Annons
Johan Anderblad. Fotograf: Ulrica Zwenger/SVT

Bolibompa-Johans uppdrag: Väcka elevernas läslust

Publicerad 27 oktober 2017

Fakta

Mer om Johan

Johan Anderblad har varit programledare på SVT:s barnprogram Bolibompa sedan 1990, där har ofta sågs tillsammans med sin ständige kompis "pipkaninen" Pipen. Han är journalist och har jobbat med både radio- och teveproduktioner för alla åldrar.

På senare år har Johan Anderblad debuterat som författare och skrivit böckerna om Bojan, med boktitlar som ”Bojan och polisbilen”, ”Bojan och brandbilen” och ”Bojan och tåget”.

Läs mer om läsambassadörens uppgifter på Kulturrådets webb.

Relaterat

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn.
– Jag har svårt att motstå den här sortens utmaningar, säger barnboksförfattaren och tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad.
Under Läslovet inleder han arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Johan Anderblad, 58, blev "Bolibompa-Johan" med svenska folket efter att ha lett det populära barnprogrammet i SVT under 90- och 00-talet. För några år sedan bytte han plötsligt karriär, från att ha jobbat med tv hela sitt vuxna liv – till att börja skriva barnböcker.

Nu väntar fler nya utmaningar. I höst stod det nämligen klart att Johan Anderblad tar över stafettpinnen från läraren och författaren Anne-Marie Körling som Sveriges läsambassadör.

– Det kom ganska plötsligt när jag fick reda på det. Det är superkul naturligtvis, och ett väldigt viktigt uppdrag. Nu vill jag prestera de här två åren, och sätta ett avtryck. Jag kommer göra allt jag kan, säger Johan Anderblad.

Syftet med en nationell läsambassadör är att vara ansiktet utåt för litteraturen och läsfrämjandet. Läsambassadörens roll är att med sin egen profil vara en inspiratör som strävar efter att ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå litteraturen och bli läsare.

Men bara att bli nominerad till uppdraget kom som en stor chock för Johan Anderblad.

– Jag blev nominerad av en teatergrupp som kände till att jag hade skrivit barnböcker och åkte runt på bibliotek och pratat med barn och ungdomar om mina böcker. Men därifrån till att bli läsambassadör kändes som att det inte skulle hända, men nu är jag här och jag tror att jag fick det för att jag kommer från ett annat håll än de ambassadörer som har suttit på posten tidigare. Jag har svårt att motstå den här sortens utmaningar.

Vad kommer du att hitta på under Läslovet?

– Jag kommer att åka runt på en liten turné i Småland, varför det just blev där är för att jag fick många förfrågningar där. Jag kommer att besöka bibliotek runt om i Växjö, Värnamo, och Eksjö och flera andra platser där jag kommer träffa mängder med barn och familjer och diskutera böcker, det ska bli superkul, säger han.

– Läslovet är redan en enorm succé. Tittar man bara på alla aktiviteter som sker i skolor, fritidsgårdar och bibliotek så händer det så himla mycket och satsas hårt. Det blir ett sådant genomslag om alla gör något under en vecka, man inspirerar varandra, man tävlar nästan mot varandra. Det är toppenlyckat.

Vad är nyckeln för att väcka läslusten hos barn och unga?

– Jag har ju mina erfarenheter med mina barn, och bara nu under hösten har jag tagit del av jättemånga erfarenheter runt det här – allt från forskare, lärare och föräldrar. Och alltid landar man i: Hur får man barn att läsa? Alla kommer ju fram till samma svar – nämligen att det ska vara tillgängligt, det ska finnas rätt bok för rätt person. Det är hemligheten. Men det är supersvårt, och det är där bibliotekarier, lärare och inte minst skolbibliotek kommer in och har chansen att väcka detta hos unga. Det är klart att det är svårt att göra detta för varje elev, och hitta en bok för varje elev. Därför är det viktigt med en stor mångfald av böcker, säger han och tillägger:

– Jag minns när jag började läsa. Då hittade jag en bok som jag gillade, och det var Agaton Sax. Den läste jag varje sommar, och jag lånade alla böckerna från biblioteket. När bibliotekarien föreslog andra böcker för mig förstod jag ingenting av dem, och jag minns att jag tyckte att de var larviga. Det tycker jag är ett bra exempel på hur små nyanser det kan vara hos barn, ibland vet de bara inte varför de vill läsa en viss typ av bok. Det kunde inte jag förstå då, man måste bara jobba på och försöka hitta rätt.

Johan Anderblad är känd bland de flesta barn – stora som små – efter mer än 20 år på Bolibompa. Även om det var några år sedan nu som han var programledare för programmet så känner många fortfarande igen honom.

– Väldigt många barn, även de minsta i dag, har sett mig och har koll på mig och mina program. Många barn har någon form av koppling till mig, och det är väldigt tacksamt. För tack och lov hör jag väldigt sällan, faktiskt aldrig hittills, någon som har kommenterat: ”du har förstört min barndom”. Det är bara positiva och glada möten. Det är roligt att kunna använda detta för mitt jobb som läsambassadör när jag pratar böcker, säger han.

Digitaliseringen har förändrat våra liv i grunden. Och barnen är så klart inga undantag. Hur ska du få barn och ungdomar att gå från sina skärmar till att läsa?

– Det har diskuterats mycket om det här och när man ska använda morot eller piska. Man kan naturligtvis prova alla metoder, men jag tror på att det viktigaste är att väcka läslusten. Det räcker inte med att säga: ”kolla här är en bok, oj vad kul”. Utan det handlar även om att i skolan och hemmet ha böcker framme och prata om böcker dagligen. Som vuxen måste man visa och läsa böcker för barnets skull, man påverkar varandra hela tiden. Det är enkla små saker som gör att det kommer in i medvetandet – typ som att smyga in det på ett naturligt sätt i barnens liv, säger Johan Anderblad.

Har du fått nåra råd av din föregångare Anne-Marie Körling?

– Det har jag fått. Jag och Anne-Marie hade ett litet möte på Bokmässan där vi diskuterade utmaningar för det här jobbet. Men samtidigt kommer jag att jobba väldigt olikt henne. Anne-Marie är en stor och skicklig pedagog och har väldigt stor erfarenhet av att jobba med barn i skolmiljön. Jag kommer att koncentrera mig mycket mer på att nå ut direkt via de här skärmarna som barnen ofta sitter vid, Instagram, vloggar, Youtube och så vidare. Jag ska sätta igång ett boksnack på ställen där man normalt kanske inte pratar om böcker. Det är min strategi.

Läs en intervju med tidigare ambassadören Anne-Marie Körling här och se en webbtv-intervju här.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons