Annons
På Röda skolan i Svedala möter läraren Johan Sander varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig. Foto: Andreas Hillergren

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Publicerad 20 februari 2018

Fakta

Hantera klassrummet

Johan Sanders strategier för ett fungerande klassrumsklimat utgår från Bo Heljskov Elvén teorier.

  • Se till att uppgifterna som eleverna ska utföra är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Se till att de fysiska ramarna är optimala rörande utrymme, ljudmiljö och beteendereglerande inredning och andra faktorer.
  • Arbeta aktivt på att skapa god kontakt med eleverna så att du förtjänar auktoriteten.
  • Skapa lugn i klassrummet genom struktur och förutsägbarhet, listor och scheman och begripliga regler.
  • Satsa på samarbete och att själv vara lugn i svåra situationer.
  • Undvik bestraffningar, utskällningar och tillrättavisningar och se till att eleverna känner sig rättvist behandlade.

Fakta

Hantera konflikter

Så hanterar du en konfliktsituation om du jobbar med lågaffektivt bemötande. Johan Sander har formulerat punkterna utifrån Bo Hejlskov Elvéns teorier.

  • Reagera lugnt och behärskat.
  • Undvik ögonkontakt vid konfliktrisk.
  • Undvik beröring när en elev är upprörd.
  • Respektera det personliga utrymmet.
  • När du känner behov av att gå framåt, gå två steg baklänges.
  • Ställ dig aldrig mitt emot eleven.
  • Undvik att markera dig, t.ex. genom att spänna dina muskler.
  • Sätt dig, gärna på golvet. Då tar du mindre plats i elevens medvetande.
  • Prata lugnt i inledningen av förloppet. Om eleven förlorar kontrollen ska du inte prata alls.
  • Ge dig. Att ge sig handlar inte om att ge sig varje gång eleven vill något annat än vi. Ofta handlar det om att rädda en situation.
  • Byt personal.
  • Avled, humor är effektivt i detta sammanhang.

Relaterat

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt.

Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén. När han för 20 år sedan började jobba med verktygen var det i sammanhang där det finns mycket beteendeproblem, inom ungdomsvård och LSS.

ntresset inom skolvärlden härleder Bo Hejl­skov Elvén till sin bok ”Beteendeproblem i skolan” som kom 2014 och som var direkt riktad till skolan, tillsammans med det faktum att metoderna visat sig fungera generellt, inte bara för barn med stora beteendesvårigheter.

– Metoden har utvecklats för hur vi ska hantera situationen, när det händer. Men vi kan inte bara hantera, hantera, hantera. Vi måste också utvärdera varför det hände och sen göra en förändring så att det inte händer igen. Lågaffektivt bemötande är egentligen hanteringsdelen och delvis utvärderingsdelen. Förändringsdelen handlar om specialpedagogiska metoder, sådant pedagoger alltid sysslat med, förklarar han. 

En av grundprinciperna handlar om att förstå att affekt smittar – behåller du ditt lugn, blir barnet lugnt, och vice versa. En annan att barn som kan uppföra sig också gör det. Och om barnet inte klarar ”att uppföra sig” beror det på att omgivningens krav och förväntningar överstiger barnets förmåga.

– Jag upplever att många i skolan haft åsikten att lärare ska undervisa medan barns ansvar är att uppföra sig. När barn då inte gör det har man ingen metod överhuvudtaget, varken för förändring av beteendet eller hantering av situationen, säger Bo Hejlskov Elvén.

– Men vi vet att barn inte uppför sig – den våldsammaste gruppen vi har är treåringar – och då måste vi ha en metod för att hantera. Och sen när vi kommer till förändringsmetod, måste det handla om hur vi förändrar vad vi sysslar med, för barn är som barn är. Det behövs en långsam men säker förändringsprocess så att barnen inte blir våldsamma.

En lärare som tagit till sig av filosofin och aktivt tillämpar dess principer i klassrummet är lågstadieläraren Johan Sander. På Röda skolan i Svedala möter han varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig.

Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något

– Lågaffektivt bemötande handlar i grunden om hur jag ska agera när en elev är i affekt. Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, då handlar det bara om att få ner affektnivån hos eleven så att situationen snabbast möjligt går över, säger Johan Sander.

Det gör man till exempel genom att backa, ge utrymme, undvika beröring, använda humor och behålla sitt lugn.

– Sen gäller det att hitta varför och när. För vi kan vara säkra på att det kommer att hända igen och då måste jag ta reda på vad jag ska förändra så att det inte gör det.

Johan Sander menar att skolan ofta fokuserar på elevernas beteende utan att fundera på vad som orsakat dem. Och självklart, säger han, är det inte okej om en elev välter bänkar, slåss eller svär.

– Men vi kan inte stanna där, utan måste byta fokus. Eleven klarar uppenbarligen inte att bryta beteendet själv, det har vi sett massor av gånger. Vi glömmer att titta på vad det var som hände: Var uppgiften för svår? Var det ljudnivån, placeringen i klassrummet? Jag ser ju att när elevernas beteende blir problemskapande beror det ofta på att jag brister, kraven och förväntningarna är för stora eller att det är något jag inte tänkt på.

Johan Sander i klassrummet.

Han älskar att ha genomgångar och berättar om eleven som inte alls klarade av det. Alla elevaktiva moment fungerade men inte genomgångarna, vilket kunde förstöra hela lektionen, gjorde Johan Sander arg, och resten av klassen drabbades.

– Vi löste det genom att eleven fick genomgången på papper, så han kunde läsa själv och när jag pratade hade han hörselkåpor. Han satt med men kunde ta det i sin takt. Det funkade.

Det som är avgörande för en eller ett par elever är ofta bra för alla, resonerar Johan Sander.

– Ingen mår ju dåligt av tydliga ramar och strukturer. Jag jobbar mycket med tydliga symboler och visuellt stöd.

Johan Sander betonar att problemskapande beteende inte bara behöver handla om elever som ”slåss och river klassrummet”. Det kan lika gärna handla om att eleven tappar fokus och inte kan ta till sig undervisningen.

– Precis som vi utreder läs- och skrivsvårigheter, vilket vi är jätteduktiga på i skolan, så tycker jag att det är min uppgift som lärare att ta reda på orsakerna till beteendemässiga svårigheter. En del säger att det inte är min uppgift men det drabbar ju mig, eleverna och undervisningen, om jag inte tar i det.

Men disciplinära åtgärder då? Något som ofta kommer på tal när man pratar om elevers (bristande) beteende. En lärare har rätt att be en störande elev lämna klassrummet. Och kvarsittning, fungerar inte det? Det finns ingen forskning som visar att det skulle ha någon effekt på elevens beteende, kontrar Johan Sander.

Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. 

– Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. Ofta har elever med problemskapande beteende också svårt med konsekvenstänket så resultatet blir bara att de tycker att jag är dum i huvudet och det löser ju ingenting.

– Jag tror på att eleven försöker göra rätt. Om man har det som utgångspunkt och sen lägger tid på att ta reda på vad som inte fungerar, då kan man verkligen förändra.

Vad har du sett för effekter i ditt eget klassrum?

– Jag har alla mina 27 elever på lektion, alltid!  Självklart kan det finnas elever som behöver undervisas enskilt ibland, men jag har hittat metoder för att mina elever ska känna att det är i klassrummet de vill vara. Och det upplever jag att alla mina elever vill. Det tror jag är det tydligaste resultatet, att alla är inkluderade.

I egenskap av förstelärare håller Johan Sander i utbildningar om lågaffektivt bemötande i kommunen och i princip alla håller med i teorin, berättar han. Men sen gäller det att kunna ta det in i sitt eget klassrum.

– Det är svårt! Det går inte att testa en gång, man måste vara uthållig. Jag möter mina elever under tre år i många ämnen, som en klasslärare, och det skapar förutsättningar. Jag har tid att arbeta med eleverna. Men visst går jag på nitar, även om de blivit färre med tiden.  

Vi återkommer till det där med lärarnas befogenheter för att skapa studiero och trygghet. Det är ett återkommande diskussionsämne, såväl bland lärare, allmänhet och en och annan skolpolitiker.

– Det är såklart aldrig okej att någon slår eller kränker. Men jag tycker att man ska utgå ifrån forskning och vad andra sett fungerar.

Höjer han rösten och ägnar sig åt, som han säger, ”vanlig uppfostran” lystrar de allra flesta, förklarar han. Men, elever med ett problemskapande beteende reagerar tvärt om.

– Höjer jag rösten, går de i affekt och tappar all självkontroll. Då måste jag hitta det som hjälper den eleven. Det är aldrig okej, men det kan hända, och då måste man ha redskap och metoder för det. Och sen, det viktigaste – vad gör vi sen? Om jag bara slänger ut eleven, är vi snart tillbaka på ruta ett igen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons