Avlastning med heltidsmentorer – då ökade undervisningstiden

Fler assistenter kan göra att lärare slipper en del arbetsuppgifter.
– Men samtidigt riskerar lärarna att behöva undervisa mer, säger professor Per Lindqvist vid Linnéuniversitet.

Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) strax före millennieskiftet försvann ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken har såväl lärarnas undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.

– Det är tydligt att kommunerna inte värderar skolan tillräckligt högt och inte satsar de resurser som behövs. Resultatet ser vi bland annat i form av försämrad arbetsmiljö för lärare, säger Svante Tideman som är förste vice ordförande i LR.

Arbetsuppgifter inom sex områden som kan utföras av andra än lärare

Häromåret konstaterade Skolverket i en utredning att lärare – primärt som ett sätt att minska lärarbristen, inte att förbättra lärarnas arbetsmiljö – i större utsträckning behöver fokusera på sitt kärnuppdrag, det vill säga att förbereda, genomföra och följa upp undervisning. I utredningen pekades det ut sex områden med arbetsuppgifter som kan utföras av lärarassistenter och andra yrkeskategorier:

• Trygghet och studiero, till exempel vara rastvärd, delta vid skolmåltider och hantera konflikter.
• Förbereda lektionssalar och undervisningsmaterial, enklare rättningsarbete och dokumentation av resultat.
• Administrera beställningar av förbrukningsmaterial och läromedel. Kontrollera, packa upp och fördela förbrukningsmaterial och läromedel.
• Uppdatering av programvara, kontakt med it-support och teknisk dataadministration. Förberedelser, exempelvis inloggning och byte av lösenord.
• Mentorskap, till exempel kontakter med föräldrar, frånvarorapportering samt samverkan med elevhälsa, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.
• Extra anpassningar och särskilt stöd. Se till att nödvändiga verktyg och assisterande teknik finns tillgängliga och fungerar samt stödja eleverna i att använda tekniken.

I ett forskningsprojekt som avslutades häromåret undersökte Per Lindqvist, professor vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitet, tillsammans med ett antal kollegor bland annat vilken effekt heltidsmentorer kan ha på lärares arbetsvillkor.

– I vår huvudstudie ingick tre skolor. Införande av heltidsmentorer som tar hand om de sociala bitarna gjorde att lärarna kände mindre anspänning och kände sig avlastade rent kvalitativt. Däremot kände de ingen avlastning kvantitativt.

Varför inte?

– För att skolorna skulle kunna finansiera anställning av heltidsmentorer fick lärarna gå upp i undervisningstid.

I dag kan lärarassistenters och andra stödfunktionärers utbildningsbakgrund och arbetsuppgifter variera ganska mycket mellan olika skolor och skolhuvudmän.

– Även när det gäller mängden titlar finns det stor variation. Jag tror dock att detta kommer att styras upp med tiden. Det känns som att ett nytt professionellt landskap håller på att växa fram ut på skolorna, säger Per Lindqvist och pekar på Frankrike som en inspirationskälla.

Där har man på skolor anställda så kallade CPE (Conseiller Principal d’Éducation), som dock inte går att jämföra med svenska lärarassistenter.

– För att bli CPE krävs det en masterutbildning.

Ofta rekryteras rektorer ur denna grupp.