tankesmedjan_balans_10

Åsa Plesner och Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Debatt

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt ”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

När finansminister Magdalena Andersson presenterade budget för 2020 stod det klart att förskolan, fritidshem och olika skolformer (i fortsättningen “skolan”) inte får det tillskott både Sveriges Kommuner och Landsting och de båda lärarfacken anser nödvändigt för att undvika stora nedskärningar.

Skolans styrning är aningen komplicerad. Riksdagen bestämmer kraven på skolan genom skollag och läroplaner men kommunpolitiker ansvarar för att skolan ges tillräckliga resurser att nå kraven. Regeringen kan underlätta för kommunerna i tider av ekonomiska svårigheter genom att öka de generella statsbidragen och regeringen kan finansiera ökade krav på skolan genom att öka de riktade statsbidragen.

Den av regeringen föreslagna statsbudgeten innebär bara en marginell ökning av skolans resurser. Kommunernas kostnad för skolan beräknas dock öka kraftigt som konsekvens av fler barn och elever i verksamheterna. Samtidigt beräknas kommunernas skatteintäkter minska som konsekvens av färre andel i arbetsför ålder och en lågkonjunktur som knackar på dörren.

Utbildningsminister Anna Ekström har huvudansvaret för statens krav på skolan. Nu vet vi att glappet mellan de kraven och skolans resurser kommer att öka nästa år. Anna Ekström behöver ge kommunpolitiker och skolans medarbetare besked om hur hon ser på den uppkomna situationen. Ämnar hon sänka kraven på skolan så att det här glappet minskar eller lämnar hon åt kommunpolitiker att hantera det ökade glappet genom att antingen höja skatten eller kräva effektivisering av skolans medarbetare? 

Vilka krav vill utbildningsminister Anna Ekström sänka?

Finansministerns budget har satt utbildningsministern i en situation där det bara finns dåliga val att välja mellan. Sänkta krav är problematiskt eftersom alla vill att skolan ska bli bättre och höjd skatt är problematiskt eftersom en höjning av kommunalskatten drabbar de med lägst inkomster värst. Den kommunala vården och omsorgen är i minst lika stort behov av resurser så det är inte ens säkert att resurserna från en kommunal skattehöjning hamnar i skolan.

Men om inget av de här alternativen väljs kommer kommunpolitiker att verkställa de stora krav på effektivisering av skolan som aviserats i kommunernas budgetar för 2020 och som förväntas att öka ytterligare de kommande åren.

Att effektivisera omsorg och undervisning har visat sig svårt. Effektivisering kräver att skolans medarbetare hittar arbetsmetoder som möjliggör större klasser och mer undervisningstid utan att det påverkar kvaliteten eller den egna hälsan negativt.

Arbetsmiljön ute på förskolor och skolor är redan hälsofarlig och intresset att utbilda sig till lärare för litet.

Vilka krav vill utbildningsminister Anna Ekström sänka så att glappet mellan krav och resurser minskar? Eller anser hon att kommunerna ska höja skatten och prioritera skolan framför vården och omsorgen? Eller är regeringens tanke att lärare, barnskötare, förskollärare, lärare i fritidshem, rektorer och andra yrkeskategorier ska effektivisera sig så att glappet mellan krav och resurser minskar?

Marcus Larsson / Tankesmedjan Balans
Åsa Plesner / Tankesmedjan Balans

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm