Annons
Liberalernas partiledare Jan Björklund. Foto: Jimmy Scott.

Jan Björklund: Många amatörer som styr skolan

Publicerad 21 juni 2018

Relaterat

I del fem av Skolvärldens valspecial "På rast med..." möter läraren Ragnar Sjölander Liberalernas partiledare Jan Björklund. 
Hur ser L-ledaren på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Varför ska man som lärare rösta på Liberalerna och på er skolpolitik?

– Vi sätter skolan först. Det är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige. Vi har en väldigt genomarbetad skolpolitik. Ett antal reformer gjordes ju under den förra Alliansregeringen, men det behövs mer. Vi måste fortsätta och lyfta läraryrket, vi behöver ha reformer när det gäller lärarutbildningen och undervisningen. 

Finns det något speciellt som du kan lova väljare att ni kommer att genomföra om du blir utbildningsminister igen? 

– Ja, jag kan ju lova vad jag vill genomföra. Sedan måste man komma överens med andra i nästa ända. Jag tycker ju att kommunaliseringen av skolan har misslyckats, skolan borde återförstatligas. Den här kommunaliseringen har bidragit till läraryrkets sjunkande status. 

Så då är du beredd för att arbeta för ett statligt huvudmannaskap i största möjliga utsträckning i nästa regering? 

– Ja, jag menar att det behövs. Både för att få en större likvärdighet i skolan över hela Sverige, men också för att mera kraftfullt kunna lyfta läraryrket status. För det har kommunerna inte varit intresserade av. 

Läraren Ragnar och Jan Björklund på Blackebergs gymnasium. Foto: Fredrik Wallin

Rent konkret hur skulle ett statligt huvudmannaskap kunna införas? 

– Vi hade ju statligt huvudmannaskap för skolan fram till 1990. Så i huvudsak finns det ju en modell som är beprövad. Jag menar att mycket fungerade bättre då egentligen – med större likvärdighet, vi hade högre resultat i skolan, och läraryrket hade en högre attraktionskraft. Så i grova drag kan man nog tänka sig så. 

– Det betyder att staten är arbetsgivare, men i huvudmannaskapet ligger det att staten är ansvarig också för resultat och verksamhet. Jag tycker att det är ett stort bekymmer att många kommuner administrerar i och för sig skolan i dag, men när resultaten sjunker så tycker inte de att de är ansvariga för det.  

Men nu har vi en stor andel friskolor i många kommuner också, hur skulle de komma in i det här statliga huvudmannaskapet sådana fall? Jag har ju sett att ni vill ha ett förbud mot religiösa friskolor. Vad vill ni mer göra beträffande den privata sektorn?

– Jag menar ju att friskolorna har kommit för att stanna. Många friskolor har en mycket hög kvalitet, liksom många kommunala skolor. Men sedan finns det några skolor som har lägre kvalitet – både fristående och kommunala. För mig så har det här med fristående skolor eller kommunalt aldrig varit en central fråga. Utan det centrala är att en del är bra och de ska uppmuntras att bli ännu bättre, och en del har lägre resultat och har sämre och ofta svårare förutsättningar. De skolorna måste vi lyfta, antingen om de är fristående eller kommunala. Sedan finns det skolor som har sådan låg kvalitet, och där det då inte fungerar att lyfta dem, då behöver man ibland avveckla dem. 

Finns det någon enskild skolpolitisk fråga som ett annat parti driver som du tycker att du själv skulle vilja ansluta dig till om möjligheterna fanns? 

– Ja, det gör det hela tiden. Det dyker upp många idéer. Jag tycker att tanken på att försöka utöka undervisningstimmarna, inte minst på grundskolan, är bra men kräver fler lärare. Det har ju drivits av andra borgliga partier. Jag har varit skeptisk därför att det inte finns tillräckligt med lärare. Men det är klart att den ambitionen är rätt att gå på längre sikt, men det krävs först lärare. 

Finns det något som regeringen har gjort bra i skolpolitiken? 

– Ja det har de ju givetvis. Hela tiden finns det en politisk debatt om skolan som ibland är ganska tuff och hård, eller i alla fall tuff, och det är bra för skillnader ska synliggöras. Men sedan i verkligheten så är det så att massor av beslut fattar vi ju gemensamt och vi lyssnar ju på varandra. 

– Jag tycker till exempel att den här utredningen nu som har kommit om hur karriärsystemet ska kunna utvecklas – att den tänker en hel del kloka tankar. Och det är detden här regeringen som har tillsatt. 

Vi måste lyfta läraryrket i Sverige.

Är du beredd att verka för att skolpolitiken blir en fråga som är mindre partiskiljande och mer enande i politiken? 

– Ja, det är ju önskvärt. Men samtidigt då om det betyder att jag ska gå med på det som jag inte tror på – det var ju så det skedde när betygen togs bort i skolan och läraryrket devalverades. Det skedde i stor enighet men inte var det bra. 

Eleverna ville ta en gruppbild med politikern. Foto: Fredrik Wallin

– Det är inte bara enighet som är viktigt, utan det beror på om man är enig om bra saker. Jag brukar säga till lärarfacken som ofta säger åt mig att vi borde enas mer, så säger jag att ni borde fundera på varför det finns två lärarfack. Det beror på att det finns olika uppfattningar ibland, och man behöver inte alltid vara rädd för att det finns olika åsikter. Då kan man diskutera och lyssna på varandra. 

Om du fick chansen att förändra något tydligt i svensk skola – vilken fråga skulle du välja då?

– Vi måste lyfta läraryrket i Sverige. Det är helt avgörande. Det är för få som söker in på lärarutbildningarna. Många av de som söker in har själva ganska svaga studieresultat från gymnasiet. Och många av de som är lärare tycker att det är allt för krävande och funderar på om de ska fortsätta eller inte. 

– Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsmiljö. Att kunna ibland ha lärarassistenter som kan hjälpa till, med olika enklare arbetsuppgifter som inte är själva undervisningen. 

– Jag tror att det här som kallas för inkludering har gått för långt. Därför att elever som har stora svårigheter, när de ska gå i samma klass som alla andra elever då blir det ofta en omänsklig uppgift för klassläraren. Vi behöver fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper, och det skulle för många lärare bli en avsevärt lättare utbildningssituation. 

Är det någonting av de förslag som du har nämnt här som du skulle kunna lova blir verklighet om du blir utbildningsminister? 

– Ja, alla de förslag som jag har nämnt och som jag står för vill jag genomföra. Sedan är det så i en demokrati att det måste godkännas i riksdagen, så jag bestämmer inte själv om jag blir utbildningsminister på nytt. Det jag kan lova är att jag ska göra allt jag kan för att genomföra det. 

– Samma med att återförstatliga skolan. Det krävs ju att fler partier godkänner det, annars kommer det inte att kunna ske. Ministern bestämmer inte själv, men genom att argumentera för det och försöka övertyga fler så kommer vi att nå dit på sikt – det är jag övertygad om. 

Är det inte ett stort avstånd mellan så att säga ansvarig regering och att se till att det händer saker nere på klassrumsgolvet? Till exempel att lärare faktiskt får personer som avlastar dem vissa arbetsuppgifter. Det är väl frågor som måste beslutas längre ner i den politiska organisationen, och kanske även i en skolförvaltning?

– Ja, så är det ju. Det är ofta det svåra för en regering. Det är klart att lagar och regler styr, det är det regeringen och riksdagen förfogar över. Men jag skulle säga att det är ett av problemen med kommunaliseringen att det är så många, ursäkta mig, men det är så många amatörer som sitter runt i Sverige 280 kommuner och just nu försöker styra över skolan. Var och en på sitt sätt. Ibland fungerar det, men ofta fungerar det inte. 

Kommunaliseringen av skolan har misslyckats.

– Det är en av orsakerna till att jag vill att skolan ska vara gemensam och statlig. Det är mycket lättare att samla en väldigt kunnig ledning för skolan på nationell nivå och som verkligen kan utveckla skolan, än det kommunala styret vi har i dag. 

Men hur får man det också översatt till friskolorna och deras verksamhet? 

– Fråga friskolorna om de gärna skulle vilja ha kommunala huvudmän, då kommer du att få nej från allihop. Det är den stora friheten de tycker att slippa kommunerna. För de lyder ju direkt under statlig skolinspektion friskolorna. Om man har en statlig skola då har man inte några kommuner som sitter och lägger sig i allting. Det tror jag många kommunala skolor skulle tycka vara en befrielse. 

Så skolor som ligger egentligen direkt under utbildningsdepartementet, det är vad du skulle vilja se? 

– Ja, men så var det ju förut. Länsskolnämnderna hade vi då och de var ansvariga inför staten. Staten var arbetsgivare åt lärarna och det är staten som är ansvarig. Om resultaten sjunker, till exempel i matematik, då förväntar sig ju alla i dag också att det är staten som ska gå in och organisera mattelyft och mattelärarutbildningar. Det är ju inga kommuner som tar det ansvaret, fast de har ansvaret i dag. Då är det bättre att staten som ändå får ta ansvaret, bör också ha makten över det hela. 

Intervjun med Liberalernas Jan Björklund gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 7 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons