Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om.
Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.
Utkastet till den nya texten:
Den nuvarande texten:
Källa: Utbildningsdepartementet. Texten är ett utkast, som Dagens Nyheter har tagit del av, till hur de nya kunskapskraven för att få betyget E (godkänt) i samhällskunskap i årskurs 9 kan bli.
I dag är det många lärare, elever och föräldrar som upplever det nuvarande betygssystemet som svårbegripligt och orättvist. Tester visar även att professorer har haft svårt att skilja på kraven i grundskolan från kraven i högskolan, rapporterar Dagens Nyheter.
Skolvärlden har tidigare skrivit om att Skolverket arbetet med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Nu är regeringen överens med C och L om att genomföra en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) håller med om att de nuvarande kunskapskraven måste bli lättare att förstå.
– Kunskapskraven i skolan har fått kritik, inte minst från lärarhåll, för att de är väldigt krångligt skrivna och för att de inte tar tillräckligt stor hänsyn till barns utveckling. Jag skulle vilja se ett system med kunskapskrav där man mer för små barn har en tydligare betoning på faktakunskaper och naturligtvis också har med analysdelar. Men jag tycker att analysdelarna ska vara mindre i början och öka i takt med att barn blir äldre, säger hon till Skolvärlden.
Anna Ekström lyfter även Skolverkets utvärdering av det nya betygssystemet där det framgår en kraftig kritik från lärarhåll mot regeln som säger att eleven måste klara precis vartenda kunskapskrav för att få ett visst betyg.
– Jag vill i stället att vi har en regel som säger att man kan göra en sammanvägning, där läraren gör en bedömning för vilket betyg en elevs kunskaper motsvarar.
Hur ser du på de som varnar för att kraven kan sänkas i och med en förändring?
– Avsikten är inte att sänka kraven. Jag ser ingen risk för det heller, säger Anna Ekström.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, ser positivt på ändringarna.
– Just att man ser över att ha större tyngd på faktakunskaper i yngre åldrar och sedan stegrar det kravet på analysförmåga, det tror jag är helt rätt. Jag såg också ett exempel på hur de hade skrivit om kunskapskraven i samhällskunskap för årskurs 9 och just att man har förenklat skrivningarna och beskrivningen av vad det är man ska kunna.
Hon tror att det kan leda till en större tydlighet, och därmed minska stressen bland eleverna.
– Jag tror att det här kan göra att eleverna och föräldrar har lättare att förstå vad det är man ska kunna och att det blir lättare för lärarna att förklara varför läraren gör en bedömning på en viss nivå för eleven, säger hon.
Du är inne på hur det påverkar lärarna – hur skulle ändringen mer kunna påverka lärarna?
– Förhoppningsvis skulle det minska trycket på dokumentationen. Just när det finns en osäkerhet kring vad det är man ska kunna, både från elever och föräldrar, så ökar ofta trycket på att läraren ska förklara och hela tiden återkoppla. Så jag hoppas att det kan minska kraven på det, säger Åsa Fahlén.
Anna Ekström:
– Det är en av nackdelarna med dagens kunskapskrav och dagens betygsystem. Lärarna känner sig ibland tvungna att arbeta med matriser och bocka av vartenda kunskapskrav och dokumentera precis vad eleverna har visat, säger hon och tillägger:
– Jag tror precis som Åsa Fahlén att med de här förändringarna i betygssättningen, och bättre skrivna kunskapskrav, så kan lärarna fokusera mer på undervisningen. Jag hoppas att det ska leda till ett minskat dokumentationskrav.
Under 2019 kommer Skolverket att ta fram ett förslag på reviderade kurs- och ämnesplaner och planen är att de ska kunna träda i kraft hösten 2020, om det godkänns av regeringen