Annons
Anna Mautner arbetar 80 procent som bildlärare på Sofia skola på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Glans

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Publicerad 19 februari 2018

Fakta

Så ser statistiken ut

Ur arbetsmiljöundersökningen 2015: 

Har av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 24 %
  • Grundskollärare: 24 %

Har i hög grad skäl till oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 27 %
  • Grundskollärare: 37 %

Har huvudvärk varje vecka 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 37 %
  • Grundskollärare: 43 %

Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 67 %
  • Grundskollärare: 69 %

Upplever att man har alldeles för mycket att göra 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 71 %
  • Grundskollärare: 81 %

Upplever att annat tar för mycket tid från huvudsysslan 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 70 %
  • Grundskollärare: 80 %

Känner varje vecka sig otillräcklig med arbetsinsatsen   

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 50 %
  • Grundskollärare: 52 %

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola

  • 2010: 25
  • 2011: 26,7
  • 2012: 29,1
  • 2013: 32,5
  • 2014: 36,3
  • 2015: 40
  • 2016: 41,2

Gymnasiet

  • 2010: 19,8
  • 2011: 21,3
  • 2012: 25,4
  • 2013: 28,6
  • 2014: 32
  • 2015: 35,3
  • 2016: 36

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola, kvinnor

  • 2010: 27,6
  • 2011: 29,5
  • 2012: 32,2
  • 2013: 36,6
  • 2014: 41,2
  • 2015: 45,0
  • 2016: 47,1

Grundskola män

  • 2010: 16,0
  • 2011: 16,5
  • 2012:18,4
  • 2013: 18,9
  • 2014: 20,0
  • 2015: 24,1
  • 2016: 23,0

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 25,6
  • 2011: 27,5
  • 2012: 31,6
  • 2013: 37,0
  • 2014: 40,0
  • 2015: 44,5
  • 2016: 45,6

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 11,6
  • 2011: 12,5
  • 2012: 16,6
  • 2013: 16,6
  • 2014: 20,3
  • 2015: 21,7
  • 2016: 21,6

Relaterat

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Anna Mautner är förstelärare i bild på Sofia skola på Södermalm i Stockholm, en F–9-skola med nästan 900 elever. Hon har en heltidstjänst, men arbetar cirka 80 procent.

– Jag har gått ner i arbetstid för att jag ska orka med jobbet. Eftersom jag har barn under tolv år har jag rätt till det. En dag i veckan är jag ledig. Då sover jag och uträttar ärenden, men försöker också arbeta i kapp, gå igenom mejl och planera kommande lektioner.

Arbetar du på din lediga dag?

– Javisst, annars skulle jag inte hinna med jobbet. I år har jag fler elever att sätta betyg på än någonsin tidigare, 250 stycken. Hade jag arbetat heltid, hade jag förmodligen haft ännu fler. Det är helt galet. Jag höll på att gå in i väggen i höstas.

Hinner du med alla elever?

– Nej. I en klass kan det vara 31 elever. Jag hinner inte ens runt till alla innan lektionen är slut. Det är för många barn. Förutom lektionerna, och vad som hör till dem, är det dessutom en massa saker runtomkring som jag måste ta hand om, till exempel ordna med material, blötlägga lera, skura stora ytor, fixa med och sortera färger plus administration.

– Det fungerar mycket bättre när det är halvklass, vilket det är i sjuan.

Anna Mautner berättar att hon funderar på att gå lärarlyftet och skaffa sig behörighet i svenska.

– Då skulle jag kanske få något färre elever, och dessutom kunna ha en tätare relation med dem. Ytterligare ett ämne skulle kanske även göra min lärartillvaro lite enklare. Det är oerhört tungt att vara enämneslärare.

Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare.

Enligt Försäkringskassans statistik är det allt fler lärare som sjukskrivs av psykiska orsaker. Extra utsatta är kvinnliga lärare i grundskolan.

– Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare, säger Björn Cárdenas som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund och sakkunnig inom arbetsmiljöområdet.

I SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning (2015) uppgav åtta av tio grundskollärare att de har för mycket att göra.

– Bland samtliga undersökta grupper på svensk arbetsmarknad är grundskollärare de som har högst andel som upplever sig ha för mycket att göra. Många lärare anser dessutom att de inte kan påverka sitt arbete. Hälften får inte hjälp att prioritera bland sina arbetsuppgifter.

Enligt samma undersökning ansåg fyra av fem grundskollärare att annat tar för mycket tid från huvudsysslan. Var fjärde uppgav att de av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden.

– Lärarnas största arbetsmiljöproblem är att de har för mycket att göra i kombination med avsaknad av stöd i arbetet. Det är också förklaringen till att allt fler sjukskrivs av psykiska skäl, säger Björn Cárdenas.

Skolvärlden har pratat med flera lärare som på eget initiativ valt att gå ner i arbetstid för att orka och hinna med jobbet.

Ett exempel är Madeleine Wallin, lärare i tyska och svenska på Hässelby Villastads skola.

– Just nu undervisar jag även på en annan skola, vilket gör att jag arbetar heltid. Men från och med i höst hoppas jag kunna återgå till att arbeta 80 procent.

Varför deltid?

– Jag hinner inte göra ett bra jobb om jag ska ha en heltidstjänst. Det blir för många lektioner och det är för mycket tid som jag måste vara i skolan. Ska jag kunna planera och förbereda undervisningen på ett rimligt sätt, bedöma elevarbeten, återkoppla till elever, svara på mejl och liknande, behöver jag lugn och ro och det får jag inte om jag ska vara i skolan mellan klockan åtta och halv fem. Det händer för mycket där. Jag blir störd hela tiden.   

– I dag arbetar jag ofta hemma på helgerna. En del av mina kollegor sitter med uppsatser och liknande under sena kvällar och nätter. Det orkar inte jag. 

Vill du vara ledig en dag i veckan?

– Nej, men ha en undervisningsfri dag. Jag behöver en dag då jag i lugn och ro kan bedöma elevarbeten, ge feedback, förbereda lektioner och liknande.

– Det rimliga vore att lärarnas undervisningsskyldighet minskade samtidigt som arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen togs bort. Då skulle många problem lösas.

För Chris Lizell, lärare i engelska, tyska och franska på Sofia skola i Stockholm, slutade en pressad arbetssituation med att hon blev sjukskriven.

– Det var för tre år sedan. Vi hade på skolan några extra jobbiga klasser med många barn med mycket stora behov. Några av dem hade för svåra diagnoser för att gå i en vanlig klass. Det hade tidigare funnits speciallösningar för dem, men de hade försvunnit.

Flera lärare slutade på kort tid, vilket innebar att det blev ännu större belastning på de som var kvar.

– Jag var förstelärare och ställde stora krav på mig själv. Situationen blev till slut ohållbar. Det var kontinuerliga brandkårsutryckningar och föräldrar som polisanmälde varandra. Jag blev indragen i allt. Fick sms från sju på morgonen till sent på kvällen.

– Jag kunde inte sova, fick yrsel och blev hämtad i ambulans på skolan. Det som hände utlöste artros i en axel, som jag blev tvingad att operera, och ledgångsreumatism.

Chris Lizell berättar att trots att hon blev sjukskriven, släppte hon inte kontakten med skolan.

– Jag försökte hjälpa till och jobbade hemifrån. Det var redan kaos, men det blev ännu värre när det kom in vikarier. 

– När jag kom tillbaka efter några veckors sjukskrivning gick jag ner i arbetstid till 80 procent. Jag kände att jag var tvungen att ha en ledig dag i veckan för att jag skulle orka. Det var för tre år sedan. Då var jag 62 år.

I dag arbetar Chris Lizell 60 procent.

– Det fungerar bra. Situationen är mycket lugnare på skolan. Flera av eleverna med störst behov har flyttat till andra skolor och grupper där de kan få extra stöd och hjälp. Jag tycker att jobbet är väldigt viktigt, givande och roligt. Jag älskar kontakten med eleverna, men uppgiften det året var omöjlig. Jag tog för mycket stryk.  

Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter.

För ett par år sedan kom fack och ledning på Ferlinskolan i Filipstad, en 7–9-skola med cirka 300 elever, överens om att använda sig av LR:s modell för att inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. 

Den totala årsarbetstiden undersöktes, det vill säga både den reglerade tiden och förtroendetiden.

– Till att börja med delades alla lärare in i grupper som i detalj gick igenom vad man gjorde under arbetsdagen. Allt från undervisning till att plocka fram material, vattna blommor och beställa tolk listades, säger skolans rektor Gun Palmqvist.

– Därefter gick en mindre grupp bestående av bland annat rektor, arbetslagsledare och fackliga representanter igenom arbetsuppgifterna, tidsatte dem och tog fram schabloner för hur lång tid saker och ting borde ta.

Peter Gustavsson, SO-lärare och LR-ombud på skolan, berättar att en del uppgifter ströks.

– Det är viktigt att tydliggöra vad den som är lärare på skolan ska göra och inte göra. Fungerar till exempel inte en apparat som den ska, bör man anmäla det till vaktmästeriet i stället för att själv försöka fixa den.

– Vi är också överens med arbetsgivaren om att anpassa eventuella övriga arbetsuppgifter till hur mycket undervisning en enskild lärare har. Alla ska inte behöva göra allting.

Rektor Gun Palmqvist:

– Undervisningstiden är inte samma för alla. Den som har många andra arbetsuppgifter, som till exempel är ämnesansvarig, rättar nationella prov eller är med i trygghetsteamet, har mindre undervisningstid.

Vad händer om en lärare har för mycket att göra?

– Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter. Det blir tydligt om någon har för mycket att göra och då är det upp till mig som rektor att tillsammans med den enskilde läraren bestämma vad som ska plockas bort.

I vår ska systemet utvärderas.

– Vi ska ta reda på vad som har fungerat bra och mindre bra, om det finns något som behöver förändras, om det är någon arbetsuppgift som tar längre tid än vad vi trodde. Vi ska också se över de olika ämnena, om för- och efterarbetstiden ska vara lika, säger Peter Gustavsson.  

– Jag tror att det är viktigt att man som lärare känner att man har kontroll över sin arbetstid och arbetsdag, att man vet att det görs en omfördelning om det skulle bli för mycket.

Lärare som har behöriga kollegor  slipper göra andras jobb.

Sedan några år tillbaka använder sig Ferlinskolan av ett resurslärarsystem.

– De flesta lärare har några timmar i veckan där de går in som resurs och avlastar en kollega i ämnen där det behövs två lärare på grund av gruppens/klassens behov. Det gör att arbetsbelastningen minskar.

Niklas Wikström (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, håller med om att den höga arbetsbelastningen och stressnivån är lärarnas största arbetsmiljöproblem.

Behöver läraryrket renodlas?

– Ja, en lärare ska få vara lärare. I Karlstad har vi främst fokuserat på grundbemanningen och att ha en hög behörighet. Lärare som har behöriga kollegor slipper göra andras jobb.

– Lärare har många kringuppgifter och att ta bort en del av dem är inte hela lösningen. Det allra viktigaste är att ha många behöriga lärarkollegor. Därför har vi satsat på att förbättra behörigheten. Vi har också satsat på att förbättra rektorers möjligheter till ett bättre ledarskap genom att minska antal personer som varje rektor ansvarar för.

Niklas Wikströms motsvarighet i Karlskrona är Sandra Bizzozero (S), ordförande i kommunens kunskapsnämnd. Hon anser att det behövs en renodling av läraruppdraget.

– Vi har nyligen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska kunna renodla lärarnas arbetsuppgifter. Vi satsar också på att införa heltidsmentorer och förbättra elevassistenternas kompetens. Vi håller på att starta ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som ska stärka det pedagogiska kärnuppdraget. Allt vi nu gör ska underlätta för lärarna att vara lärare. Rätt person ska helt enkelt göra rätt sak, det man är bäst på, säger Sandra Bizzozero.

Hur mycket av detta görs för att det lärarbrist och hur mycket för att förbättra lärarnas arbetsmiljö?

– Det hänger ihop. Jag tror att arbetsmiljön är jätteviktig för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Men oavsett om det råder lärarbrist eller inte, måste lärare och andra kunna arbeta heltid utan att må dåligt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan:

Annons
Annons

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Annons

Här testar lärarna flextid: "Det är precis den riktningen vi vill gå"

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Var tredje elevassistent försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons