lill
Foto: Filip Asphäll
Ny avhandling

Bättre lärare med kollegialt samarbete

Lärare som stöttar och handleder varandra i ett arbetslag ökar sin kompetens och blir bättre på sitt jobb. Det visar en ny avhandling som nyligen las fram vid Göteborgs universitet.
– Samarbetet ökar och lärarna får bättre självförtroende när de hjälper varandra, konstaterar Lill Langelotz, forskaren bakom avhandlingen. 

I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas.

– Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Min uppgift som forskare var att försöka analysera vilken kompetensutveckling som skedde i gruppen. Jag ville också undersöka om lärarskickligheten ökade genom kollegial handledning.

Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever.

– Min studie visar att handledning gör att pedagogiken blev bättre och att lärarna utvecklades mycket under den tid jag följde dem. Bland annat blev de bättre på att kommunicera i arbetslaget och med eleverna.

Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning.

– Ganska snart upptäckte de att det här är ett bra sätt att jobba på. De kunde dryfta problem och få hjälp att se på dem från ett nytt håll. Rektorn behövde inte längre komma in och lösa konflikter mellan enskilda lärare. Dessutom såg lärarna att handledningen gjorde att man fick en större förståelse för varandra och att alla i gruppen utvecklades som lärare.

Målet för de som var med i lärarlaget var att alla elever skulle lyckas i klassrummet. Skolan hade under senare år fått en ökad inflyttning från förortsområden vilket blev en ny utmaning för lärarna.

– Men när lärarna började samarbeta och lät eleverna bli mer delaktiga i beslut löste sig en del konflikter i klassrummet på ett smidigare sätt än tidigare.

De nackdelar med kollegial handledning som Lill Langelotz har funnit är bland annat att det i gruppen ibland fanns en korrigerande och disciplinerande sida som en del lärare upplevde som negativ.

– Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta. Dessutom visar min studie att förändringar, som ekonomiska neddragningar på skolan, påverkade innehåll och fokus i handledningen. I samhället finns en syn på elever som kunder och tillsammans med ekonomiska neddragningar handlade ibland samtalen om att diskutera elever som kostnader vilket även medförde att utbildning ifrågasattes, säger hon. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm