Annons

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Publicerad 14 november 2017

Fakta

Kommuner som anlitar bemanningsföretag

Skolvärlden har frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent).
Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

Största bolagens omsättning 

  • 2014: 208 245 000
  • 2015: 288 658 000
  • 2016: 356 204 000

En del av bolagen har brutet räkenskapsår

Största bolagens vinst (rörelseresultat, EBIT)  

  • 2014: 18 986 000
  • 2015: 26 737 000
  • 2016: 30 225 000

Exempel på kommuners kostnader i kronor för att hyra in lärare (grund- och gymnasieskolan om inget annat anges):

  • Alvesta 505 988 (avser 2015-2016)
  • Botkyrka 28 022 407
  • Burlöv (grundskola) 1 199 000
  • Danderyd 10 110 000
  • Ekerö 7 302 609
  • Göteborg (gymnasieskolan) 2 261 000
  • Göteborg (Lundby stadsdelsförvaltning, grundskolan) 7 466 145
  • Göteborg Västra Hisingen (grundskolan) 4 080 632
  • Göteborg Östra SFD (grundskolan) 1 256 000
  • Haninge 34 620 000
  • Huddinge 18 900 000 (avser 2015-2016)
  • Härryda 4 700 000
  • Järfälla (grundskolan) 10 820 558
  • Lerum 3 039 000
  • Lessebo 980 000
  • Lund (grundskola) 4 38 773
  • Malmö (grundskolan) 2 156 000
  • Nacka 14 029 493
  • Salem 2 896 614
  • Sollentuna 12 000 000
  • Solna 8 952 378
  • Stockholm 230 400 000
  • Södertälje 3 816 889
  • Tyresö 1 333 000
  • Upplands-Bro 4 704 000
  • Värmdö 6 921 699
  • Vallentuna 2 900 000
  • Knivsta 242 555
  • Vaxholm 152 822
  • Vindeln 374 644

Följande kommuner uppger att de använder eller har använd bemanningsföretag (2014-2016) för att hyra in lärare/lärarvikarier (grund- och gymnasie):

  • Falu kommun
  • Säters kommun
  • Alvesta kommun
  • Lessebo kommun
  • Gällivare kommun
  • Malmö stad 
  • Lunds kommun
  • Burlövs kommun
  • Sollentuna kommun
  • Haninge kommun
  • Huddinge kommun
  • Danderyds kommun
  • Solna stad
  • Stockholms stad
  • Upplands Väsby kommun
  • Täby kommun
  • Järfälla kommun
  • Värmdö kommun
  • Salems kommun
  • Botkyrka kommun
  • Nacka kommun
  • Ekerö kommun
  • Södertälje kommun
  • Upplands-Bro kommun
  • Lidingö stad
  • Tyresö kommun
  • Vaxholms stad
  • Österåkers kommun
  • Vallentuna kommun
  • Nykvarns kommun
  • Strängnäs kommun
  • Knivsta kommun
  • Göteborgs stad
  • Lerums kommun
  • Härryda kommun
  • Stenungsunds kommun
  • Linköpings kommun
  • Vindelns kommun

Antal kommuner som använder bemanningsföretag för att hyra in lärare:

  • Ja: 38.
  • Nej: 224.
  • Ej svarat: 28
  • Andel svarande kommuner: 90 %

Relaterat

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. Under perioden 2014–2016 ökade de största företagen på skolområdet sin omsättning med drygt 70 procent och vinsterna med nästa lika mycket.
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

År 2014 omsatte de största bemanningsföretagen som helt är inriktade på att hyra ut personal till skolsektorn, framfört allt lärare, drygt 208 miljoner kronor.

2016 hade omsättningen vuxit till 356 miljoner kronor, en ökning med drygt 70 procent.

Bolagens vinster steg under samma period med 60 procent, från 19 miljoner till cirka 30 miljoner.

Under åren 2014–2016 gick bolagen med ett överskott på cirka 75 miljoner kronor.

– Bemanningsbranschen är snabb på att anpassa sig till vad arbetsmarknaden behöver och på att hitta nya affärsmöjligheter, säger Johan Falk som är ombudsman på LR.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på friskolejätten Academedia, berättar att koncernens kostnader för inhyrda lärare har ökat under de senaste åren.

– Men vi har i våra system svårt att se hur stor del av ökningen som beror på prishöjningar och hur mycket som beror på att vi använder fler vikarier från bemanningsföretagen. 

– Som ju alla vet är det brist på lärare. Det är svårt att rekrytera och det är svårt att hitta vikarier. Vi märker att även bemanningsföretagen har svårt att hitta medarbetare. Våra egna enheter försöker mer och mer bygga upp egna pooler med timanställda. Dels för att bemanningsföretagen driver upp priserna, dels för att bemanningsföretagen också har svårt att leverera. 

En viktig förklaring till den ökande användningen av inhyrda lärarvikarier är hårt slimmade skolorganisationer utan marginaler.

– En normal vecka är det på de flesta skolor ett antal lärare som är sjuka, som vabbar eller är borta från jobbet av andra skäl. Det vet alla om, och är självklart något som man måste ta hänsyn till. Det bör på skolorna finnas en grundbemanning som gör att verksamheten fungerar bra även vid normal frånvaro, säger Ragnar Sjölander som är lärare i engelska och svenska på Blackebergs gymnasium och ordförande för LR i Stockholms stad.

– Alternativet till att ta in vikarier är att låta kollegorna täcka upp för dem som är borta, vilket det inte finns utrymme för i dag. Tyvärr tvingas man göra det ändå ibland, vilket leder till ökad arbetsbelastning och stress. Framför allt i grundskolan är detta ett av de största stressmomenten för lärarna.

Sara Svanlund.Sara Svanlund, vice ordförande i lärarnas Riksförbund:

– Det är bra att det tas in vikarier när den ordinarie läraren är sjuk eller borta av annat skäl. Annars ökar arbetsvolymen för de lärare som är kvar i skolan. Samtidigt visar användningen av bemanningsföretagens tjänster på vilka stora rekryteringsbehov det är inom skolan. 

Sara Svanlund betonar att oavsett om en lärare anställs via bemanningsföretag eller av huvudmännen direkt, är det oerhört viktigt att hen är behörig.

– Men med stor personalomsättning ökar arbetsbelastningen på lärare som är mer långsiktigt i verksamheten.

Skolvärlden har gått igenom ett dussin avtal mellan de största bemanningsföretagen och ett antal kommuner. Avtalen innehåller skrivningar om bland annat sekretess, pris, kompetenskrav, krav på utdrag ur belastningsregistret och möjligheter att byta ut inhyrda lärare/konsulter som inte anses lämpliga eller har samarbetssvårigheter.

Enligt de avtal som vi har studerat hyrs exempelvis en legitimerad gymnasielärare ut för mellan 247–482 kronor i timmen och en obehörig för mellan 219–298 kronor, beroende på bemanningsbolag och kommun.

Om en skola fattar tycke för en inhyrd lärare och anställer hen, kan den få betala en straffavgift, ett ”förmedlingsarvode”, till bemanningsföretaget på upp till 40 000 kronor. Exakt hur mycket beror på hur länge personen har varit inhyrd och på dess kvalifikationer.

– Jag tror att det bland legitimerade lärare finns en hel del som kan tänka sig att ha en mer mobil arbets-situation med kortare uppdrag hos olika arbetsgivare i stället för en fast tjänst på en skola. Dels för att kunna koncentrera sig på att undervisa och slippa en massa administration, dels kunna styra över sin egen tid. Det är dock viktigt att arbetsvillkoren är bra, säger Ragnar Sjölander.

Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Camilla Sanver, 31, arbetar som inhyrd lärare på grundskolan Kulturama i Sundbyberg utanför Stockholm.

– Jag blev legitimerad lärare i engelska i fjol efter att ha studerat under många år. Förutom engelska har jag bland annat läst idé- och lärdomshistoria och stats-vetenskap. Detta är min första riktiga arbetslivserfarenhet. Jag trivs verkligen.

Camilla Sanver berättar att hon hyrs ut via bemanningsföretaget Lärarförmedlarna.

– Jag började arbeta för dem när jag pluggade och sedan har det fortsatt. Tidigare var det kortare uppdrag, kanske ett par dagar i veckan. Nu har jag ett heltidsuppdrag fram till den åttonde december.

Vad har du i lön?

– Jag tjänar 200 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det innebär cirka 32 000 kronor i månaden om jag arbetar heltid. Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Vad tycker du om att vara uthyrd i stället för fast anställd?

– Det är för- och nackdelar med allting. Fördelen med att arbeta åt ett bemanningsföretag och vara uthyrd, är att jag kan styra min tid själv. Jag trivs bra med den friheten och att exempelvis kunna resa när jag vill. 

– Fördelen med att vara fast anställd är framför allt trygghetssystemen. Som timanställd är det svårt med föräldraledighet, sjukfrånvaro, semester, a-kassa och liknande. Det är också jobbigt att tvingas gå upp 05.30 på morgonen och hoppas på att någon ska ringa om ett uppdrag. Det behöver man dock inte göra när man har ett längre kontrakt.

LR:s Sara Svanlund säger att de bemanningsanställdas arbetsvillkor behöver undersökas mer.

– Ännu har vi ingen riktigt bra överblick när det gäller exempelvis löneläget eller arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett ganska nytt område för oss, där vi har få medlemmar, som vi behöver titta mer på.

Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare.

Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tror att bemanningsföretag är ett fenomen som kommit för att stanna på skolområdet.

– Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare. Bristsituationen gör att man behöver agera på många olika sätt ute på skolorna. Det här är ett sätt. Det finns också kommuner som har egna vikariepooler och liknande. Det finns inte ett sätt som är rätt.

– Till viss del sammanfaller framväxten av bemanningsföretag på skolområdet med de senaste årens kraftiga ökning av antalet elever. Många kommuner har tvingats trolla med knäna för att överhuvudtaget klara situationen.

Camilla Sanver är hyrlärare i Sundbyberg.

För att ta reda på hur vanligt det är med hyrlärare har Skolvärlden frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent). Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

– Vår bedömning är att det kommer öka på grund av lärarbristen. Det är svårt att få tag i legitimerade lärare vilket leder till längre rekryteringsprocesser som kräver vikarier under tiden, säger Jonna Bergman som är bemanningskoordinator på Järfälla kommun.

Peter Nyberg, biträdande chef för barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun, tror att behovet av vikarier och nyanställningar av behöriga lärare kommer att vara stort i flera år framöver. 

– Det är främst för kortare uppdrag som hyrlärare behövs. Vår ambition är att vara tillräckligt attraktiv som arbetsgivare så att vi själva kan anställa på våra vakanser.  

Över 98 procent är kortare än två veckor.

Pedagogpoolen, tidigare VRE Education, är ett av de största bemanningsföretagen på skolområdet. Vd:n Peder Hagen berättar att företaget har hyrt ut lärarvikarier sedan 2001.

– I vår bransch handlar det framför allt om korttidsvikariat, när till exempel en ordinarie lärare är sjuk, vabbar eller liknande. Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag. Över 98 procent är kortare än två veckor. Att hyra ut någon under en hel termin är mycket ovanligt. Inhyrning inom skolområdet skiljer sig alltså markant från till exempel vårdsektorn.

Varför är det så många korttidsvikariat?

– Framför allt yngre barn och ungdomar kan inte lämnas utan tillsyn i skolan. Det måste helt enkelt vara någon som ser efter dem. Tidigare fanns det ofta en lista i lärarrummen över vilka som kunde ringas in vid behov. I dag ställs det större krav på dem som ska arbeta som vikarier än att någon på skolan känner till dem. Det krävs bland annat ett utdrag ur belastningsregistret som inte är äldre än ett år och elementära kunskaper om skollagen. Det har de som vi hyr ut, säger Peder Hagen.

Vilka är det som ni hyr ut?

– Många är högskolestudenter, varav en del läser till lärare. Men vi hyr också ut legitimerade lärare som gått i pension eller lämnat skolan av andra skäl, till exempel för att starta företag, och som behöver en extra inkomst.  

– Skolor har i allmänhet inte budgetar för att under en längre tid hyra in behöriga lärare i stället för att anställa dem. Jag tror dessutom inte att det är bra om vi går mot en utveckling där lärare hyrs in terminsvis. Vår affärsidé är att bidra till skolan. Det gör man inte genom att dels dränera den på resurser, dels införa ett system där lärare hyrs in terminsvis eller liknande. Barn behöver kontinuitet, säger Peder Hagen.

 

Enligt Sanna Schönwell, Kunskapsskolans HR-chef, finns det tydliga ekonomiska skäl till varför många skolor begränsar inhyrning av personal till kortare vikariat.

– Skolor, kommunala såväl som friskolor, får inte dra av momsen. Det gör att det är otroligt dyrt att hyra in konsulter för en längre tid. För längre vikariat, till exempel föräldravikariat, försöker vi i stället anställa, i första hand behöriga och legitimerade lärare.

Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg.

I många kommuner, framför allt på landsbygden, är det i en del ämnen vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Mycket talar för att behörigheten kommer att sjunka ytterligare, vilket en del befarar kan leda till ett stafettlärarsystem liknande det som vården har på läkar-sidan. Det vill säga att bemanningsföretag hyr ut legitimerade och ämnesbehöriga lärare vars enda uppgift är att svara för bedömning och betygsättning på skolor med låg lärarbehörighet.

– Jag har svårt att tro att det kan bli så. Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg, även om man är en legitimerad och behörig lärare. Det krävs mer än så, säger Bodil Båvner på SKL.

Vad är alternativet på orter med stor brist på behöriga lärare?

– Jag tror mer på ett system där behöriga lärare får arbeta med flera klasser och skolor och ha ett särskilt uppdrag att stödja de obehöriga lärare som kontinuerligt arbetar i klasserna. 

– Jag tror också att läraryrket kan specialiseras så att olika lärare koncentrerar sig på olika saker beroende på bland annat bakgrund och intresse. Vissa lärare kanske inriktar sig på bedömning, andra på föräldrakontakter och så vidare, säger Bodil Båvner.

De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter.

Flera kommuner har startat egna bemanningsenheter och vikariepooler som ett alternativ till att ta hjälp av bemanningsföretag. Ett sådant exempel är Ystad.

– Vår bemanningsenhet servar förskolan, grundskolan och till viss del även gymnasiet och vuxenutbildningen med främst korttidsvikarier, säger Stefan Ahlbeck som är chef för administration och bemanning på kultur- och utbildningsförvaltningen.

– De som arbetar på bemanningsenheten är antingen tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda. Vi har både behörig och obehörig personal. De flesta är obehöriga och timanställda, många är studenter.

Stina Fogel, chef för Norrköpings kommuns rekryteringsenhet, berättar att kommunens utbildningskontor har en egen ”vikariebank” för korttidsvikariat.

– De som finns med i banken har kvalitetsgranskats. Det innebär att vi har intervjuat dem, tagit referenser och kontrollerat dem mot belastningsregistret. De har också fått en introduktion om vad det innebär att vara anställd hos oss. För att oss är det viktigt med kontinuitet och att man känner att man är en del av Norrköpings kommun.

Vilka är det som är vikarier hos er?

– De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter. Vi ser vikariaten som en bra möjlighet att visa upp oss som arbetsgivare. Många studenter tycker dessutom att det är ett bra sätt att komma ut och prova på att arbeta på olika skolor för att se var de trivs bäst.

Vi ska utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I Stockholm ska kommunen prova att bygga upp en egen vikariepool, berättar personalchefen Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

– Det är ett pilotprojekt. Vi vill se om det underlättar för våra skolor när det gäller vikariehanteringen och vad det kostar. Tanken är att vi ska bygga upp en egen bank med människor som anmäler intresse för att vikariera. Vi ska kvalitetssäkra dem, se till att de har rätt kravprofil och så vidare. Det ska även tas fram en teknisk lösning som gör att skolorna enkelt kan klicka fram förslag på vikarier.

– Dessutom ska vi utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I förslaget till budgeten för 2018 för Stockholms stad står det att vikariekostnaderna ska minskas genom ökad grundbemanning.

– Ökad grundbemanning gör skolan robustare, men det tar inte bort behovet av vikarier, säger Astrid Gadman.

Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholms stad, menar att det borde vara en självklarhet för Stockholms kommun att ha en egen vikarieförmedling.

– I den bör den ingå fast anställda, behöriga och legitimerade lärare som kan lånas ut till skolorna vid behov.

Maria Engström, ekonom vid Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, hoppas att kommunen i framtiden ska lägga ner mindre pengar på att hyra in lärare från bemanningsföretag.

– Skolorna i Göteborgs stad kommer från och med den 1 juli 2018 tillhöra samma förvaltning. Förhoppningsvis kan man då lösa bemanning inom förvaltningen.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons