Annons
Psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén i ”På språng med…”. Foto: Jonas Fond

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

Publicerad 2 oktober 2018

Relaterat

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Under Bokmässan i Göteborg mötte Skolvärlden psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén i intervjuserien ”På språng med…”. I webb-tv-avsnittet berättar han om den nylanserade boken ”Hantera, utvärdera och förändra: med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik” som han har skrivit tillsammans med Anna Sjölund.

Boken bygger på idén om att använda sig av en verktygslåda med många bra verktyg i – men det gäller att ha rätt verktygslåda, menar Bo Hejlskov Elvén. 

– Det är jättedumt att ha en snickares verktygslåda om du ska undervisa i svenska, för då ska du ha en ”undervisar i svenska-verktygslåda”. Boken handlar om metoder för hantering, utvärdering och förändring. Det betyder att vi pratar om lågaffektivt bemötande, neuropsykologi och tydliggörande pedagogik – det är de tre stora fälten för de här tre metoderna. 

– När vi blandar ihop dessa blir det fel. Som till exempel när vi säger: ”han måste städa när han har stökat ner med möblerna, för då lär han sig”. Då håller vi på med förändringsmetoden precis när vi borde hantera. 

Ta oss igenom de här tre metoderna. Vad handlar den första om? 

– Den första handlar om när det händer någonting så måste vi kunna hantera det. Det kan handla om hur man gör när någon säger fula ord till mig? Hur gör jag när någon kastar runt möbler? Det jag sysslar med är hur vi gör i de situationerna. När backar vi? När behöver vi gå in och hur gör vi det? Även; hur förhåller jag mig till att jag inte blir en del av konflikten? Det är kanske den viktigaste delen. För i skolan, framför allt, är det viktigt att läraren inte blir en del av konflikten. Det är vanligt att två barn bråkar, läraren går in, och då börjar båda barnen bråka med läraren i stället – det blir inte så bra, säger han och tillägger: 

– Då handlar det om att behålla lugnet, vara klar i huvudet, och vi måste framför allt glömma moraliserandet, det borde ni fanken låta bli med. Så behåll lugnet och använd inte en metod som boostar. Inte säga ”se på mig när vi pratar”, inte dominera, och inte ta tag i onödan, och så vidare.  

Det som riskerar att hända om man gör enligt de nämnda exemplen är att konflikten i stället lätt kan eskalera, menar Bo Hejlskov Elvén.

– Varje gång en konflikt eskalerar, och du blir en del av den, då har du trampat utanför den professionella rollen och blivit en privatperson på jobbet. Det blir inte bra, för du kan inte efteråt bedöma situationen heller för du var också i den. 

I skolan är det väldigt viktigt att läraren inte blir en del av konflikten.

– Så därför gäller det att du kan stanna kvar och tänka till och vara cool i situationen. Sedan är det rent tekniskt jättedumt att hamna i konflikt med en elev som du senare ska undervisa. Då kommer inte undervisningen att vara lika effektiv, säger han.

Vad är de vanligaste misstagen lärare gör när det handlar om lågaffektivt bemötande? 

– När man väl kan detta med lågaffektivt bemötande eller har läst sig till det, då är det vanligaste misstaget nog att man tänker: ”nu är jag lågaffektiv – nu gör jag ingenting”. Då har man för det första inte riktigt förstått det lågaffektiva. Man har inte riktigt heller kanske förstått de två nästa verktygslådorna. Det är i nästa steg man ska utvärdera och förändra. 

– För ibland är det faktiskt bättre att göra ingenting än att göra något. Men det ska inte vara så att det händer varje gång, att vi varje gång gör ”ingenting”. Så det är mycket möjligt att det är bra att backa i situationen, men det ska inte hända igen. Då måste vi i stället sätta oss ner och ta reda på varför det hände, i vilka situationer det hände, hur ofta det händer? Med vem händer det? I vilka kombinationer händer det? Vad gör jag när det händer? Och vad får det för konsekvenser? Det är hela utvärderingslådan. 

Därefter går Bo Hejlskov Elvén in på förändringsdelen i verktygslådan och hur man kan förändra så att situationen inte ska uppstå igen. Här påpekar han att det finns flera fack i varje verktygslåda – precis som i den fysiska motsvarigheten. 

– I ett av facken har du kanske skruvmejslar och i ett annat har du andra saker, i alla fall om du har ordning och reda. Så är det även i den här verktygslådan. Då har vi ett verktygsfält, eller ett fack, som heter stöd. Det handlar om huruvida den fysiska miljön är bra. Har vi en bra ljudvolym i klassrummen? Arbetar vi på ett tydliggörande sätt så att eleven vet vad som ska hända, när det ska hända, och med vem den ska göra det med? Alla de här sakerna som skapar en förutsägbarhet för barnet är grunderna i stödmetoden, säger han och fortsätter: 

– Sedan har vi andra metoder, som bland annat träning. Det är också en metod som ligger i ett annat fack, men i samma verktygslåda. För det är klart att vi också ska träna vissa saker, men det är dumt om vi bara tränar eller om vi bara stödjer. Du har verktygen till olika saker. Vi har också verktygsfack som heter behandling, för de som BUP behöver ta hand om. Men det är fortfarande bara ett av verktygen. Det blir ett problem om man säger ”jag ska inte stödja för att han ska behandlas”. Vi ska stödja, träna och behandla. 

Hur stor nytta kommer lärare att ha av din bok, tror du? 

– Om du inte har barn som du har problem att handskas med – då har du ingen nytta av boken över huvud taget. Men jag har inte träffat någon som lyckas med allting. Men när vi har de här eleverna där man säger ”här har jag lite svårt att veta hur jag ska göra” och ”här behöver jag kunna någonting extra” – då tror jag man har ganska stor nytta av boken. Men det kräver att man köper den här modellen med att hantera, utvärdera, och förändra. 

Bo Hejlskov Elvén menar att personal som jobbar inom skolan har en tendens att inte följa de här kvalitetssäkra systemen i arbetet med människor – medan det är väletablerat i många andra branscher.

– Att hantera, utvärdera, och förändra – det är så man gör i sjukvården eller i fabriken när något går sönder. Det är inte så att man tar reda på vem som gjorde fel, utan man tar reda på varför det blev fel och hur det var möjligt, för att se till så att det inte händer igen. Vi försöker implementera samma modell i det pedagogiska arbetet. Köper man det tänket har man stor nytta av boken – för då får vi ordning och reda i verktygen. Köper man det inte det tänket utan tycker att det är barnens ansvar att uppföra sig – då får man inte ut någonting av den här boken. Men då får man fortsätta ha svårt med jobbet. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons