Bristande likvärdighet i skolan förstärkt av pandemin

Den bristande likvärdigheten i svensk skola har delvis förstärkts under pandemin.
Det konstaterar Coronakommissionen i en ny rapport.

I sitt andra delbetänkande, som är inriktad på sjukvård och folkhälsa och som publicerades under fredagen, skriver Coronakommissionen att det finns indikationer på att det främst är skolresultaten i gymnasieskolan som kan ha påverkats under pandemin.

Kommissionen menar också att ”den bristande likvärdigheten som sedan tidigare funnits i svensk skola delvis har förstärkts under pandemin.”

Ökad personalfrånvaro i kombination med fjärr- och distansundervisning har till stor del påverkat möjligheterna att tillgodose särskilt utsattas elevers behov av stöd.

I en av kommissionens underrapporter – författad av ekonomiprofessorerna Helena Svaleryd och Jonas Vlachos – konstateras det bland annat:

• På gymnasiet verkar inställda nationella prov genomgående ha bidragit till en mer generös betygssättning. Samma sak gäller i grundskolan i ämnet matematik, medan den i engelska blivit striktare.
• Betygsgenerositeten har varit störst i fristående skolor.
• Betygssättningen har sannolikt blivit mindre likvärdig vilket bland annat påverkar urvalet till vidare studier. Det är troligt att ett antal elever som annars inte skulle ha fått godkända kärnämnesbetyg har fått det på grund av den generösa betygssättningen.
• Resultatskillnaderna mellan elever med olika familjebakgrund verkar inte ha förändrats under pandemin.
• Det finns tydliga tecken på att skolresultaten bland elever med tidigare psykisk ohälsa försämrades under vårterminen 2020 i årskurs nio, men inte bland elever på gymnasiet.

Enligt Jonas Vlachos bör resultaten dock tolkas med försiktighet på grund av bristande datamaterial.

– Vi har till exempel inte haft tillgång till skolresultaten för elever som avslutade grundskolan eller gymnasiet våren 2021. Den här rapporten kommer därför lite tidigt för att kunna utvärdera skolresultaten under pandemin. Den bygger bara på data fram till och med 2020.

– Vi hittar till exempel inte några uppenbara förändringar mellan grupper. Men det är något som man bör följa upp framöver. Det finns mycket forskning som dels tyder på att genomsnittsresultaten faller när man går över till distansundervisning, dels att spridningen mellan starka och svaga elever ökar.

Jonas Vlachos säger att man kan förvänta sig att undervisningen i de praktiska ämnena på yrkesprogrammen har påverkats radikalt under pandemin. Men även det är svårt att utvärdera med den typ av data som idag finns tillgänglig.

– Även om det inte är lätt att undervisa i matematik på distans, är det trots allt lättare att göra det än i praktiska ämnen. Men vi vet inte hur det har gått. Det finns dessutom inga internationella studier kring detta. Det är totalt blankt.