Utbildningspolitik

”Liberalerna har inte förstått debatten kring skolsystemet”

Nyamko Sabuni, Åsa Fahlén

Nyamko Sabuni, partiledare Liberalerna, Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

Liberalernas sju punkter
  1. Fokus på svenska. Mer lovskola i lågstadiet och möjligheten att prioritera svenska över andra ämnen på individuella skolor som ser ett behov ska få fler elever att behärska svenska språket.
  2. Dela in elever efter nivå. Inför särskilda undervisningsgrupper för elever som inte hänger med, och spetsklasser för de elever som riskerar att hållas tillbaka.
  3. Uppvärdera läraryrket. Öka andelen behöriga lärare och utveckla både legitimationsreformen och karriärtjänsterna.
  4. Fokusera på kunskapsuppdraget. Renodla läroplanen så att den berättar vad eleverna ska lära sig, men inte hur lärarna ska nå dit.
  5. Återupprätta ordning och reda. Stärk lärarnas auktoritet, inför krav på förväntansdokument och konsekvenstrappor för regelbrytare på alla skolor.
  6. Förstatliga skolan. ”En central uppgift för en ny borgerlig regering. Ett statligt huvudmannaskap för skolan stärker både kvaliteten och ökar likvärdigheten.”
  7. Behåll det fria skolvalet men reformera skolpengen. Ersätt skolpengen med en nationell finansiering i den nya statliga skolan. Inför ett gemensamt skolval för samtliga fristående och kommunala skolor.

Källa: Nyamko Sabunis debattartikel på dn.se.

Mer tid till svenska språket, fokus på ordningsfrågor och tydligare uppdelning av elever. Det är några punkter ur L:s reformförslag för skolan.
– En del bra bitar men de har inte förstått debatten kring skolsystemet, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

I samband med Liberalernas riksmöte presenterar partiledaren Nyamko Sabuni sju punkter som hon vill ska ligga till grund för en borgerlig regerings skolreformer vid en valseger 2022. ”Det räcker inte med socialdemokrater som motvilligt genomför de kunskapsreformer Liberalerna förhandlade in i januariavtalet” skriver hon i en debattartikel på dn.se.

Till att börja med slår hon fast att det svenska språket är en nyckel till framgång och att mer måste göras för att fler elever behärskar det från en tidig ålder. För att uppnå det föreslås mer undervisningstid, lovskola på lågstadiet och en möjlighet att prioritera undervisning i svenska över andra ämnen på skolor som behöver det.

– Ett bra fokus, svenska språket är nyckeln till alla ämnen, säger Åsa Fahlén och fortsätter:

– Men frågan är vem som ska göra allt detta? Lärare sitter redan med för stora grupper utan möjlighet till för- och efter arbete. Undervisning handlar inte bara om kvantitet utan även om kvalitet. Vi kan titta på matematiken som fick fler timmar men trots det har inte resultaten ökat. Vi skulle vilja se att lärarna hinner leverera god undervisning under ordinarie läsår. Lärarnas villkor avgör elevernas möjligheter.

Liberalerna vill tydligare dela in elever i olika grupper: Särskilda undervisningsgrupper för de som har svårare att hänga med och spetsklasser för de elever som ”annars riskerar att hållas tillbaka”. Partiet vill också att det ordnas fler nationella ämnestävlingar där vinnarelever belönas, exempelvis med stipendier för vidare studier.

– Exakt hur de tänker sig spetsklasser och så får man väl se. Men inkluderingen skapar ibland ett omöjligt uppdrag för lärarna utan att vara till gagn för eleverna. Vi är också för att kunna dela upp elever i halvklass, plocka ut några elever en liten stund eller vad som nu krävs. Här kommer vikten det specialpedagogiska stödet in igen, säger Åsa Fahlén.

”Man löser inte allt genom att ta till hårdare tag”

Nyamko Sabuni skriver att hon vill vidareutveckla karriärtjänsterna och legitimationsreformerna, och att läroplanen borde berätta vilka kunskaper eleverna ska ha men inte hur lärarna ska undervisa. Åsa Fahlén hade hellre sett att Liberalerna stöttar förslaget på ett nationellt professionsprogram för lärare.

– Att utveckla legitimationsreformen, absolut! Det är galet att jag har lov att sätta betyg i ämnen jag inte behärskar, bara för att jag är legitimerad lärare. Jag delar förstås också uppfattningen att man inte ska lägga sig i lärarnas arbete och att lärare ska kunna göra karriär. Men implementeringen av karriärtjänsterna har inte landat väl, så vi behöver ett annat system. Här behöver man lyfta in det nationella professionsprogrammet, säger hon.

När det kommer till ordning och reda ser Åsa Fahlén en risk att Liberalernas förslag riskerar att förlita sig för mycket på hårdare regler och pappersprodukter.

– Det är viktigt att fokusera på trygghet och studiero i skolan. Men man löser ju inte allt detta genom att ta till hårdare tag. Det handlar återigen om förutsättningarna. Om jag som lärare har kunnat förbereda mina lektioner i lugn och ro och är förberedd så ökar det studieron, och faktiskt också stämningen i korridoren efter lektionen. Tydliga regler är bra men det löser inte alla problem, det behövs en helhet på skolan. Finns det inte en fungerande elevhälsa till exempel så spelar det ingen roll vad det står på något papper, säger hon.

Att Liberalerna vill förstatliga skolan, och att LR välkomnar det, är ingenting nytt. Åsa Fahlén hoppas att partiet fortsätter stå upp för den linjen efter valet. Samtidigt får hon inte ihop det med partiets fortsatta stöd till vinstdrivande aktiebolag som huvudmän.

– Det är lite märkligt att man vill ha en statlig skola samtidigt som att man vill behålla aktiebolagen. Säger man att ”IES är en bra skola, så där behöver vi inte ändra” så har man inte förstått vad debatten kring skolsystemet handlar om. Alla skolor är utsatta för marknaden, kommunala skolor behöver också lägga massa pengar på att konkurrera om elever. Så när vi säger att vi behöver en skolpeng som går mer till elevunderlaget så är det är en systemfråga, det handlar inte om huruvida enskilda skolor eller aktörer är bra eller dåliga, säger hon.

Vad önskar du att Liberalerna och andra riksdagspartier skulle ha på sina agendor?

– Problemet är att de nationella politikerna inte bestämmer över skolan, det är huvudmännen. Så de kan bara teoretiskt prata om det. De kan säga att lärarna behöver mer tid till för- och efterarbete, men de kan inte se till att det blir så. Det är därför vi vill ha ett förstatligande. Då skulle man kunna prata om lärarnas villkor på en nationell nivå. Det skulle vi önska att fler såg, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm