helene_hellmark_knutsson_puff

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

| Foto: Socialdemokraterna
Nytt förslag

Bidrag på 25 000 kronor i månaden ska locka nya lektorer

Regeringen vill locka forskarutbildade personer att bli lärare, bland annat genom att införa ett bidrag på 25 000 kronor i månaden för att gå en kompletterande pedagogisk utbildning.

På fem år vill statsrådet Helene Hellmark Knutsson se mer än dubbelt så många lektorer i den svenska skolan.

– Dels handlar det om att vi behöver se till att det finns fler forskarutbildade i grund- och gymnasieskolan för att skolutvecklingen ska kunna ske på vetenskaplig grund. Dels är det en möjlighet att höja statusen i läraryrket och visa på att det finns karriär- och utvecklingsmöjligheter, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Satsningen på fler lektorer är tänkt att inledas i höst och ska pågå under fem år. Regeringen vill införa en ny kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå, som ska leda till en ämneslärarexamen. 50 forskarutbildade personer/år ska kunna tas in, men vilka lärosäten som kan bli aktuella är ännu inte klart. 

Under året som utbildningen pågår kommer de blivande lektorerna att få ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden. Lektorsreformen kommer att kosta 7,6 miljoner kronor i år och sedan 15,1 miljoner kronor/år.

– Det är totalt 250 stycken som kan komma i fråga för den här satsningen. Skulle alla de sedan komma ut i grund- och gymnasieskolor innebär det att vi dubblar antalet lektorer från i dag. Vi vill att fler elever ska nå målen och välutbildade och skickliga lärare är en grund för det, säger Helene Hellmark Knutsson.

* Vad har du för förhoppningar om att kunna locka forskarutbildade personer, som i dag kanske jobbar i andra sektorer med högre löner, till skolan?

– Det finns i dag, enligt Skolverket, 239 lektorer i grund- och gymnasieskola och många av dem har en bra lön, inte minst de i storstadsområdena och de som har ämneskunskaper i bristämnen som matematik, naturorienterande ämnen och teknik. Har man ämnesbehörighet i något av bristämnena så driver det också på lönen. Det här är numera ett välbetalt uppdrag inom grund- och gymnasieskolan.

En huvudman kan få 170 000 kronor/bidragsår i statsbidrag för en lektor. Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson konstaterar att många huvudmän inte gör någon ansökan trots att de redan har lärare med licentiat- eller doktorsexamen bland sina anställda.

– Det är bra att regeringen gör sådana här satsningar – fler lektorer är bra för hela det svenska skolsystemet. Men vi får inte glömma dem som redan i dag skulle kunna ha lektorstjänster men som inte har fått det. I dag finns det väldigt många legitimerade lärare som har licat eller doktorerat, men huvudmännen ger dem ändå inte lektorstjänster.Huvudmännen har ett enormt ansvar för att verkligen anställa personer på lektorstjänster. Annars kommer den här reformen inte att hjälpa, säger han.

Enligt Helene Hellmark Knutsson riktar sig lektorssatsningen främst mot personer som kan komma att undervisa i matematik, naturorienterande ämnen och teknik. Bo Jansson påminner om att det även råder en stor brist på lärare i moderna språk. 

– Det behövs en bred satsning på fler lektorer, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm