Annons

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Publicerad 14 november 2017

Fakta

Kommuner som anlitar bemanningsföretag

Skolvärlden har frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent).
Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

Största bolagens omsättning 

  • 2014: 208 245 000
  • 2015: 288 658 000
  • 2016: 356 204 000

En del av bolagen har brutet räkenskapsår

Största bolagens vinst (rörelseresultat, EBIT)  

  • 2014: 18 986 000
  • 2015: 26 737 000
  • 2016: 30 225 000

Exempel på kommuners kostnader i kronor för att hyra in lärare (grund- och gymnasieskolan om inget annat anges):

  • Alvesta 505 988 (avser 2015-2016)
  • Botkyrka 28 022 407
  • Burlöv (grundskola) 1 199 000
  • Danderyd 10 110 000
  • Ekerö 7 302 609
  • Göteborg (gymnasieskolan) 2 261 000
  • Göteborg (Lundby stadsdelsförvaltning, grundskolan) 7 466 145
  • Göteborg Västra Hisingen (grundskolan) 4 080 632
  • Göteborg Östra SFD (grundskolan) 1 256 000
  • Haninge 34 620 000
  • Huddinge 18 900 000 (avser 2015-2016)
  • Härryda 4 700 000
  • Järfälla (grundskolan) 10 820 558
  • Lerum 3 039 000
  • Lessebo 980 000
  • Lund (grundskola) 4 38 773
  • Malmö (grundskolan) 2 156 000
  • Nacka 14 029 493
  • Salem 2 896 614
  • Sollentuna 12 000 000
  • Solna 8 952 378
  • Stockholm 230 400 000
  • Södertälje 3 816 889
  • Tyresö 1 333 000
  • Upplands-Bro 4 704 000
  • Värmdö 6 921 699
  • Vallentuna 2 900 000
  • Knivsta 242 555
  • Vaxholm 152 822
  • Vindeln 374 644

Följande kommuner uppger att de använder eller har använd bemanningsföretag (2014-2016) för att hyra in lärare/lärarvikarier (grund- och gymnasie):

  • Falu kommun
  • Säters kommun
  • Alvesta kommun
  • Lessebo kommun
  • Gällivare kommun
  • Malmö stad 
  • Lunds kommun
  • Burlövs kommun
  • Sollentuna kommun
  • Haninge kommun
  • Huddinge kommun
  • Danderyds kommun
  • Solna stad
  • Stockholms stad
  • Upplands Väsby kommun
  • Täby kommun
  • Järfälla kommun
  • Värmdö kommun
  • Salems kommun
  • Botkyrka kommun
  • Nacka kommun
  • Ekerö kommun
  • Södertälje kommun
  • Upplands-Bro kommun
  • Lidingö stad
  • Tyresö kommun
  • Vaxholms stad
  • Österåkers kommun
  • Vallentuna kommun
  • Nykvarns kommun
  • Strängnäs kommun
  • Knivsta kommun
  • Göteborgs stad
  • Lerums kommun
  • Härryda kommun
  • Stenungsunds kommun
  • Linköpings kommun
  • Vindelns kommun

Antal kommuner som använder bemanningsföretag för att hyra in lärare:

  • Ja: 38.
  • Nej: 224.
  • Ej svarat: 28
  • Andel svarande kommuner: 90 %

Relaterat

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. Under perioden 2014–2016 ökade de största företagen på skolområdet sin omsättning med drygt 70 procent och vinsterna med nästa lika mycket.
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

År 2014 omsatte de största bemanningsföretagen som helt är inriktade på att hyra ut personal till skolsektorn, framfört allt lärare, drygt 208 miljoner kronor.

2016 hade omsättningen vuxit till 356 miljoner kronor, en ökning med drygt 70 procent.

Bolagens vinster steg under samma period med 60 procent, från 19 miljoner till cirka 30 miljoner.

Under åren 2014–2016 gick bolagen med ett överskott på cirka 75 miljoner kronor.

– Bemanningsbranschen är snabb på att anpassa sig till vad arbetsmarknaden behöver och på att hitta nya affärsmöjligheter, säger Johan Falk som är ombudsman på LR.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på friskolejätten Academedia, berättar att koncernens kostnader för inhyrda lärare har ökat under de senaste åren.

– Men vi har i våra system svårt att se hur stor del av ökningen som beror på prishöjningar och hur mycket som beror på att vi använder fler vikarier från bemanningsföretagen. 

– Som ju alla vet är det brist på lärare. Det är svårt att rekrytera och det är svårt att hitta vikarier. Vi märker att även bemanningsföretagen har svårt att hitta medarbetare. Våra egna enheter försöker mer och mer bygga upp egna pooler med timanställda. Dels för att bemanningsföretagen driver upp priserna, dels för att bemanningsföretagen också har svårt att leverera. 

En viktig förklaring till den ökande användningen av inhyrda lärarvikarier är hårt slimmade skolorganisationer utan marginaler.

– En normal vecka är det på de flesta skolor ett antal lärare som är sjuka, som vabbar eller är borta från jobbet av andra skäl. Det vet alla om, och är självklart något som man måste ta hänsyn till. Det bör på skolorna finnas en grundbemanning som gör att verksamheten fungerar bra även vid normal frånvaro, säger Ragnar Sjölander som är lärare i engelska och svenska på Blackebergs gymnasium och ordförande för LR i Stockholms stad.

– Alternativet till att ta in vikarier är att låta kollegorna täcka upp för dem som är borta, vilket det inte finns utrymme för i dag. Tyvärr tvingas man göra det ändå ibland, vilket leder till ökad arbetsbelastning och stress. Framför allt i grundskolan är detta ett av de största stressmomenten för lärarna.

Sara Svanlund.Sara Svanlund, vice ordförande i lärarnas Riksförbund:

– Det är bra att det tas in vikarier när den ordinarie läraren är sjuk eller borta av annat skäl. Annars ökar arbetsvolymen för de lärare som är kvar i skolan. Samtidigt visar användningen av bemanningsföretagens tjänster på vilka stora rekryteringsbehov det är inom skolan. 

Sara Svanlund betonar att oavsett om en lärare anställs via bemanningsföretag eller av huvudmännen direkt, är det oerhört viktigt att hen är behörig.

– Men med stor personalomsättning ökar arbetsbelastningen på lärare som är mer långsiktigt i verksamheten.

Skolvärlden har gått igenom ett dussin avtal mellan de största bemanningsföretagen och ett antal kommuner. Avtalen innehåller skrivningar om bland annat sekretess, pris, kompetenskrav, krav på utdrag ur belastningsregistret och möjligheter att byta ut inhyrda lärare/konsulter som inte anses lämpliga eller har samarbetssvårigheter.

Enligt de avtal som vi har studerat hyrs exempelvis en legitimerad gymnasielärare ut för mellan 247–482 kronor i timmen och en obehörig för mellan 219–298 kronor, beroende på bemanningsbolag och kommun.

Om en skola fattar tycke för en inhyrd lärare och anställer hen, kan den få betala en straffavgift, ett ”förmedlingsarvode”, till bemanningsföretaget på upp till 40 000 kronor. Exakt hur mycket beror på hur länge personen har varit inhyrd och på dess kvalifikationer.

– Jag tror att det bland legitimerade lärare finns en hel del som kan tänka sig att ha en mer mobil arbets-situation med kortare uppdrag hos olika arbetsgivare i stället för en fast tjänst på en skola. Dels för att kunna koncentrera sig på att undervisa och slippa en massa administration, dels kunna styra över sin egen tid. Det är dock viktigt att arbetsvillkoren är bra, säger Ragnar Sjölander.

Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Camilla Sanver, 31, arbetar som inhyrd lärare på grundskolan Kulturama i Sundbyberg utanför Stockholm.

– Jag blev legitimerad lärare i engelska i fjol efter att ha studerat under många år. Förutom engelska har jag bland annat läst idé- och lärdomshistoria och stats-vetenskap. Detta är min första riktiga arbetslivserfarenhet. Jag trivs verkligen.

Camilla Sanver berättar att hon hyrs ut via bemanningsföretaget Lärarförmedlarna.

– Jag började arbeta för dem när jag pluggade och sedan har det fortsatt. Tidigare var det kortare uppdrag, kanske ett par dagar i veckan. Nu har jag ett heltidsuppdrag fram till den åttonde december.

Vad har du i lön?

– Jag tjänar 200 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det innebär cirka 32 000 kronor i månaden om jag arbetar heltid. Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Vad tycker du om att vara uthyrd i stället för fast anställd?

– Det är för- och nackdelar med allting. Fördelen med att arbeta åt ett bemanningsföretag och vara uthyrd, är att jag kan styra min tid själv. Jag trivs bra med den friheten och att exempelvis kunna resa när jag vill. 

– Fördelen med att vara fast anställd är framför allt trygghetssystemen. Som timanställd är det svårt med föräldraledighet, sjukfrånvaro, semester, a-kassa och liknande. Det är också jobbigt att tvingas gå upp 05.30 på morgonen och hoppas på att någon ska ringa om ett uppdrag. Det behöver man dock inte göra när man har ett längre kontrakt.

LR:s Sara Svanlund säger att de bemanningsanställdas arbetsvillkor behöver undersökas mer.

– Ännu har vi ingen riktigt bra överblick när det gäller exempelvis löneläget eller arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett ganska nytt område för oss, där vi har få medlemmar, som vi behöver titta mer på.

Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare.

Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tror att bemanningsföretag är ett fenomen som kommit för att stanna på skolområdet.

– Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare. Bristsituationen gör att man behöver agera på många olika sätt ute på skolorna. Det här är ett sätt. Det finns också kommuner som har egna vikariepooler och liknande. Det finns inte ett sätt som är rätt.

– Till viss del sammanfaller framväxten av bemanningsföretag på skolområdet med de senaste årens kraftiga ökning av antalet elever. Många kommuner har tvingats trolla med knäna för att överhuvudtaget klara situationen.

Camilla Sanver är hyrlärare i Sundbyberg.

För att ta reda på hur vanligt det är med hyrlärare har Skolvärlden frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent). Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

– Vår bedömning är att det kommer öka på grund av lärarbristen. Det är svårt att få tag i legitimerade lärare vilket leder till längre rekryteringsprocesser som kräver vikarier under tiden, säger Jonna Bergman som är bemanningskoordinator på Järfälla kommun.

Peter Nyberg, biträdande chef för barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun, tror att behovet av vikarier och nyanställningar av behöriga lärare kommer att vara stort i flera år framöver. 

– Det är främst för kortare uppdrag som hyrlärare behövs. Vår ambition är att vara tillräckligt attraktiv som arbetsgivare så att vi själva kan anställa på våra vakanser.  

Över 98 procent är kortare än två veckor.

Pedagogpoolen, tidigare VRE Education, är ett av de största bemanningsföretagen på skolområdet. Vd:n Peder Hagen berättar att företaget har hyrt ut lärarvikarier sedan 2001.

– I vår bransch handlar det framför allt om korttidsvikariat, när till exempel en ordinarie lärare är sjuk, vabbar eller liknande. Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag. Över 98 procent är kortare än två veckor. Att hyra ut någon under en hel termin är mycket ovanligt. Inhyrning inom skolområdet skiljer sig alltså markant från till exempel vårdsektorn.

Varför är det så många korttidsvikariat?

– Framför allt yngre barn och ungdomar kan inte lämnas utan tillsyn i skolan. Det måste helt enkelt vara någon som ser efter dem. Tidigare fanns det ofta en lista i lärarrummen över vilka som kunde ringas in vid behov. I dag ställs det större krav på dem som ska arbeta som vikarier än att någon på skolan känner till dem. Det krävs bland annat ett utdrag ur belastningsregistret som inte är äldre än ett år och elementära kunskaper om skollagen. Det har de som vi hyr ut, säger Peder Hagen.

Vilka är det som ni hyr ut?

– Många är högskolestudenter, varav en del läser till lärare. Men vi hyr också ut legitimerade lärare som gått i pension eller lämnat skolan av andra skäl, till exempel för att starta företag, och som behöver en extra inkomst.  

– Skolor har i allmänhet inte budgetar för att under en längre tid hyra in behöriga lärare i stället för att anställa dem. Jag tror dessutom inte att det är bra om vi går mot en utveckling där lärare hyrs in terminsvis. Vår affärsidé är att bidra till skolan. Det gör man inte genom att dels dränera den på resurser, dels införa ett system där lärare hyrs in terminsvis eller liknande. Barn behöver kontinuitet, säger Peder Hagen.

 

Enligt Sanna Schönwell, Kunskapsskolans HR-chef, finns det tydliga ekonomiska skäl till varför många skolor begränsar inhyrning av personal till kortare vikariat.

– Skolor, kommunala såväl som friskolor, får inte dra av momsen. Det gör att det är otroligt dyrt att hyra in konsulter för en längre tid. För längre vikariat, till exempel föräldravikariat, försöker vi i stället anställa, i första hand behöriga och legitimerade lärare.

Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg.

I många kommuner, framför allt på landsbygden, är det i en del ämnen vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Mycket talar för att behörigheten kommer att sjunka ytterligare, vilket en del befarar kan leda till ett stafettlärarsystem liknande det som vården har på läkar-sidan. Det vill säga att bemanningsföretag hyr ut legitimerade och ämnesbehöriga lärare vars enda uppgift är att svara för bedömning och betygsättning på skolor med låg lärarbehörighet.

– Jag har svårt att tro att det kan bli så. Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg, även om man är en legitimerad och behörig lärare. Det krävs mer än så, säger Bodil Båvner på SKL.

Vad är alternativet på orter med stor brist på behöriga lärare?

– Jag tror mer på ett system där behöriga lärare får arbeta med flera klasser och skolor och ha ett särskilt uppdrag att stödja de obehöriga lärare som kontinuerligt arbetar i klasserna. 

– Jag tror också att läraryrket kan specialiseras så att olika lärare koncentrerar sig på olika saker beroende på bland annat bakgrund och intresse. Vissa lärare kanske inriktar sig på bedömning, andra på föräldrakontakter och så vidare, säger Bodil Båvner.

De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter.

Flera kommuner har startat egna bemanningsenheter och vikariepooler som ett alternativ till att ta hjälp av bemanningsföretag. Ett sådant exempel är Ystad.

– Vår bemanningsenhet servar förskolan, grundskolan och till viss del även gymnasiet och vuxenutbildningen med främst korttidsvikarier, säger Stefan Ahlbeck som är chef för administration och bemanning på kultur- och utbildningsförvaltningen.

– De som arbetar på bemanningsenheten är antingen tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda. Vi har både behörig och obehörig personal. De flesta är obehöriga och timanställda, många är studenter.

Stina Fogel, chef för Norrköpings kommuns rekryteringsenhet, berättar att kommunens utbildningskontor har en egen ”vikariebank” för korttidsvikariat.

– De som finns med i banken har kvalitetsgranskats. Det innebär att vi har intervjuat dem, tagit referenser och kontrollerat dem mot belastningsregistret. De har också fått en introduktion om vad det innebär att vara anställd hos oss. För att oss är det viktigt med kontinuitet och att man känner att man är en del av Norrköpings kommun.

Vilka är det som är vikarier hos er?

– De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter. Vi ser vikariaten som en bra möjlighet att visa upp oss som arbetsgivare. Många studenter tycker dessutom att det är ett bra sätt att komma ut och prova på att arbeta på olika skolor för att se var de trivs bäst.

Vi ska utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I Stockholm ska kommunen prova att bygga upp en egen vikariepool, berättar personalchefen Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

– Det är ett pilotprojekt. Vi vill se om det underlättar för våra skolor när det gäller vikariehanteringen och vad det kostar. Tanken är att vi ska bygga upp en egen bank med människor som anmäler intresse för att vikariera. Vi ska kvalitetssäkra dem, se till att de har rätt kravprofil och så vidare. Det ska även tas fram en teknisk lösning som gör att skolorna enkelt kan klicka fram förslag på vikarier.

– Dessutom ska vi utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I förslaget till budgeten för 2018 för Stockholms stad står det att vikariekostnaderna ska minskas genom ökad grundbemanning.

– Ökad grundbemanning gör skolan robustare, men det tar inte bort behovet av vikarier, säger Astrid Gadman.

Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholms stad, menar att det borde vara en självklarhet för Stockholms kommun att ha en egen vikarieförmedling.

– I den bör den ingå fast anställda, behöriga och legitimerade lärare som kan lånas ut till skolorna vid behov.

Maria Engström, ekonom vid Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, hoppas att kommunen i framtiden ska lägga ner mindre pengar på att hyra in lärare från bemanningsföretag.

– Skolorna i Göteborgs stad kommer från och med den 1 juli 2018 tillhöra samma förvaltning. Förhoppningsvis kan man då lösa bemanning inom förvaltningen.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons