Annons
Liberalernas partiledare Jan Björklund. Foto: Jimmy Scott.

Jan Björklund: Många amatörer som styr skolan

Publicerad 21 juni 2018

Relaterat

I del fem av Skolvärldens valspecial "På rast med..." möter läraren Ragnar Sjölander Liberalernas partiledare Jan Björklund. 
Hur ser L-ledaren på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Varför ska man som lärare rösta på Liberalerna och på er skolpolitik?

– Vi sätter skolan först. Det är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige. Vi har en väldigt genomarbetad skolpolitik. Ett antal reformer gjordes ju under den förra Alliansregeringen, men det behövs mer. Vi måste fortsätta och lyfta läraryrket, vi behöver ha reformer när det gäller lärarutbildningen och undervisningen. 

Finns det något speciellt som du kan lova väljare att ni kommer att genomföra om du blir utbildningsminister igen? 

– Ja, jag kan ju lova vad jag vill genomföra. Sedan måste man komma överens med andra i nästa ända. Jag tycker ju att kommunaliseringen av skolan har misslyckats, skolan borde återförstatligas. Den här kommunaliseringen har bidragit till läraryrkets sjunkande status. 

Så då är du beredd för att arbeta för ett statligt huvudmannaskap i största möjliga utsträckning i nästa regering? 

– Ja, jag menar att det behövs. Både för att få en större likvärdighet i skolan över hela Sverige, men också för att mera kraftfullt kunna lyfta läraryrket status. För det har kommunerna inte varit intresserade av. 

Läraren Ragnar och Jan Björklund på Blackebergs gymnasium. Foto: Fredrik Wallin

Rent konkret hur skulle ett statligt huvudmannaskap kunna införas? 

– Vi hade ju statligt huvudmannaskap för skolan fram till 1990. Så i huvudsak finns det ju en modell som är beprövad. Jag menar att mycket fungerade bättre då egentligen – med större likvärdighet, vi hade högre resultat i skolan, och läraryrket hade en högre attraktionskraft. Så i grova drag kan man nog tänka sig så. 

– Det betyder att staten är arbetsgivare, men i huvudmannaskapet ligger det att staten är ansvarig också för resultat och verksamhet. Jag tycker att det är ett stort bekymmer att många kommuner administrerar i och för sig skolan i dag, men när resultaten sjunker så tycker inte de att de är ansvariga för det.  

Men nu har vi en stor andel friskolor i många kommuner också, hur skulle de komma in i det här statliga huvudmannaskapet sådana fall? Jag har ju sett att ni vill ha ett förbud mot religiösa friskolor. Vad vill ni mer göra beträffande den privata sektorn?

– Jag menar ju att friskolorna har kommit för att stanna. Många friskolor har en mycket hög kvalitet, liksom många kommunala skolor. Men sedan finns det några skolor som har lägre kvalitet – både fristående och kommunala. För mig så har det här med fristående skolor eller kommunalt aldrig varit en central fråga. Utan det centrala är att en del är bra och de ska uppmuntras att bli ännu bättre, och en del har lägre resultat och har sämre och ofta svårare förutsättningar. De skolorna måste vi lyfta, antingen om de är fristående eller kommunala. Sedan finns det skolor som har sådan låg kvalitet, och där det då inte fungerar att lyfta dem, då behöver man ibland avveckla dem. 

Finns det någon enskild skolpolitisk fråga som ett annat parti driver som du tycker att du själv skulle vilja ansluta dig till om möjligheterna fanns? 

– Ja, det gör det hela tiden. Det dyker upp många idéer. Jag tycker att tanken på att försöka utöka undervisningstimmarna, inte minst på grundskolan, är bra men kräver fler lärare. Det har ju drivits av andra borgliga partier. Jag har varit skeptisk därför att det inte finns tillräckligt med lärare. Men det är klart att den ambitionen är rätt att gå på längre sikt, men det krävs först lärare. 

Finns det något som regeringen har gjort bra i skolpolitiken? 

– Ja det har de ju givetvis. Hela tiden finns det en politisk debatt om skolan som ibland är ganska tuff och hård, eller i alla fall tuff, och det är bra för skillnader ska synliggöras. Men sedan i verkligheten så är det så att massor av beslut fattar vi ju gemensamt och vi lyssnar ju på varandra. 

– Jag tycker till exempel att den här utredningen nu som har kommit om hur karriärsystemet ska kunna utvecklas – att den tänker en hel del kloka tankar. Och det är detden här regeringen som har tillsatt. 

Vi måste lyfta läraryrket i Sverige.

Är du beredd att verka för att skolpolitiken blir en fråga som är mindre partiskiljande och mer enande i politiken? 

– Ja, det är ju önskvärt. Men samtidigt då om det betyder att jag ska gå med på det som jag inte tror på – det var ju så det skedde när betygen togs bort i skolan och läraryrket devalverades. Det skedde i stor enighet men inte var det bra. 

Eleverna ville ta en gruppbild med politikern. Foto: Fredrik Wallin

– Det är inte bara enighet som är viktigt, utan det beror på om man är enig om bra saker. Jag brukar säga till lärarfacken som ofta säger åt mig att vi borde enas mer, så säger jag att ni borde fundera på varför det finns två lärarfack. Det beror på att det finns olika uppfattningar ibland, och man behöver inte alltid vara rädd för att det finns olika åsikter. Då kan man diskutera och lyssna på varandra. 

Om du fick chansen att förändra något tydligt i svensk skola – vilken fråga skulle du välja då?

– Vi måste lyfta läraryrket i Sverige. Det är helt avgörande. Det är för få som söker in på lärarutbildningarna. Många av de som söker in har själva ganska svaga studieresultat från gymnasiet. Och många av de som är lärare tycker att det är allt för krävande och funderar på om de ska fortsätta eller inte. 

– Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsmiljö. Att kunna ibland ha lärarassistenter som kan hjälpa till, med olika enklare arbetsuppgifter som inte är själva undervisningen. 

– Jag tror att det här som kallas för inkludering har gått för långt. Därför att elever som har stora svårigheter, när de ska gå i samma klass som alla andra elever då blir det ofta en omänsklig uppgift för klassläraren. Vi behöver fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper, och det skulle för många lärare bli en avsevärt lättare utbildningssituation. 

Är det någonting av de förslag som du har nämnt här som du skulle kunna lova blir verklighet om du blir utbildningsminister? 

– Ja, alla de förslag som jag har nämnt och som jag står för vill jag genomföra. Sedan är det så i en demokrati att det måste godkännas i riksdagen, så jag bestämmer inte själv om jag blir utbildningsminister på nytt. Det jag kan lova är att jag ska göra allt jag kan för att genomföra det. 

– Samma med att återförstatliga skolan. Det krävs ju att fler partier godkänner det, annars kommer det inte att kunna ske. Ministern bestämmer inte själv, men genom att argumentera för det och försöka övertyga fler så kommer vi att nå dit på sikt – det är jag övertygad om. 

Är det inte ett stort avstånd mellan så att säga ansvarig regering och att se till att det händer saker nere på klassrumsgolvet? Till exempel att lärare faktiskt får personer som avlastar dem vissa arbetsuppgifter. Det är väl frågor som måste beslutas längre ner i den politiska organisationen, och kanske även i en skolförvaltning?

– Ja, så är det ju. Det är ofta det svåra för en regering. Det är klart att lagar och regler styr, det är det regeringen och riksdagen förfogar över. Men jag skulle säga att det är ett av problemen med kommunaliseringen att det är så många, ursäkta mig, men det är så många amatörer som sitter runt i Sverige 280 kommuner och just nu försöker styra över skolan. Var och en på sitt sätt. Ibland fungerar det, men ofta fungerar det inte. 

Kommunaliseringen av skolan har misslyckats.

– Det är en av orsakerna till att jag vill att skolan ska vara gemensam och statlig. Det är mycket lättare att samla en väldigt kunnig ledning för skolan på nationell nivå och som verkligen kan utveckla skolan, än det kommunala styret vi har i dag. 

Men hur får man det också översatt till friskolorna och deras verksamhet? 

– Fråga friskolorna om de gärna skulle vilja ha kommunala huvudmän, då kommer du att få nej från allihop. Det är den stora friheten de tycker att slippa kommunerna. För de lyder ju direkt under statlig skolinspektion friskolorna. Om man har en statlig skola då har man inte några kommuner som sitter och lägger sig i allting. Det tror jag många kommunala skolor skulle tycka vara en befrielse. 

Så skolor som ligger egentligen direkt under utbildningsdepartementet, det är vad du skulle vilja se? 

– Ja, men så var det ju förut. Länsskolnämnderna hade vi då och de var ansvariga inför staten. Staten var arbetsgivare åt lärarna och det är staten som är ansvarig. Om resultaten sjunker, till exempel i matematik, då förväntar sig ju alla i dag också att det är staten som ska gå in och organisera mattelyft och mattelärarutbildningar. Det är ju inga kommuner som tar det ansvaret, fast de har ansvaret i dag. Då är det bättre att staten som ändå får ta ansvaret, bör också ha makten över det hela. 

Intervjun med Liberalernas Jan Björklund gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 7 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons