Annons
Anna Mautner arbetar 80 procent som bildlärare på Sofia skola på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Glans

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Publicerad 19 februari 2018

Fakta

Så ser statistiken ut

Ur arbetsmiljöundersökningen 2015: 

Har av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 24 %
  • Grundskollärare: 24 %

Har i hög grad skäl till oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 27 %
  • Grundskollärare: 37 %

Har huvudvärk varje vecka 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 37 %
  • Grundskollärare: 43 %

Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 67 %
  • Grundskollärare: 69 %

Upplever att man har alldeles för mycket att göra 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 71 %
  • Grundskollärare: 81 %

Upplever att annat tar för mycket tid från huvudsysslan 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 70 %
  • Grundskollärare: 80 %

Känner varje vecka sig otillräcklig med arbetsinsatsen   

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 50 %
  • Grundskollärare: 52 %

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola

  • 2010: 25
  • 2011: 26,7
  • 2012: 29,1
  • 2013: 32,5
  • 2014: 36,3
  • 2015: 40
  • 2016: 41,2

Gymnasiet

  • 2010: 19,8
  • 2011: 21,3
  • 2012: 25,4
  • 2013: 28,6
  • 2014: 32
  • 2015: 35,3
  • 2016: 36

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola, kvinnor

  • 2010: 27,6
  • 2011: 29,5
  • 2012: 32,2
  • 2013: 36,6
  • 2014: 41,2
  • 2015: 45,0
  • 2016: 47,1

Grundskola män

  • 2010: 16,0
  • 2011: 16,5
  • 2012:18,4
  • 2013: 18,9
  • 2014: 20,0
  • 2015: 24,1
  • 2016: 23,0

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 25,6
  • 2011: 27,5
  • 2012: 31,6
  • 2013: 37,0
  • 2014: 40,0
  • 2015: 44,5
  • 2016: 45,6

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 11,6
  • 2011: 12,5
  • 2012: 16,6
  • 2013: 16,6
  • 2014: 20,3
  • 2015: 21,7
  • 2016: 21,6

Relaterat

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Anna Mautner är förstelärare i bild på Sofia skola på Södermalm i Stockholm, en F–9-skola med nästan 900 elever. Hon har en heltidstjänst, men arbetar cirka 80 procent.

– Jag har gått ner i arbetstid för att jag ska orka med jobbet. Eftersom jag har barn under tolv år har jag rätt till det. En dag i veckan är jag ledig. Då sover jag och uträttar ärenden, men försöker också arbeta i kapp, gå igenom mejl och planera kommande lektioner.

Arbetar du på din lediga dag?

– Javisst, annars skulle jag inte hinna med jobbet. I år har jag fler elever att sätta betyg på än någonsin tidigare, 250 stycken. Hade jag arbetat heltid, hade jag förmodligen haft ännu fler. Det är helt galet. Jag höll på att gå in i väggen i höstas.

Hinner du med alla elever?

– Nej. I en klass kan det vara 31 elever. Jag hinner inte ens runt till alla innan lektionen är slut. Det är för många barn. Förutom lektionerna, och vad som hör till dem, är det dessutom en massa saker runtomkring som jag måste ta hand om, till exempel ordna med material, blötlägga lera, skura stora ytor, fixa med och sortera färger plus administration.

– Det fungerar mycket bättre när det är halvklass, vilket det är i sjuan.

Anna Mautner berättar att hon funderar på att gå lärarlyftet och skaffa sig behörighet i svenska.

– Då skulle jag kanske få något färre elever, och dessutom kunna ha en tätare relation med dem. Ytterligare ett ämne skulle kanske även göra min lärartillvaro lite enklare. Det är oerhört tungt att vara enämneslärare.

Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare.

Enligt Försäkringskassans statistik är det allt fler lärare som sjukskrivs av psykiska orsaker. Extra utsatta är kvinnliga lärare i grundskolan.

– Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare, säger Björn Cárdenas som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund och sakkunnig inom arbetsmiljöområdet.

I SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning (2015) uppgav åtta av tio grundskollärare att de har för mycket att göra.

– Bland samtliga undersökta grupper på svensk arbetsmarknad är grundskollärare de som har högst andel som upplever sig ha för mycket att göra. Många lärare anser dessutom att de inte kan påverka sitt arbete. Hälften får inte hjälp att prioritera bland sina arbetsuppgifter.

Enligt samma undersökning ansåg fyra av fem grundskollärare att annat tar för mycket tid från huvudsysslan. Var fjärde uppgav att de av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden.

– Lärarnas största arbetsmiljöproblem är att de har för mycket att göra i kombination med avsaknad av stöd i arbetet. Det är också förklaringen till att allt fler sjukskrivs av psykiska skäl, säger Björn Cárdenas.

Skolvärlden har pratat med flera lärare som på eget initiativ valt att gå ner i arbetstid för att orka och hinna med jobbet.

Ett exempel är Madeleine Wallin, lärare i tyska och svenska på Hässelby Villastads skola.

– Just nu undervisar jag även på en annan skola, vilket gör att jag arbetar heltid. Men från och med i höst hoppas jag kunna återgå till att arbeta 80 procent.

Varför deltid?

– Jag hinner inte göra ett bra jobb om jag ska ha en heltidstjänst. Det blir för många lektioner och det är för mycket tid som jag måste vara i skolan. Ska jag kunna planera och förbereda undervisningen på ett rimligt sätt, bedöma elevarbeten, återkoppla till elever, svara på mejl och liknande, behöver jag lugn och ro och det får jag inte om jag ska vara i skolan mellan klockan åtta och halv fem. Det händer för mycket där. Jag blir störd hela tiden.   

– I dag arbetar jag ofta hemma på helgerna. En del av mina kollegor sitter med uppsatser och liknande under sena kvällar och nätter. Det orkar inte jag. 

Vill du vara ledig en dag i veckan?

– Nej, men ha en undervisningsfri dag. Jag behöver en dag då jag i lugn och ro kan bedöma elevarbeten, ge feedback, förbereda lektioner och liknande.

– Det rimliga vore att lärarnas undervisningsskyldighet minskade samtidigt som arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen togs bort. Då skulle många problem lösas.

För Chris Lizell, lärare i engelska, tyska och franska på Sofia skola i Stockholm, slutade en pressad arbetssituation med att hon blev sjukskriven.

– Det var för tre år sedan. Vi hade på skolan några extra jobbiga klasser med många barn med mycket stora behov. Några av dem hade för svåra diagnoser för att gå i en vanlig klass. Det hade tidigare funnits speciallösningar för dem, men de hade försvunnit.

Flera lärare slutade på kort tid, vilket innebar att det blev ännu större belastning på de som var kvar.

– Jag var förstelärare och ställde stora krav på mig själv. Situationen blev till slut ohållbar. Det var kontinuerliga brandkårsutryckningar och föräldrar som polisanmälde varandra. Jag blev indragen i allt. Fick sms från sju på morgonen till sent på kvällen.

– Jag kunde inte sova, fick yrsel och blev hämtad i ambulans på skolan. Det som hände utlöste artros i en axel, som jag blev tvingad att operera, och ledgångsreumatism.

Chris Lizell berättar att trots att hon blev sjukskriven, släppte hon inte kontakten med skolan.

– Jag försökte hjälpa till och jobbade hemifrån. Det var redan kaos, men det blev ännu värre när det kom in vikarier. 

– När jag kom tillbaka efter några veckors sjukskrivning gick jag ner i arbetstid till 80 procent. Jag kände att jag var tvungen att ha en ledig dag i veckan för att jag skulle orka. Det var för tre år sedan. Då var jag 62 år.

I dag arbetar Chris Lizell 60 procent.

– Det fungerar bra. Situationen är mycket lugnare på skolan. Flera av eleverna med störst behov har flyttat till andra skolor och grupper där de kan få extra stöd och hjälp. Jag tycker att jobbet är väldigt viktigt, givande och roligt. Jag älskar kontakten med eleverna, men uppgiften det året var omöjlig. Jag tog för mycket stryk.  

Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter.

För ett par år sedan kom fack och ledning på Ferlinskolan i Filipstad, en 7–9-skola med cirka 300 elever, överens om att använda sig av LR:s modell för att inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. 

Den totala årsarbetstiden undersöktes, det vill säga både den reglerade tiden och förtroendetiden.

– Till att börja med delades alla lärare in i grupper som i detalj gick igenom vad man gjorde under arbetsdagen. Allt från undervisning till att plocka fram material, vattna blommor och beställa tolk listades, säger skolans rektor Gun Palmqvist.

– Därefter gick en mindre grupp bestående av bland annat rektor, arbetslagsledare och fackliga representanter igenom arbetsuppgifterna, tidsatte dem och tog fram schabloner för hur lång tid saker och ting borde ta.

Peter Gustavsson, SO-lärare och LR-ombud på skolan, berättar att en del uppgifter ströks.

– Det är viktigt att tydliggöra vad den som är lärare på skolan ska göra och inte göra. Fungerar till exempel inte en apparat som den ska, bör man anmäla det till vaktmästeriet i stället för att själv försöka fixa den.

– Vi är också överens med arbetsgivaren om att anpassa eventuella övriga arbetsuppgifter till hur mycket undervisning en enskild lärare har. Alla ska inte behöva göra allting.

Rektor Gun Palmqvist:

– Undervisningstiden är inte samma för alla. Den som har många andra arbetsuppgifter, som till exempel är ämnesansvarig, rättar nationella prov eller är med i trygghetsteamet, har mindre undervisningstid.

Vad händer om en lärare har för mycket att göra?

– Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter. Det blir tydligt om någon har för mycket att göra och då är det upp till mig som rektor att tillsammans med den enskilde läraren bestämma vad som ska plockas bort.

I vår ska systemet utvärderas.

– Vi ska ta reda på vad som har fungerat bra och mindre bra, om det finns något som behöver förändras, om det är någon arbetsuppgift som tar längre tid än vad vi trodde. Vi ska också se över de olika ämnena, om för- och efterarbetstiden ska vara lika, säger Peter Gustavsson.  

– Jag tror att det är viktigt att man som lärare känner att man har kontroll över sin arbetstid och arbetsdag, att man vet att det görs en omfördelning om det skulle bli för mycket.

Lärare som har behöriga kollegor  slipper göra andras jobb.

Sedan några år tillbaka använder sig Ferlinskolan av ett resurslärarsystem.

– De flesta lärare har några timmar i veckan där de går in som resurs och avlastar en kollega i ämnen där det behövs två lärare på grund av gruppens/klassens behov. Det gör att arbetsbelastningen minskar.

Niklas Wikström (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, håller med om att den höga arbetsbelastningen och stressnivån är lärarnas största arbetsmiljöproblem.

Behöver läraryrket renodlas?

– Ja, en lärare ska få vara lärare. I Karlstad har vi främst fokuserat på grundbemanningen och att ha en hög behörighet. Lärare som har behöriga kollegor slipper göra andras jobb.

– Lärare har många kringuppgifter och att ta bort en del av dem är inte hela lösningen. Det allra viktigaste är att ha många behöriga lärarkollegor. Därför har vi satsat på att förbättra behörigheten. Vi har också satsat på att förbättra rektorers möjligheter till ett bättre ledarskap genom att minska antal personer som varje rektor ansvarar för.

Niklas Wikströms motsvarighet i Karlskrona är Sandra Bizzozero (S), ordförande i kommunens kunskapsnämnd. Hon anser att det behövs en renodling av läraruppdraget.

– Vi har nyligen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska kunna renodla lärarnas arbetsuppgifter. Vi satsar också på att införa heltidsmentorer och förbättra elevassistenternas kompetens. Vi håller på att starta ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som ska stärka det pedagogiska kärnuppdraget. Allt vi nu gör ska underlätta för lärarna att vara lärare. Rätt person ska helt enkelt göra rätt sak, det man är bäst på, säger Sandra Bizzozero.

Hur mycket av detta görs för att det lärarbrist och hur mycket för att förbättra lärarnas arbetsmiljö?

– Det hänger ihop. Jag tror att arbetsmiljön är jätteviktig för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Men oavsett om det råder lärarbrist eller inte, måste lärare och andra kunna arbeta heltid utan att må dåligt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Annons
Annons

Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

SYV

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Annons

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Modersmål

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Orosanmälning

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

Orosanmälning

Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

Checklista vid hot och våld i skolan

Hot och våld

Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

Lärarimport

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Lärarbrist

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

Rekrytering

Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

Digitala verktyg

Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

Forskning

En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

Digitalisering

Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera
Skolinspektionen

Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

Granskaren granskas

Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

Replik

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Kommentera

Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

Debatt

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

Kommentera

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons