Annons
Professor Christian Lundahl anser att omdömesivrare föreslår en lösning utan att först definiera problemet. Foto: Örebro Universitet / Shutterstock

Betygsforskaren: Inget pekar på att ordningsomdömen är en bra idé

Publicerad 17 april 2019

Fakta

Christian Lundahl

Professor i pedagogik vid Örebro Universitet, på institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Han forskar om kunskapsbedömning, utbildningshistoria och internationella jämförelser, och ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik.

Relaterat

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Skolvärlden har tidigare skrivit om olika reaktioner från lärare på det politiska förslaget att införa ordningsomdömen i skolan, och även om skepsis från forskarvärlden.

Christian Lundahl är professor i pedagogik och forskar bland annat på betyg och bedömning. Enligt honom finns det flera problem med förslaget. Det första menar han är att ingen egentligen har en sammantagen bild av hur stort problem oordningen i skolan är, och det är inte heller tydligt vad folk menar när de pratar om oordning och stök.

– Det är otydligt vad man pratar om. Vill man komma åt medelklassens barn som pillar med sina mobiler och pratar för mycket, eller handlar det om mer utsatta grupper med svårare problematik? Och vems normer är det som ska avgöra vad som gäller? Det är en onyanserad bild som ges i debatten, säger han.

Enligt honom är alltså pratet om ordningsomdömen ett fall av att presentera lösningen innan man riktigt vet vad problemet är.

Sverige hade ordningsbetyg och uppförandebetyg fram till 1960- och 1970-talen. Systemet slopades i samband med att grundskolan och gymnasieskolan infördes. Även då var det lite oklart vad det egentligen innebar, menar Christer Lundahl.

– Det var mycket som räknades in i det – man kunde ha bråkat, kommit för sent, brutit av en penna och så vidare. Så man vet inte riktigt vad som låg bakom. Man tog upp det i en av de tidigare betygsutredningarna, och då såg man att det framför allt var arbetsgivarna som tyckte att det var viktig information. Men det är otydligt vad det står för.

Utöver det tror han att det är osannolikt att ordningsomdömen rår på den typ av stök som är mest problematisk, som hot och våld. I värsta fall kan det rentav få motsatt effekt.

– Man kommer kanske åt de som pratar lite för mycket, men knappast de som har stora utmaningar. För de riktigt stökiga eleverna är inte ett ordningsbetyg något de bryr sig om. Det finns gott om forskningslitteratur från 70-, 80-, och 90-talen som handlar om struliga killar, där de motiveras av att inte acceptera skolan som institution. Den gruppen kommer man inte åt. Risken är stor att ett dåligt ordningsbetyg rent av blir en statusmarkör, säger Christer Lundahl.

Det finns enligt honom ingen forskning specifikt på ordningsomdömen att luta sig mot, men det finns teorier om betyg och bedömning i allmänhet som går att applicera. En av dem, som behandlar risken för att stökiga elever skulle bli ännu stökigare om man inför ordningsomdömen, är den så kallade ”stämplingsteorin”.

– Det är en väldigt känd teori som säger att ett negativt omdöme kan bli självförstärkande för ett negativt beteende. En elevs oordningssamhet kan bottna i exempelvis stökiga hemförhållanden. Får man det bekräftat genom ett omdöme gör det att man identifierar sig med rollen som stökig ännu mer. Man stämplas som en viss typ av person.

En annan forskningsteori han tar upp är ”COR-teorin” som även den spelar en roll i negativ förstärkning. Enkelt uttryckt handlar den teorin om att en förlust orsakar större lidande för en person än en seger orsakar glädje.

– Individer lägger större vikt vid negativ återkoppling än de gör vid en positiv återkoppling. Så ett ordningsomdöme kan ha en större effekt för de som har svårt i skolan och får ett negativt omdöme, medan de som är välfungerande och får det bekräftat inte påverkas särskilt mycket. Det riskerar att öka ojämlikheten i skolan, säger Christer Lundahl.

Skulle man trots allt detta ändå införa någon typ av ordningsomdöme ser han det som en grannlaga uppgift att sätta upp ramar och riktlinjer för det.

– Än så länge har vi inte sett hur kriterierna skulle se ut. När det handlar om vanliga ämnesbetyg är det ganska tydligt vilka kunskaper man ska uppnå, och ändå blir det ojämlikt. Här handlar det om egenskaper, och då kan man tänka sig att individuella lärares toleransnivå kan spela stor roll. Det kan bli lärarens nivå som avgör vilket ordningsomdöme man får. Vems normer är det som ska avgöra vad som gäller?

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons