asa_bild_lr

Foto: Rikard Westman/Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund

Beslutat: Så vill LR förbättra skolan

Nytt mål för lärarlönerna och ett statligt huvudansvar för skolan. Det är några av de viktigaste besluten som fattades under Lärarnas Riksförbunds kongress som ska göra den svenska skolan bättre.

Under Lärarnas Riksförbunds kongress fattades flera viktiga beslut för förbundet och för framtidens skola. Ett av förslagen som antogs var en ny framtidsproposition som säger att alla medlemmar oavsett var de är verksamma, och vilken huvudman som de har, ska ha rätt till facklig service och en möjlighet att påverka förbundet.

– Det handlar både om att vi som förbund ska ha möjlighet att ge medlemsservice oavsett var man arbetar men också om att alla medlemmar ska få ett demokratiskt inflytande. Det är en jätteviktig fråga. Det fanns en stor enighet om på kongressen att det är nödvändigt att göra något åt detta, säger den nytillträdda förbundsordföranden Åsa Fahlén till Skolvärlden.

Ett annat förslag som kom upp under kongressen var att andra yrkesgrupper ska ha lättare att avlasta lärarna. Kongressen fattade ett beslut om att lärarrollen ska renodlas och att fokus ska ligga på undervisning och dess för- och efterarbete för att på så vis minska lärarnas administrativa börda.

– Tanken med lärarassistenter är att lärarna ska få mer tid att ägna sig åt undervisningen och det som hör därtill. Men det finns en farhåga om att lärarna får mer undervisningstid om lärarassistenter införs. Och då blir det inte mer tid för varje elev. Används detta rätt kan det bli bra, används det fel är det förkastligt, berättar Åsa Fahlén.

Kongressen fattade även ett beslut om att förbundet ska verka för ett sammanhållet karriärsystem som kombinerar lärarnas karriärmöjligheter med löneutveckling. Nytillträdda förbundsordföranden Åsa Fahlén påpekar att det ska vara naturligt för alla lärare att göra karriär i yrket.

– Lönespridningen inom lärar- och studie- och yrkesvägledarkollektivet är inte särskilt stor. Saco, som vi ingår i, har mål för sin lönespridning och vi antog på kongressen ett mål på 100 procent, vilket innebär att löneutvecklingen ska vara ganska stor under yrkeslivet. Det handlar också om att man själv ska kunna påverka sin lön genom ett karriärsystem och att erfarenhet räknas, säger hon.

Slutligen fattades även ett beslut om att förbundet ska verka för ett nytt modernt huvudmannaskap där staten finansierar och reglerar skolornas verksamhet och där lärare och studie- och yrkesvägledare ges den professionella makten och friutrymme över sitt yrke.

– Det är det nya, moderna huvudmannaskapet som vi pratar om, med en statlig finansiering och reglering. Att det inte är den dubbla styrningen som finns i dag, där staten har sina direktiv och kommunerna sätter upp egna mål och vill vara med och bestämma. Då är det nästan som att man har två huvudmän att förhålla sig till, vilket bidrar till en ökad arbetsbelastning och en osäkerhet, avslutar Åsa Fahlén.

Kommentera