Annons

"Därför är inte betygen likvärdiga"

Publicerad 14 maj 2012

Per Måhl, före detta utredare på Skolinspektionen, skriver om varför de ej likvärdiga betygen inte är lärarnas fel.

Under de senaste åren har åtgärder för att bekämpa betygsinflation presenterats och diskuterats. Man vill till exempel öka antalet nationella prov, man vill att proven ska rättas av andra än av lärarna och att provbetygen ska bli bindande för kursbetygen. Men det finns ingen betygsinflation och de åtgärder som föreslås löser inte det verkliga problemet, den bristande likvärdigheten.

Att medelbetygen höjs år från år därför att lärarna sänker kraven, kan kallas för betygsinflation. Men det finns idag inget empiriskt stöd för betygsinflation i den betydelsen. Andelen elever med genomgående MVG, 20,0 i jämförelsetal, har inte ökat under de senaste sex åren och under de senaste nio åren har det genomsnittliga betygsvärdet varierat mellan 14,0 och 14,1. I sitt PM om Betygsinflation (2012-03-29) konstaterar Skolverket:I gymnasieskolan har betygsinflationen varit påtaglig fram till 2003 /---/ men obetydlig därefter. Att medelbetygen och andelen elever med 20,0 ökade mellan 1997 och 2003 berodde på att det inte fanns betygskriterier för MVG och på att lärarna hade fått veta att kraven för MVG skulle vara högre än för 5:a. När MVG-kriterier infördes och Skolverket klargjorde att kraven inte skulle vara högre, ökade andelen MVG så att den 2003 var ungefär lika stor som andelen 5:or var före 1997.

I debatten används också ordet betygsinflation i betydelsen att lärare är för snälla och ställer för låga krav och visst kan man tycka att ett medelbetyg endast en poäng under VG i snitt, är högt. Men under det relativa systemets tid kunde medelbetyget efter gymnasiet vara 3,75, inte långt från 4. Att medelbetyget blev så mycket högre än det förväntade berodde på att elever med låga betyg hoppade av. Detsamma gäller idag. 14,0 gäller för de 75 % i en årsklass som får slutbetyg. De 25 % som hoppar av ingår inte i statistiken. Om de räknades med skulle medelbetyget vara avsevärt lägre.

Att lärare hellre sätter ett högre betyg än ett lägre och att rektorer, föräldrar och elever vill att lärare gör det, och att lärare utsätts för påtryckningar, är förstås sant. Men ingen vet på vilka grunder betyg sätts och det går inte att ta reda på. Ingen vet vad kunskapskraven för de olika betygsnivåerna egentligen betyder. Ingen vet vilka betyg som är för höga eller för låga jämfört med kunskapskrav som ingen vet vad de betyder. Ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som är för snälla och sätter för höga betyg. Det går inte att belägga att konkurrens mellan skolor medför att lärarna sänker kraven. Alla teorier om sambanden mellan betygen och elevernas verkliga kunskaper är spekulationer. Det enda man vet är att elever med jämförbara kunskaper kan få olika betyg beroende på vilken lärare de har haft och på vilken skola de har gått. Det vill säga, betygen sätts inte på likvärdiga grunder.

Betyg kan aldrig bli helt likvärdiga men av undersökningar framgår att betygen inte speglar samma slags kunskaper/förmågor på ungefär samma kvalitetsnivåer. För bristande likvärdighet kan följande belägg ges.

·    När Skolinspektionen granskade betygssättning 2010-2011 framgick att vissa gymnasielärare inte följde anvisningarna. Deras betyg blev inte rimligt likvärdiga med de betyg som sattes enligt anvisningarna. Ibland var betygen inte rimligt likvärdiga i samma klass. Men av granskningen framgick inte att lärare, som inte följde anvisningarna ställde högre eller lägre krav. Det går inte att avgöra.

·    När Skolinspektionen kontrollrättade nationella prov framgick att lärare tolkade bedömningsmallarna på olika sätt och att en och samma prestation kunde få olika betyg. Men Skolinspektionen kunde inte avgöra vilket provbetyg som var för högt eller får lågt. Bedömningsanvisningarna till de nationella proven var inte tillräckligt tydliga för det.

·    Av statistik framgår att elever med höga slutbetyg från en grundskola, kan få lägre gymnasiebetyg än elever med låga slutbetyg från en annan grundskola. Det framgår också att andelen gymnasieelever med 20,0 varierar mellan gymnasieskolor, även i det fall eleverna har samma ingångsbetyg. Men ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som ställer för höga eller för låga krav.

Bristande likvärdighet är alltså något annat än betygsinflation och en översikt över orsakerna klargör varför de åtgärder som föreslås mot betygsinflation inte förbättrar likvärdigheten. Det finns 4 tänkbara orsaker är:

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärarna har goda kunskaper om betygssättning. Men under åren 1994-2010  prioriterades inte betygssättning i lärarutbildningen och de få inslag som fanns fokuserade inte på föreskrifterna och hur de skulle tillämpas i praktiken. När rektorsutbildningen reformerades 2008 blev myndighetsperspektivet ett nytt inslag omfattande en tredjedel av utbildningen. Det vill säga, inte heller rektorsutbildningen hade gett tillräckliga kunskaper om betygssättning.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att betygsanvisningarna klargör vilka examinationsuppgifter som eleverna ska erbjudas. De ska också ge vägledning för hur elevernas prestationer ska bedömas. Annars går det inte att översätta prestationerna till rimligt likvärdiga kunskapsomdömen. Men de nivåskiljande termer som används från och med 2011 kan lyda:

A = högsta betyg

C

E= lägsta godkända betyg

utförligt och nyanserat

utförligt

översiktligt

efter samråd

efter samråd

i samråd

välutvecklade

utvecklade

enkla

med säkerhet

med viss säkerhet

med viss säkerhet

Vad är det för skillnad mellan ”utförligt och nyanserat” och ”utförligt”? Var går gränsen mellan ”med säkerhet” och ”med viss säkerhet”? Vad menas när det står ”efter samråd” och ”med viss säkerhet” på två betygsnivåer? Med sådana anvisningar går det inte att avgöra vem som ställer för höga eller för låga krav.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärare samverkar om bedömningar. Av Skolinspektionens granskningar framgår att rektorer inte har uppmuntrat en sådan samverkan. Man har istället tvingat fram arbetslag där lärarna samverkar kring omsorgen om eleverna, inte om bedömningar av deras kunskaper.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att anvisningarna till de nationella proven är tydliga. Men av Skolinspektionens kontrollrättningar framgår att de inte är det. Dessutom görs sammanvägningar som strider mot betygsanvisningarna så att elever kan få ett godkänt provbetyg trots att elevens prestationer inte motsvarar kunskapskraven för ett godkänt betyg. Det medför att lärarna kommer i konflikt med elever och föräldrar som undrar varför ett godkänt provbetyg inte ger underlag för ett godkänt kurs- eller ämnesbetyg.

Att betyg har ett bättre prognosvärde än Högskoleprovet beror på att lärarna tar hänsyn till andra informationer än de som framgår av enstaka provresultat. Att införa fler nationella prov, vars resultat är bindande för betygen och som rättas av andra än av de undervisande lärarna, förbättrar varken prognosvärdet eller likvärdigheten. Likvärdigheten kan bara förbättras om lärarna får utbildning, tydligare anvisningar och möjligheter att samverka. Dessutom måste de nationella proven förändras så att uppgifterna blir valida, genomförandet rättssäkert och bedömningsmallarna tydligare. Provbetygen måste också sättas efter samma principer som slutbetygen. Men tyvärr styr mytenom betygsinflation debatten i fel riktning. Lärarna pekas ut som Svarte Pettrar medan de ansvariga — lärarutbildare, skolverkspersonal, provkonstruktörer, huvudmän och rektorer — slipper stå till svars för sin oförmåga att ge lärarna de redskap som de behöver för att göra sitt jobb.

Per Måhl
F d utredare på Skolinspektionen, sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Agnes Wold: ”Därför är skolan inte någon särskild smittmiljö”

Virus

Bakterieprofessorn Agnes Wold manar till lugn inom lärarkåren. ”Det är inte värre att vara i en skola än att gå till snabbköpet”, säger hon.

Annons

Lärare i riskgrupper tvingas åka till jobbet

Coronaviruset

I Göteborg tillåts inte lärare som tillhör riskgrupper för Covid-19 att jobba hemifrån – trots att de undervisar på distans.

Lärare vädjar om att få undervisa hemifrån – stoppas av kommunen

Corona

I Lund ska alla friska gymnasielärare distansundervisa på plats i skolan. Det har fått lärare och fack att ilskna till.

Annons
Annons

LR: Låt lärare i riskgrupp stanna hemma utan att straffas ekonomiskt

Coronaviruset

Det är orimligt att friska lärare i riskgrupp tvingas sjukskriva sig för att undvika smitta, menar facket.

Annons

Här tillåter kommunen lärarna att arbeta hemifrån

Coronaviruset

I Linköping rekommenderas alla gymnasielärare som har möjlighet att undervisa hemifrån.

Flera grundskolor stänger helt eller delvis efter påsk

Coronaviruset

Såväl privata huvudmän som kommuner går över till distansundervisning i grundskolan. Anledningen är lärarnas extrema arbetsbelastning när stora delar av personalen är hemma.

Så begränsas Skolinspektionen av corona: ”En stor omställning”

Skolinspektionen

Coronakrisen har tvingat Skolinspektionen att pausa inspektionsbesöken på skolorna.

”Krisen åskådliggör lärares skicklighet”

Debatt

”När viruset dragit förbi får omgivning och makthavare inte glömma hur viktiga och oerhört skickliga vi lärare är”, skriver Jonas Nilsson.

Kommentera
Debatt

”Risk för ökat hemmasittande om gränsen suddas ut”

Distansundervisning

I morgon behövs en stor dos eftertanke, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera

Facket sågar karensförslaget: ”Riskerar hamna i svekdebatt”

Politik

LR underkänner den föreslagna ersättningsnivån för karensavdragen.

Kongressen blir digital – delar skjuts upp till hösten

Kongress

Lärarnas Riksförbunds kongress i maj kommer att ske digitalt.

Facklig kritik: Lärare riskerar att omplaceras utanför skolan

Kollektivavtal

Lärarnas Riksförbund kritiserar SKR:s tolkning: ”Vi är djupt oense”.

Ledarskap

”Om fokus ligger på allt som inte fungerar försvinner ledarskapet”

Debatt

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

Kommentera
Coronaviruset

Betygsforskaren: Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Corona

”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Uppdaterad: Frågor och svar om corona för dig som lärare

Fackligt

Vad händer om din skola stänger? Vilka ersättningar kan du få?

LR: Nya förbudet bör få konsekvenser för skolan

Coronaviruset

Regeringen förbjuder folksamlingar på fler än 50 personer.
– Det här måste påverka hur huvudmännen organiserar skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Är det rimligt att vår verksamhet ska rulla på som vanligt?

Blogg

”Kan vi förväntas hålla igång alla delar av skolverksamheten samtidigt som de som jobbar där inte kan vara på plats?”, frågar sig Karin Boberg.

Distansundervisning: Risk för förlorad termin

Coronaviruset

Elever som saknar språket och digital teknik kan halka ännu längre efter.
– Det riskerar att bli en förlorad termin, säger ämnesläraren Jörgen Krüsell.

Gymnasielärare välkomnar sistaårseleverna tillbaka

Corona

”Det jag och mina lärarkollegor behöver är en tydlighet och förutsägbarhet”, säger gymnasieläraren Robin Smith.

SPSM: Så når du elever i behov av stöd på distans

Corona

Här är SPSM-rådgivarens råd för att lyckas med distansundervisningen för utsatta elever. 

Nationella prov

Trots lärarnas vädjan – frisläpper inte fler nationella prov

Bedömning

Skolverket försöker däremot göra proven som inte omfattas av sekretess mer lättillgängliga.

Beskedet: Därför ställer Skolverket in alla nationella prov

Nationella prov

”Vi ser en väldigt stor osäkerhet kring hur den här våren kommer att fortlöpa.”

Debatt

”BEO är inte det största problemet med Skolinspektionen”

Debatt

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Kommentera
Dokument

Lärare på sociala medier – en helt ny värld: ”Måste få ha lite eget liv också”

Sociala medier

Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

Moderna språk

Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

Moderna språk

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, är bekymrad över de moderna språkens ställning.
– Vi kämpar i motvind, säger han.

5 000 kr i löneskillnad mellan skolor i samma kommun

Lön

Lojala, erfarna och välutbildade lärare i utsatta områden ska premieras lönemässigt. Trots det skiljer det 5 000 kronor mellan två skolor i Malmö.

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

Kursplaner

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket.

Nya siffror: Tre av tio grundskolelärare obehöriga

Behörighet

Andelen behöriga lärare i grundskolan sjunker, visar Skolverkets statistik.

4 förslag – så ska läromedel bli mer likvärdiga

Debatt

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

Kommentera
Debatt

”SVA-ämnet räddar elever och svensklärare”

Debatt

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

Kommentera
Blogg

Per Kornhall: Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

Blogg

I en ny analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige.

”10-årig grundskola kan ha ett högt pris”

Blogg

”Är förskoleklass och nioårig grundskola bättre för barnen? Forskning visar motsatsen”. Åsa Morberg bloggar om regeringens utredning kring tioårig grundskola.

Beslut: Arbetsmiljöverket ger facket rätt efter kränkningarna

Arbetsmiljö 

Kommunledningen måste komma tillrätta med mobbning och kränkningar, slår Arbetsmiljöverket fast.

Hot och våld

10 förslag: Så ska tryggheten öka i skolan

Politik

Liberalerna presenterar tio åtgärder för ökad trygghet i skolan.

Debatt

”Erbjud tvåspårig grundskola i utsatta områden”

Debatt

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Kommentera
Arbetsmiljö

Färre anmälningar till Skolinspektionen – så ser det ut i din kommun

Nya siffror

Första gången sedan myndigheten skapades som antalet minskar.

Debatt

”Backa från kravet om betyg från årskus 4”

Debatt

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Kommentera
Pysparagrafen

Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning

Pysparagrafen

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? 

Intervju

Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Slöjförbudet: Skurup JK-anmäls för hantering av rektor

Skolstyrning

Samtliga rektorer i Skurup säger nej till att genomföra kommunstyrelsens slöjförbud, och juridiska bedömare ger dem rätt.

Skolmiljoner gick till hyra för tomma lokaler

Fackligt

Stockholm stad har betalat flera miljoner kronor för en lokal som står tom sedan 2015. 

Blogg

Mikael Bruér: ”Allting går att sälja med mördande reklam”

Blogg

Mikael Bruér bloggar om lärare på sociala medier.

Arbetsmiljö

Efter Hörbykaoset – 21 fackförbund protesterar mot kommunledningen

Arbetsmiljö

Efter den kraftiga kritiken mot kommunledningen i Hörby backas nu de lokala facken upp av 21 fackförbund.

Läromedel

Nya siffror: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel

Läromedel

Sverige lägger i snitt 650 kronor på läromedel per elev – vilket är minst i hela Norden.

Hot och våld

Lärare vill ha resurser – inte fler lagar om trygghet och studiero

Blogg

Har lärarna verkligen efterfrågat ytterligare riktlinjer? frågar sig Åsa Morberg.

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Forskaren om trygghetsutspelet: ”Våldet har inte eskalerat”

Trygghet

Regeringen har tillsatt en utredning om trygghet och studiero i skolan. Men pedagogikprofessor Johannes Lunneblad tror inte att större befogenheter är vad lärarna eftersöker.

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Arbetsmiljö

Efter arbetsmiljölarmet – hårt kritiserad skola ska rivas

Arbetsmiljö

Nu evakueras skolan och politikerna vill att byggnaden rivs.

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen

Regeringsbeslut

Nu kommer fler elever kunna få utbildning på distans.

”Listan på reformer som vill väl men som försämrat skolan kan göras lång”

Debatt

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Kommentera

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

En möjlighet för fler elever att få behöriga lärare, menar myndigheten.

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig?

skolsegregation

Lärarfacken: Förbjud kötid för att få in elever på friskolor

Friskolor

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons