sysslat med, förklarar han. 

En av grundprinciperna handlar om att förstå att affekt smittar – behåller du ditt lugn, blir barnet lugnt, och vice versa. En annan att barn som kan uppföra sig också gör det. Och om barnet inte klarar ”att uppföra sig” beror det på att omgivningens krav och förväntningar överstiger barnets förmåga.

– Jag upplever att många i skolan haft åsikten att lärare ska undervisa medan barns ansvar är att uppföra sig. När barn då inte gör det har man ingen metod överhuvudtaget, varken för förändring av beteendet eller hantering av situationen, säger Bo Hejlskov Elvén.

– Men vi vet att barn inte uppför sig – den våldsammaste gruppen vi har är treåringar – och då måste vi ha en metod för att hantera. Och sen när vi kommer till förändringsmetod, måste det handla om hur vi förändrar vad vi sysslar med, för barn är som barn är. Det behövs en långsam men säker förändringsprocess så att barnen inte blir våldsamma.

En lärare som tagit till sig av filosofin och aktivt tillämpar dess principer i klassrummet är lågstadieläraren Johan Sander. På Röda skolan i Svedala möter han varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig.

Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något

– Lågaffektivt bemötande handlar i grunden om hur jag ska agera när en elev är i affekt. Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, då handlar det bara om att få ner affektnivån hos eleven så att situationen snabbast möjligt går över, säger Johan Sander.

Det gör man till exempel genom att backa, ge utrymme, undvika beröring, använda humor och behålla sitt lugn.

– Sen gäller det att hitta varför och när. För vi kan vara säkra på att det kommer att hända igen och då måste jag ta reda på vad jag ska förändra så att det inte gör det.

Johan Sander menar att skolan ofta fokuserar på elevernas beteende utan att fundera på vad som orsakat dem. Och självklart, säger han, är det inte okej om en elev välter bänkar, slåss eller svär.

– Men vi kan inte stanna där, utan måste byta fokus. Eleven klarar uppenbarligen inte att bryta beteendet själv, det har vi sett massor av gånger. Vi glömmer att titta på vad det var som hände: Var uppgiften för svår? Var det ljudnivån, placeringen i klassrummet? Jag ser ju att när elevernas beteende blir problemskapande beror det ofta på att jag brister, kraven och förväntningarna är för stora eller att det är något jag inte tänkt på.

Johan Sander i klassrummet.

Han älskar att ha genomgångar och berättar om eleven som inte alls klarade av det. Alla elevaktiva moment fungerade men inte genomgångarna, vilket kunde förstöra hela lektionen, gjorde Johan Sander arg, och resten av klassen drabbades.

– Vi löste det genom att eleven fick genomgången på papper, så han kunde läsa själv och när jag pratade hade han hörselkåpor. Han satt med men kunde ta det i sin takt. Det funkade.

Det som är avgörande för en eller ett par elever är ofta bra för alla, resonerar Johan Sander.

– Ingen mår ju dåligt av tydliga ramar och strukturer. Jag jobbar mycket med tydliga symboler och visuellt stöd.

Johan Sander betonar att problemskapande beteende inte bara behöver handla om elever som ”slåss och river klassrummet”. Det kan lika gärna handla om att eleven tappar fokus och inte kan ta till sig undervisningen.

– Precis som vi utreder läs- och skrivsvårigheter, vilket vi är jätteduktiga på i skolan, så tycker jag att det är min uppgift som lärare att ta reda på orsakerna till beteendemässiga svårigheter. En del säger att det inte är min uppgift men det drabbar ju mig, eleverna och undervisningen, om jag inte tar i det.

Men disciplinära åtgärder då? Något som ofta kommer på tal när man pratar om elevers (bristande) beteende. En lärare har rätt att be en störande elev lämna klassrummet. Och kvarsittning, fungerar inte det? Det finns ingen forskning som visar att det skulle ha någon effekt på elevens beteende, kontrar Johan Sander.

Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. 

– Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. Ofta har elever med problemskapande beteende också svårt med konsekvenstänket så resultatet blir bara att de tycker att jag är dum i huvudet och det löser ju ingenting.

– Jag tror på att eleven försöker göra rätt. Om man har det som utgångspunkt och sen lägger tid på att ta reda på vad som inte fungerar, då kan man verkligen förändra.

Vad har du sett för effekter i ditt eget klassrum?

– Jag har alla mina 27 elever på lektion, alltid!  Självklart kan det finnas elever som behöver undervisas enskilt ibland, men jag har hittat metoder för att mina elever ska känna att det är i klassrummet de vill vara. Och det upplever jag att alla mina elever vill. Det tror jag är det tydligaste resultatet, att alla är inkluderade.

I egenskap av förstelärare håller Johan Sander i utbildningar om lågaffektivt bemötande i kommunen och i princip alla håller med i teorin, berättar han. Men sen gäller det att kunna ta det in i sitt eget klassrum.

– Det är svårt! Det går inte att testa en gång, man måste vara uthållig. Jag möter mina elever under tre år i många ämnen, som en klasslärare, och det skapar förutsättningar. Jag har tid att arbeta med eleverna. Men visst går jag på nitar, även om de blivit färre med tiden.  

Vi återkommer till det där med lärarnas befogenheter för att skapa studiero och trygghet. Det är ett återkommande diskussionsämne, såväl bland lärare, allmänhet och en och annan skolpolitiker.

– Det är såklart aldrig okej att någon slår eller kränker. Men jag tycker att man ska utgå ifrån forskning och vad andra sett fungerar.

Höjer han rösten och ägnar sig åt, som han säger, ”vanlig uppfostran” lystrar de allra flesta, förklarar han. Men, elever med ett problemskapande beteende reagerar tvärt om.

– Höjer jag rösten, går de i affekt och tappar all självkontroll. Då måste jag hitta det som hjälper den eleven. Det är aldrig okej, men det kan hända, och då måste man ha redskap och metoder för det. Och sen, det viktigaste – vad gör vi sen? Om jag bara slänger ut eleven, är vi snart tillbaka på ruta ett igen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons