Debatt

”Betyget är ett tack vid terminens slut”

DEBATT För att vända den svenska skolan behövs det lärare, som har goda ämneskunskaper och som förmår eleven att tycka det är roligt att lära sig olika ämnen, men det krävs också en arbetsinsats av eleven och som tack får eleven ett betyg vid terminens slut, skriver Ingrid Klefbäck, fd universitetslektor.

Sedan 1969 har det skett en stor förändring i den svenska skolan, där lärarens roll ändrats, synen på vad som är viktig kunskap och vad som förväntas av eleven. För den traditionella utbildningen var en viktig faktor måste eleven anstränga sig. Att lära sig läsa, multiplikationstabellen, Hallands floder med mera kräver arbete från elevens sida.

Sedan många år har ett flertal lärarutbildare anammat den konstruktivistiska teorin, det vill säga att eleven inte behöver kunna något om något, utan ska istället lära sig ett arbetssätt, där man kan söka kunskap. Att eleven själv skapar och konstruerar genom interaktion med omvärlden finns i läroplanen LGR 69. Betyg gavs bara från vårterminen i 7:an efter att LGR 80 stadfästs. Många lärarhögskolor ansåg att de blivande lärarna inte behövde behärska det ämne de skulle undervisa i, utan viktigaste är de olika ämnenas didaktik.

Den konstruktiviska teorin har ett ökat fokus på eleven och undervisningen är till för att stödja och underlätta elevens eget lärande. Det viktiga är inte resultatet utan att eleverna deltar och utvecklar sina sociala färdigheter och att eleverna lär sig ungefär lika mycket. Denna väg innebär att man ska minska antalet läxor och skjuta upp betyg så länge som möjligt. Läraren är en person som organiserar skoldagen och hjälper till. Som tidig teoretiker nämns ofta Jean Piaget.
Den traditionella läraren däremot förklarar, strukturerar och utmanar genom frågor ett visst innehåll för sina elever som sedan eleverna ska lära sig genom arbete.

Nya modeord är formativ bedömning, som ska förbättra den svenska skolan enligt lärarutbildare.  Den formativa bedömningen har inget värde varken för läraren, eleven eller föräldern om inte det görs en summering med ett omdöme och betyg. Läraren, eleven och föräldern bör diskutera denna summering tillsammans där betyg är ett bra verktyg. Ordet betyg upplevs nu negativt istället för ses som ett mått på hur eleven uppnått skolmålen under terminen.

Att läraren varje lektion ska följa elevens utveckling är självklart, så har alltid bra lärare arbetat. Genom att sätta betyg då synliggör man de elever, som inte har nått målen. Läraren kan då visa rektor att just denna elev behöver mera hjälp för att uppnå målen, speciellt viktigt så att läs och matematiksvårigheter upptäcks mycket tidigt.

Finland hade en snarlik läroplan under 1990-talet, men ändrade tillbaka till den ursprungliga, då elevernas resultat började sjunka och numera har man en tydlig inriktning på vad eleven ska kunna i de olika ämnena. Finland ligger nu i topp vid internationella jämförelser och har betyg från fjärde årskursen.

Hur ska Sverige åter bli ett land som får goda resultat i internationella undersökningar som PISA? Internationella hjärnstudier visar vad som är viktigt för att ett barn ska uppnå goda resultat i skolan. Viktigast är att barnet utvecklar den språkliga förmågan vid 1-4 års ålder och utvecklar talkänslan och tallinjen vid 4-5 års ålder. Hjärnan har de första tio åren en enorm förmåga att lagra en mängd olika fakta. Vid 10-13 års ålder kan eleven börja tänka abstrakt och bygga ramverk på all tidig kunskap. Eleven kan då ta till sig all information från olika texter, som den läser i olika ämnen.

För att vända den svenska skolan behövs det lärare, som har goda ämneskunskaper och som förmår eleven att tycka det är roligt att lära sig olika ämnen, men det krävs också en arbetsinsats av eleven och som tack får eleven ett betyg vid terminens slut.

Ingrid Klefbäck
Fd universitetslektor

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm