student dator

Den digitala kompetensen och dess variation måste tydligt betonas i de nya ämnesplanerna i svenska på gymnasiet både gällande innehåll och krav, skriver debattörerna.

| Foto: Shutterstock
Debatt

”Betona digitala kompetensen i nya ämnesplanerna för svenskämnet”

”Digital kompetens är mycket mer än att skriva text via en dator”, skriver gymnasielärarna.

Med besked satte pandemin digitaliseringen i skolan på kartan. Redan tidigare hade regeringen uttryckt ambitionen att Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering och 2018 kom Skolverkets forskningsöversikt där digitalisering angavs som ett naturligt steg för utbildningssystemet.

Formuleringar kring detta skrevs in i läroplanen samt i flera ämnesplaner. Fler steg mot digitaliserad undervisning togs, men ingen visste att detta skulle bli allenarådande för gymnasieskolan under lång tid och att den digitaliserade undervisningens möjligheter och begränsningar därmed skulle synliggöras och nya frågor väckas.

ULF-projektet ”Digitalitet – jag vet!” beforskar digitaliseringen av svenskämnet med fokus på multimodalitet. Resultaten är många, däribland att mervärden som kreativitet, lust och humor genereras, men också att strukturella begränsningar finns såsom att den digitala kompetensen inte tydligt uttrycks i de nuvarande ämnesplanerna i svenska.

Eftersom digitalisering är en del av samhället bör den digitala kompetensen tydligare uttryckas och betonas i svenskämnets nya ämnesplaner.

Ämnets syfte förklarar vikten av digitalisering med att samhällets utveckling och digitalisering ”påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation” och att eleverna ska ”ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.”

Svenskämnet är därmed centralt för den digitala kompetensen kopplad till kommunikation, men trots detta följs det i dag inte upp i så hög grad i centralt innehåll och inte alls i kunskapskraven. Eleverna ska kunna använda digital presentationsteknik för att stödja muntlig framställning samt vid skriftlig produktion använda “digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter”.

Detta är vagt. Vad innebär kommunikation i en ”vidgad digital textvärld” och interaktiva texter? Vilka kvaliteter efterfrågas i den digitala kommunikationen? Faktum är att det även är oklart vad ”presentationstekniska hjälpmedel” vid muntlig framställning egentligen innebär. Inte heller Skolverkets bedömningsstöd ger tydliga direktiv kring det.

Är det bildspel som utgör den digitala vidgade textvärld som eleverna ska införlivas i? Det tror inte vi, men tyvärr finns nu inget annat bedömningsstöd att tillgå.

Linda Ekström Lind.

En vidgad digital textvärld bör vara multimodal där det muntliga och skriftliga ordet blandas i kombination med bild, ljud, layout etc. Tillsammans ger det en lyckad kommunikationssituation. Multimodaliteten behöver skrivas fram i ämnesplanerna om svenskämnet ska vara digitaliserat och anpassat till samtiden. Nu kan digitalisering uppfattas som att text, som ser ut som en text alltid sett ut, kan skrivas via en dator. Men digital kompetens är mycket mer än så.

Det är därför viktigt att de nya ämnesplanerna uttrycker detta både gällande innehåll och krav för annars är det oklart vilken digital kompetens och vilka kvalitativa aspekter av digital kompetens som efterfrågas.

Susanna Kellgren Lundberg.

Med explicita formuleringar kring digital kompetens förändras även svenskämnets didaktik. Det är ingen självklarhet att alla svensklärare behärskar multimodalitet eller digitalitet eller att de lär sig detta genom fortbildning kopplat till lärplattformar eller digitala verktyg.

Om svenskämnet ska bära den digitala kompetensen relaterad till kommunikation behöver därför gedigen fortbildning erbjudas vid behov, precis som detta ska utgöra ett inslag i svensklärarutbildningen. Likaså behöver forskningen fortsätta.

Den digitala kompetensen och dess variation måste tydligt betonas i de nya ämnesplanerna i svenska på gymnasiet både gällande innehåll och krav. Digitalisering är en naturlig del av ett modernt utbildningssystem och eleverna bör ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om vi ska få en utbildning där Sverige ligger i framkant i ett modernt samhälle!

Linda Ekström Lind, legitimerad gymnasielärare och medforskare i ULF-projektet 

Susanna Kellgren Lundberg, legitimerad gymnasielärare, förstelärare och medforskare i ULF-projektet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm