Avtalsförhandlingarna: ”Tror inte vi är klara när det löper ut”

Strax före jul sade lärarfacken upp det nuvarande avtalet på det kommunala området HÖK18 (Huvudöverenskommelse 2018) och lämnade samtidigt över sina nya yrkanden till motparten Sveriges kommuner och regioner (SKR). Sedan januari har parterna förhandlat mer eller mindre intensivt.

– Det går lite trögt för tillfället. Jag tror inte att vi är klara när det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Vad händer då?

– Pågår det fortfarande förhandlingar, så förlängs de. Jag tycker att det känns bra att vi och Lärarförbundet är väldigt samspelta och håller ihop detta på ett bra sätt.

Många lärare och studie- och yrkesvägledare är mycket kritiska till hur HÖK18 har fungerat i praktiken. Lärarnas Riksförbunds utvärdering visar bland annat att löften om minskad arbetsbelastning, förbättrad arbetsmiljö och en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet i stor utsträckning inte har infriats.

En central del i HÖK18 är att det lokalt, på varje skola som omfattas av avtalet, ska arbetas systematiskt med lärarnas arbetsmiljö, en slags skol-OSA (OSA = organisatorisk och social arbetsmiljö).

I höstas genomförde LR en enkätundersökning bland medlemmar och ombud inom kommunal sektor kring HÖK18 som bland annat visar:

• Ungefär var fjärde svarande medlem uppgav att det på deras skola bedrevs ett systematiskt arbete kring arbetstid och arbetsbelastning i syfte att förbättra personalens arbetsmiljö.
• Enbart 14 procent av kommunombuden uppgav att skol-OSA-arbete bedrivs på samtliga eller nästan samtliga skolor i deras kommun. Ofta ”fastnar” arbetet på förvaltningsnivå.
• En mycket klar majoritet av de svarande lärarna, oavsett om de arbetar i grund- eller gymnasieskolan, bedömer sin arbetsbelastning som alldeles för hög.

För oss är dessa punkter otroligt viktiga.

Enligt en enkätundersökning som Skolvärlden gjorde häromåret bland LR:s kommunombud levde en majoritet av kommunerna då inte upp till skrivningarna i avtalet.

– På de skolor där man har genomfört ett bra lokalt arbetsmiljöarbete, vilket var en del av HÖK 18, upplever lärarna att deras arbetsbelastning har minskat, säger Åsa Fahlén.

– En av de punkter som vi är väldigt tydliga med i årets förhandlingar är att det på varje skola verkligen ska genomföras ett lokalt arbetsmiljöarbete. Det är ett väldigt viktigt krav.

Lärarlönerna är ett annat kritiskt område i förhandlingarna.

– I dag premieras inte erfarenhet. Vi är tydliga i våra yrkanden om att erfarenhet i högre utsträckning måste löna sig. För att lärare ska vilja vara kvar i yrket, och känna att erfarenhet premieras, behöver det synas i lönekuvertet.

– Det finns inget stöd för den nuvarande lönemodellen bland våra medlemmar. På vår senaste kongress fattade vi dessutom beslut om att verka för ett annat lönesystem.

Åsa Fahlén säger att man från fackens sida i förhandlingar ställt krav på att fack och arbetsgivare lokalt ska göra en gemensam löneanalys. Hur ser lönestrukturen ut? Hur anser man att den ska utvecklas?

– Givetvis kan man då ha olika syn. Men ett första steg är att man sätter sig ned tillsammans.

Vad säger man på arbetsgivarsidan?

– Jag kan inte gå in på vad som sägs i förhandlingsrummet eftersom det fortfarande pågår förhandlingar. Men för oss är dessa punkter otroligt viktiga. Jag hoppas verkligen att man från arbetsgivarsidan också anser ser det.

– De pratar mycket om kompetensförsörjning. Får man lärare att vilja stanna i sitt yrke, och dessutom känna att det är ett attraktivt yrke, löser man också kompetensförsörjning. Att få till stånd en fungerande arbetsmiljö med ett pågående arbetsmiljöarbete på varje skola är en del av detta.