Betygssystemet

NO-lärare: Betygen funkar inte i praktiken

I små ämnen med innehållsrika kunskapskrav är betygsskalans intention svår att leva upp till. Det menar läraren Markus Stoor.
– I praktiken är det svårt att ge eleven många tillfällen att visa vad de kan.

Mer om Markus Stoor

Jobbar på: Raketskolan i Kiruna.

Jobbat som lärare: I sju år.

Undervisar i: Matematik och NO-ämnen i årskurs 7-9.
Har medverkat i referensgruppen för det nationella provet i biologi.

Skolverkets upplysningstjänst får ofta frågan – ”måste jag ha A på allt för att få A i betyg”. Enligt Skolverket tyder frågan på att betygsskalan feltolkas så att minsta lilla uppgift bedöms, något Skolvärlden tidigare rapporterat om.  Men matte/NO-läraren Markus Stoor vänder sig emot är att det skulle finnas en utbredd missuppfattning i lärarkåren.

– Jag tror snarare att det handlar om att när man har ämnen med många kunskapskrav att testa av, och lite tid att göra det på, så kan det omöjligtvis bli många tillfällen för eleverna att visa vad de kan och det blir lite tid för den utveckling Skolverket talar om. Varje bedömningstillfälle blir helt enkelt ganska viktig för vilket betyg man får, framförallt när det gäller terminsbetyg eller gymnasiets kursbetyg.

Markus Stoor påminner om att det är svårt att prata generaliserande om betyg och bedömning och menar att betygsskalans intentioner är olika lätt att leva upp till i olika ämnen.

– När Skolverket beskriver hur betygsskalan ska tolkas är det naturligtvis en korrekt tolkning. Problemet är att skrivningarna går ganska dåligt ihop med verkligheten, säger han och fortsätter.

– Det vore mer konstruktivt om Skolverket, istället för att bara säga att lärare missuppfattar, lyssnade in den feedback de får om att betygsystemet ibland är svårt att realisera.

Markus Stoor tycker att betygssystemet fungerar bra i ett stort ämne som matematik. Det är svårare i små ämnen som fysik och biologi, och speciellt i ämnen där det finns mycket ämnesinnehåll i kunskapskraven. Matematikämnet omfattar vanligtvis omkring 400 timmar på högstadiet vilket blir 65 timmar per termin. Motsvarande siffra för fysik är 88 timmar, det vill säga 15 timmar per termin.

– När man ska sätta betyg efter 15 timmars undervisning tror jag att var och en kan se att varje bedömningstillfälle under de här 15 timmarna blir viktigt för betyget på ett helt annat sätt än om man sätter betyg efter 65 timmars undervisning.

Siffrorna är från Skolverkets förslag till stadieindelad timplan från i höstas och bör stämma bra mot hur det i genomsnitt är ute på skolorna idag, säger Markus Stoor.

Han tar upp fysikämnet där kunskapskraven har ett väldigt detaljerat ämnesinnehåll:

”Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.”

Om kunskapskraven i stället för att benämna krafter, ljus, ljud etcetera hade talat om ”några av fysikens olika ämnesområden” så att hade man haft en större frihet vid bedömningen, menar Markus Stoor.  

– Då hade man kunnat säga, ja det finns ämnesområden där eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Men så är inte kunskapskraven i fysik formulerade. Istället står ljus, för att ta ett exempel, uttryckligen i kunskapskraven. Då är det svårt att tolka det på annat sätt än att det är ett område eleven ska behärska.

Problemet, säger han, är att ljus är område som man inte hinner ta upp flera gånger under kursen. Visst kan man erbjuda eleven fler tillfällen att visa sina kunskaper, till exempel vid ett omprov. Men det finns inte mer utrymme i kursen för undervisning och för att utveckla elevens kunskaper inom området.

Själv tycker Markus Stoor att han fått den fortbildning han behöver när det gäller betyg och bedömning.

– Men jag kan sakna raka svar. Ta det här kunskapskravet i fysik. Uppfyller man det även om man inte visat att man kan koppla ihop vardagsföreteelser med ljus? Jag hade gärna fått en tydlig och klar anvisning vad gäller detta.

Har du ställt den frågan till Skolverket?

– Ja, till representanter för Skolverket. Svaret brukar vara, ”det är ni som tolkar kunskapskraven”.

Dagens betygsskala började gäller hösten 2011. Markus Stoor tycker att det nu är viktigt med en utvärdering.

– Det är väl ganska naturligt att när en betygsskala varit igång ett par år så är det dags att utvärdera. Är det saker som funkar dåligt så får man korrigera det. Först och främst borde man ändra sammanvägningsregeln. Att det sämsta kunskapskravet avgör betyget tror jag är en dålig princip och jag tror att en utvärdering skulle visa att den principen innebär mer problem än fördelar, säger Markus Stoor och tillägger.

– Om man gör den ändringen och om man från Skolverkets sida är tydlig med att förutsättningarna är olika i olika ämnen, eftersom ämnen ges olika mycket tid och har olika mycket ämnesinnehåll i kunskapskraven, då skulle mycket vara vunnet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm