Annons
Liberalernas partiledare Jan Björklund. Foto: Jimmy Scott.

Jan Björklund: Många amatörer som styr skolan

Publicerad 21 juni 2018

Relaterat

I del fem av Skolvärldens valspecial "På rast med..." möter läraren Ragnar Sjölander Liberalernas partiledare Jan Björklund. 
Hur ser L-ledaren på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Varför ska man som lärare rösta på Liberalerna och på er skolpolitik?

– Vi sätter skolan först. Det är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige. Vi har en väldigt genomarbetad skolpolitik. Ett antal reformer gjordes ju under den förra Alliansregeringen, men det behövs mer. Vi måste fortsätta och lyfta läraryrket, vi behöver ha reformer när det gäller lärarutbildningen och undervisningen. 

Finns det något speciellt som du kan lova väljare att ni kommer att genomföra om du blir utbildningsminister igen? 

– Ja, jag kan ju lova vad jag vill genomföra. Sedan måste man komma överens med andra i nästa ända. Jag tycker ju att kommunaliseringen av skolan har misslyckats, skolan borde återförstatligas. Den här kommunaliseringen har bidragit till läraryrkets sjunkande status. 

Så då är du beredd för att arbeta för ett statligt huvudmannaskap i största möjliga utsträckning i nästa regering? 

– Ja, jag menar att det behövs. Både för att få en större likvärdighet i skolan över hela Sverige, men också för att mera kraftfullt kunna lyfta läraryrket status. För det har kommunerna inte varit intresserade av. 

Läraren Ragnar och Jan Björklund på Blackebergs gymnasium. Foto: Fredrik Wallin

Rent konkret hur skulle ett statligt huvudmannaskap kunna införas? 

– Vi hade ju statligt huvudmannaskap för skolan fram till 1990. Så i huvudsak finns det ju en modell som är beprövad. Jag menar att mycket fungerade bättre då egentligen – med större likvärdighet, vi hade högre resultat i skolan, och läraryrket hade en högre attraktionskraft. Så i grova drag kan man nog tänka sig så. 

– Det betyder att staten är arbetsgivare, men i huvudmannaskapet ligger det att staten är ansvarig också för resultat och verksamhet. Jag tycker att det är ett stort bekymmer att många kommuner administrerar i och för sig skolan i dag, men när resultaten sjunker så tycker inte de att de är ansvariga för det.  

Men nu har vi en stor andel friskolor i många kommuner också, hur skulle de komma in i det här statliga huvudmannaskapet sådana fall? Jag har ju sett att ni vill ha ett förbud mot religiösa friskolor. Vad vill ni mer göra beträffande den privata sektorn?

– Jag menar ju att friskolorna har kommit för att stanna. Många friskolor har en mycket hög kvalitet, liksom många kommunala skolor. Men sedan finns det några skolor som har lägre kvalitet – både fristående och kommunala. För mig så har det här med fristående skolor eller kommunalt aldrig varit en central fråga. Utan det centrala är att en del är bra och de ska uppmuntras att bli ännu bättre, och en del har lägre resultat och har sämre och ofta svårare förutsättningar. De skolorna måste vi lyfta, antingen om de är fristående eller kommunala. Sedan finns det skolor som har sådan låg kvalitet, och där det då inte fungerar att lyfta dem, då behöver man ibland avveckla dem. 

Finns det någon enskild skolpolitisk fråga som ett annat parti driver som du tycker att du själv skulle vilja ansluta dig till om möjligheterna fanns? 

– Ja, det gör det hela tiden. Det dyker upp många idéer. Jag tycker att tanken på att försöka utöka undervisningstimmarna, inte minst på grundskolan, är bra men kräver fler lärare. Det har ju drivits av andra borgliga partier. Jag har varit skeptisk därför att det inte finns tillräckligt med lärare. Men det är klart att den ambitionen är rätt att gå på längre sikt, men det krävs först lärare. 

Finns det något som regeringen har gjort bra i skolpolitiken? 

– Ja det har de ju givetvis. Hela tiden finns det en politisk debatt om skolan som ibland är ganska tuff och hård, eller i alla fall tuff, och det är bra för skillnader ska synliggöras. Men sedan i verkligheten så är det så att massor av beslut fattar vi ju gemensamt och vi lyssnar ju på varandra. 

– Jag tycker till exempel att den här utredningen nu som har kommit om hur karriärsystemet ska kunna utvecklas – att den tänker en hel del kloka tankar. Och det är detden här regeringen som har tillsatt. 

Vi måste lyfta läraryrket i Sverige.

Är du beredd att verka för att skolpolitiken blir en fråga som är mindre partiskiljande och mer enande i politiken? 

– Ja, det är ju önskvärt. Men samtidigt då om det betyder att jag ska gå med på det som jag inte tror på – det var ju så det skedde när betygen togs bort i skolan och läraryrket devalverades. Det skedde i stor enighet men inte var det bra. 

Eleverna ville ta en gruppbild med politikern. Foto: Fredrik Wallin

– Det är inte bara enighet som är viktigt, utan det beror på om man är enig om bra saker. Jag brukar säga till lärarfacken som ofta säger åt mig att vi borde enas mer, så säger jag att ni borde fundera på varför det finns två lärarfack. Det beror på att det finns olika uppfattningar ibland, och man behöver inte alltid vara rädd för att det finns olika åsikter. Då kan man diskutera och lyssna på varandra. 

Om du fick chansen att förändra något tydligt i svensk skola – vilken fråga skulle du välja då?

– Vi måste lyfta läraryrket i Sverige. Det är helt avgörande. Det är för få som söker in på lärarutbildningarna. Många av de som söker in har själva ganska svaga studieresultat från gymnasiet. Och många av de som är lärare tycker att det är allt för krävande och funderar på om de ska fortsätta eller inte. 

– Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsmiljö. Att kunna ibland ha lärarassistenter som kan hjälpa till, med olika enklare arbetsuppgifter som inte är själva undervisningen. 

– Jag tror att det här som kallas för inkludering har gått för långt. Därför att elever som har stora svårigheter, när de ska gå i samma klass som alla andra elever då blir det ofta en omänsklig uppgift för klassläraren. Vi behöver fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper, och det skulle för många lärare bli en avsevärt lättare utbildningssituation. 

Är det någonting av de förslag som du har nämnt här som du skulle kunna lova blir verklighet om du blir utbildningsminister? 

– Ja, alla de förslag som jag har nämnt och som jag står för vill jag genomföra. Sedan är det så i en demokrati att det måste godkännas i riksdagen, så jag bestämmer inte själv om jag blir utbildningsminister på nytt. Det jag kan lova är att jag ska göra allt jag kan för att genomföra det. 

– Samma med att återförstatliga skolan. Det krävs ju att fler partier godkänner det, annars kommer det inte att kunna ske. Ministern bestämmer inte själv, men genom att argumentera för det och försöka övertyga fler så kommer vi att nå dit på sikt – det är jag övertygad om. 

Är det inte ett stort avstånd mellan så att säga ansvarig regering och att se till att det händer saker nere på klassrumsgolvet? Till exempel att lärare faktiskt får personer som avlastar dem vissa arbetsuppgifter. Det är väl frågor som måste beslutas längre ner i den politiska organisationen, och kanske även i en skolförvaltning?

– Ja, så är det ju. Det är ofta det svåra för en regering. Det är klart att lagar och regler styr, det är det regeringen och riksdagen förfogar över. Men jag skulle säga att det är ett av problemen med kommunaliseringen att det är så många, ursäkta mig, men det är så många amatörer som sitter runt i Sverige 280 kommuner och just nu försöker styra över skolan. Var och en på sitt sätt. Ibland fungerar det, men ofta fungerar det inte. 

Kommunaliseringen av skolan har misslyckats.

– Det är en av orsakerna till att jag vill att skolan ska vara gemensam och statlig. Det är mycket lättare att samla en väldigt kunnig ledning för skolan på nationell nivå och som verkligen kan utveckla skolan, än det kommunala styret vi har i dag. 

Men hur får man det också översatt till friskolorna och deras verksamhet? 

– Fråga friskolorna om de gärna skulle vilja ha kommunala huvudmän, då kommer du att få nej från allihop. Det är den stora friheten de tycker att slippa kommunerna. För de lyder ju direkt under statlig skolinspektion friskolorna. Om man har en statlig skola då har man inte några kommuner som sitter och lägger sig i allting. Det tror jag många kommunala skolor skulle tycka vara en befrielse. 

Så skolor som ligger egentligen direkt under utbildningsdepartementet, det är vad du skulle vilja se? 

– Ja, men så var det ju förut. Länsskolnämnderna hade vi då och de var ansvariga inför staten. Staten var arbetsgivare åt lärarna och det är staten som är ansvarig. Om resultaten sjunker, till exempel i matematik, då förväntar sig ju alla i dag också att det är staten som ska gå in och organisera mattelyft och mattelärarutbildningar. Det är ju inga kommuner som tar det ansvaret, fast de har ansvaret i dag. Då är det bättre att staten som ändå får ta ansvaret, bör också ha makten över det hela. 

Intervjun med Liberalernas Jan Björklund gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 7 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons