Annons
Anna Mautner arbetar 80 procent som bildlärare på Sofia skola på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Glans

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Publicerad 19 februari 2018

Fakta

Så ser statistiken ut

Ur arbetsmiljöundersökningen 2015: 

Har av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 24 %
  • Grundskollärare: 24 %

Har i hög grad skäl till oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 27 %
  • Grundskollärare: 37 %

Har huvudvärk varje vecka 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 37 %
  • Grundskollärare: 43 %

Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 67 %
  • Grundskollärare: 69 %

Upplever att man har alldeles för mycket att göra 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 71 %
  • Grundskollärare: 81 %

Upplever att annat tar för mycket tid från huvudsysslan 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 70 %
  • Grundskollärare: 80 %

Känner varje vecka sig otillräcklig med arbetsinsatsen   

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 50 %
  • Grundskollärare: 52 %

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola

  • 2010: 25
  • 2011: 26,7
  • 2012: 29,1
  • 2013: 32,5
  • 2014: 36,3
  • 2015: 40
  • 2016: 41,2

Gymnasiet

  • 2010: 19,8
  • 2011: 21,3
  • 2012: 25,4
  • 2013: 28,6
  • 2014: 32
  • 2015: 35,3
  • 2016: 36

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola, kvinnor

  • 2010: 27,6
  • 2011: 29,5
  • 2012: 32,2
  • 2013: 36,6
  • 2014: 41,2
  • 2015: 45,0
  • 2016: 47,1

Grundskola män

  • 2010: 16,0
  • 2011: 16,5
  • 2012:18,4
  • 2013: 18,9
  • 2014: 20,0
  • 2015: 24,1
  • 2016: 23,0

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 25,6
  • 2011: 27,5
  • 2012: 31,6
  • 2013: 37,0
  • 2014: 40,0
  • 2015: 44,5
  • 2016: 45,6

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 11,6
  • 2011: 12,5
  • 2012: 16,6
  • 2013: 16,6
  • 2014: 20,3
  • 2015: 21,7
  • 2016: 21,6

Relaterat

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Anna Mautner är förstelärare i bild på Sofia skola på Södermalm i Stockholm, en F–9-skola med nästan 900 elever. Hon har en heltidstjänst, men arbetar cirka 80 procent.

– Jag har gått ner i arbetstid för att jag ska orka med jobbet. Eftersom jag har barn under tolv år har jag rätt till det. En dag i veckan är jag ledig. Då sover jag och uträttar ärenden, men försöker också arbeta i kapp, gå igenom mejl och planera kommande lektioner.

Arbetar du på din lediga dag?

– Javisst, annars skulle jag inte hinna med jobbet. I år har jag fler elever att sätta betyg på än någonsin tidigare, 250 stycken. Hade jag arbetat heltid, hade jag förmodligen haft ännu fler. Det är helt galet. Jag höll på att gå in i väggen i höstas.

Hinner du med alla elever?

– Nej. I en klass kan det vara 31 elever. Jag hinner inte ens runt till alla innan lektionen är slut. Det är för många barn. Förutom lektionerna, och vad som hör till dem, är det dessutom en massa saker runtomkring som jag måste ta hand om, till exempel ordna med material, blötlägga lera, skura stora ytor, fixa med och sortera färger plus administration.

– Det fungerar mycket bättre när det är halvklass, vilket det är i sjuan.

Anna Mautner berättar att hon funderar på att gå lärarlyftet och skaffa sig behörighet i svenska.

– Då skulle jag kanske få något färre elever, och dessutom kunna ha en tätare relation med dem. Ytterligare ett ämne skulle kanske även göra min lärartillvaro lite enklare. Det är oerhört tungt att vara enämneslärare.

Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare.

Enligt Försäkringskassans statistik är det allt fler lärare som sjukskrivs av psykiska orsaker. Extra utsatta är kvinnliga lärare i grundskolan.

– Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare, säger Björn Cárdenas som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund och sakkunnig inom arbetsmiljöområdet.

I SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning (2015) uppgav åtta av tio grundskollärare att de har för mycket att göra.

– Bland samtliga undersökta grupper på svensk arbetsmarknad är grundskollärare de som har högst andel som upplever sig ha för mycket att göra. Många lärare anser dessutom att de inte kan påverka sitt arbete. Hälften får inte hjälp att prioritera bland sina arbetsuppgifter.

Enligt samma undersökning ansåg fyra av fem grundskollärare att annat tar för mycket tid från huvudsysslan. Var fjärde uppgav att de av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden.

– Lärarnas största arbetsmiljöproblem är att de har för mycket att göra i kombination med avsaknad av stöd i arbetet. Det är också förklaringen till att allt fler sjukskrivs av psykiska skäl, säger Björn Cárdenas.

Skolvärlden har pratat med flera lärare som på eget initiativ valt att gå ner i arbetstid för att orka och hinna med jobbet.

Ett exempel är Madeleine Wallin, lärare i tyska och svenska på Hässelby Villastads skola.

– Just nu undervisar jag även på en annan skola, vilket gör att jag arbetar heltid. Men från och med i höst hoppas jag kunna återgå till att arbeta 80 procent.

Varför deltid?

– Jag hinner inte göra ett bra jobb om jag ska ha en heltidstjänst. Det blir för många lektioner och det är för mycket tid som jag måste vara i skolan. Ska jag kunna planera och förbereda undervisningen på ett rimligt sätt, bedöma elevarbeten, återkoppla till elever, svara på mejl och liknande, behöver jag lugn och ro och det får jag inte om jag ska vara i skolan mellan klockan åtta och halv fem. Det händer för mycket där. Jag blir störd hela tiden.   

– I dag arbetar jag ofta hemma på helgerna. En del av mina kollegor sitter med uppsatser och liknande under sena kvällar och nätter. Det orkar inte jag. 

Vill du vara ledig en dag i veckan?

– Nej, men ha en undervisningsfri dag. Jag behöver en dag då jag i lugn och ro kan bedöma elevarbeten, ge feedback, förbereda lektioner och liknande.

– Det rimliga vore att lärarnas undervisningsskyldighet minskade samtidigt som arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen togs bort. Då skulle många problem lösas.

För Chris Lizell, lärare i engelska, tyska och franska på Sofia skola i Stockholm, slutade en pressad arbetssituation med att hon blev sjukskriven.

– Det var för tre år sedan. Vi hade på skolan några extra jobbiga klasser med många barn med mycket stora behov. Några av dem hade för svåra diagnoser för att gå i en vanlig klass. Det hade tidigare funnits speciallösningar för dem, men de hade försvunnit.

Flera lärare slutade på kort tid, vilket innebar att det blev ännu större belastning på de som var kvar.

– Jag var förstelärare och ställde stora krav på mig själv. Situationen blev till slut ohållbar. Det var kontinuerliga brandkårsutryckningar och föräldrar som polisanmälde varandra. Jag blev indragen i allt. Fick sms från sju på morgonen till sent på kvällen.

– Jag kunde inte sova, fick yrsel och blev hämtad i ambulans på skolan. Det som hände utlöste artros i en axel, som jag blev tvingad att operera, och ledgångsreumatism.

Chris Lizell berättar att trots att hon blev sjukskriven, släppte hon inte kontakten med skolan.

– Jag försökte hjälpa till och jobbade hemifrån. Det var redan kaos, men det blev ännu värre när det kom in vikarier. 

– När jag kom tillbaka efter några veckors sjukskrivning gick jag ner i arbetstid till 80 procent. Jag kände att jag var tvungen att ha en ledig dag i veckan för att jag skulle orka. Det var för tre år sedan. Då var jag 62 år.

I dag arbetar Chris Lizell 60 procent.

– Det fungerar bra. Situationen är mycket lugnare på skolan. Flera av eleverna med störst behov har flyttat till andra skolor och grupper där de kan få extra stöd och hjälp. Jag tycker att jobbet är väldigt viktigt, givande och roligt. Jag älskar kontakten med eleverna, men uppgiften det året var omöjlig. Jag tog för mycket stryk.  

Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter.

För ett par år sedan kom fack och ledning på Ferlinskolan i Filipstad, en 7–9-skola med cirka 300 elever, överens om att använda sig av LR:s modell för att inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. 

Den totala årsarbetstiden undersöktes, det vill säga både den reglerade tiden och förtroendetiden.

– Till att börja med delades alla lärare in i grupper som i detalj gick igenom vad man gjorde under arbetsdagen. Allt från undervisning till att plocka fram material, vattna blommor och beställa tolk listades, säger skolans rektor Gun Palmqvist.

– Därefter gick en mindre grupp bestående av bland annat rektor, arbetslagsledare och fackliga representanter igenom arbetsuppgifterna, tidsatte dem och tog fram schabloner för hur lång tid saker och ting borde ta.

Peter Gustavsson, SO-lärare och LR-ombud på skolan, berättar att en del uppgifter ströks.

– Det är viktigt att tydliggöra vad den som är lärare på skolan ska göra och inte göra. Fungerar till exempel inte en apparat som den ska, bör man anmäla det till vaktmästeriet i stället för att själv försöka fixa den.

– Vi är också överens med arbetsgivaren om att anpassa eventuella övriga arbetsuppgifter till hur mycket undervisning en enskild lärare har. Alla ska inte behöva göra allting.

Rektor Gun Palmqvist:

– Undervisningstiden är inte samma för alla. Den som har många andra arbetsuppgifter, som till exempel är ämnesansvarig, rättar nationella prov eller är med i trygghetsteamet, har mindre undervisningstid.

Vad händer om en lärare har för mycket att göra?

– Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter. Det blir tydligt om någon har för mycket att göra och då är det upp till mig som rektor att tillsammans med den enskilde läraren bestämma vad som ska plockas bort.

I vår ska systemet utvärderas.

– Vi ska ta reda på vad som har fungerat bra och mindre bra, om det finns något som behöver förändras, om det är någon arbetsuppgift som tar längre tid än vad vi trodde. Vi ska också se över de olika ämnena, om för- och efterarbetstiden ska vara lika, säger Peter Gustavsson.  

– Jag tror att det är viktigt att man som lärare känner att man har kontroll över sin arbetstid och arbetsdag, att man vet att det görs en omfördelning om det skulle bli för mycket.

Lärare som har behöriga kollegor  slipper göra andras jobb.

Sedan några år tillbaka använder sig Ferlinskolan av ett resurslärarsystem.

– De flesta lärare har några timmar i veckan där de går in som resurs och avlastar en kollega i ämnen där det behövs två lärare på grund av gruppens/klassens behov. Det gör att arbetsbelastningen minskar.

Niklas Wikström (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, håller med om att den höga arbetsbelastningen och stressnivån är lärarnas största arbetsmiljöproblem.

Behöver läraryrket renodlas?

– Ja, en lärare ska få vara lärare. I Karlstad har vi främst fokuserat på grundbemanningen och att ha en hög behörighet. Lärare som har behöriga kollegor slipper göra andras jobb.

– Lärare har många kringuppgifter och att ta bort en del av dem är inte hela lösningen. Det allra viktigaste är att ha många behöriga lärarkollegor. Därför har vi satsat på att förbättra behörigheten. Vi har också satsat på att förbättra rektorers möjligheter till ett bättre ledarskap genom att minska antal personer som varje rektor ansvarar för.

Niklas Wikströms motsvarighet i Karlskrona är Sandra Bizzozero (S), ordförande i kommunens kunskapsnämnd. Hon anser att det behövs en renodling av läraruppdraget.

– Vi har nyligen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska kunna renodla lärarnas arbetsuppgifter. Vi satsar också på att införa heltidsmentorer och förbättra elevassistenternas kompetens. Vi håller på att starta ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som ska stärka det pedagogiska kärnuppdraget. Allt vi nu gör ska underlätta för lärarna att vara lärare. Rätt person ska helt enkelt göra rätt sak, det man är bäst på, säger Sandra Bizzozero.

Hur mycket av detta görs för att det lärarbrist och hur mycket för att förbättra lärarnas arbetsmiljö?

– Det hänger ihop. Jag tror att arbetsmiljön är jätteviktig för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Men oavsett om det råder lärarbrist eller inte, måste lärare och andra kunna arbeta heltid utan att må dåligt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons