Annons

"Därför är inte betygen likvärdiga"

Publicerad 14 maj 2012

Per Måhl, före detta utredare på Skolinspektionen, skriver om varför de ej likvärdiga betygen inte är lärarnas fel.

Under de senaste åren har åtgärder för att bekämpa betygsinflation presenterats och diskuterats. Man vill till exempel öka antalet nationella prov, man vill att proven ska rättas av andra än av lärarna och att provbetygen ska bli bindande för kursbetygen. Men det finns ingen betygsinflation och de åtgärder som föreslås löser inte det verkliga problemet, den bristande likvärdigheten.

Att medelbetygen höjs år från år därför att lärarna sänker kraven, kan kallas för betygsinflation. Men det finns idag inget empiriskt stöd för betygsinflation i den betydelsen. Andelen elever med genomgående MVG, 20,0 i jämförelsetal, har inte ökat under de senaste sex åren och under de senaste nio åren har det genomsnittliga betygsvärdet varierat mellan 14,0 och 14,1. I sitt PM om Betygsinflation (2012-03-29) konstaterar Skolverket:I gymnasieskolan har betygsinflationen varit påtaglig fram till 2003 /---/ men obetydlig därefter. Att medelbetygen och andelen elever med 20,0 ökade mellan 1997 och 2003 berodde på att det inte fanns betygskriterier för MVG och på att lärarna hade fått veta att kraven för MVG skulle vara högre än för 5:a. När MVG-kriterier infördes och Skolverket klargjorde att kraven inte skulle vara högre, ökade andelen MVG så att den 2003 var ungefär lika stor som andelen 5:or var före 1997.

I debatten används också ordet betygsinflation i betydelsen att lärare är för snälla och ställer för låga krav och visst kan man tycka att ett medelbetyg endast en poäng under VG i snitt, är högt. Men under det relativa systemets tid kunde medelbetyget efter gymnasiet vara 3,75, inte långt från 4. Att medelbetyget blev så mycket högre än det förväntade berodde på att elever med låga betyg hoppade av. Detsamma gäller idag. 14,0 gäller för de 75 % i en årsklass som får slutbetyg. De 25 % som hoppar av ingår inte i statistiken. Om de räknades med skulle medelbetyget vara avsevärt lägre.

Att lärare hellre sätter ett högre betyg än ett lägre och att rektorer, föräldrar och elever vill att lärare gör det, och att lärare utsätts för påtryckningar, är förstås sant. Men ingen vet på vilka grunder betyg sätts och det går inte att ta reda på. Ingen vet vad kunskapskraven för de olika betygsnivåerna egentligen betyder. Ingen vet vilka betyg som är för höga eller för låga jämfört med kunskapskrav som ingen vet vad de betyder. Ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som är för snälla och sätter för höga betyg. Det går inte att belägga att konkurrens mellan skolor medför att lärarna sänker kraven. Alla teorier om sambanden mellan betygen och elevernas verkliga kunskaper är spekulationer. Det enda man vet är att elever med jämförbara kunskaper kan få olika betyg beroende på vilken lärare de har haft och på vilken skola de har gått. Det vill säga, betygen sätts inte på likvärdiga grunder.

Betyg kan aldrig bli helt likvärdiga men av undersökningar framgår att betygen inte speglar samma slags kunskaper/förmågor på ungefär samma kvalitetsnivåer. För bristande likvärdighet kan följande belägg ges.

·    När Skolinspektionen granskade betygssättning 2010-2011 framgick att vissa gymnasielärare inte följde anvisningarna. Deras betyg blev inte rimligt likvärdiga med de betyg som sattes enligt anvisningarna. Ibland var betygen inte rimligt likvärdiga i samma klass. Men av granskningen framgick inte att lärare, som inte följde anvisningarna ställde högre eller lägre krav. Det går inte att avgöra.

·    När Skolinspektionen kontrollrättade nationella prov framgick att lärare tolkade bedömningsmallarna på olika sätt och att en och samma prestation kunde få olika betyg. Men Skolinspektionen kunde inte avgöra vilket provbetyg som var för högt eller får lågt. Bedömningsanvisningarna till de nationella proven var inte tillräckligt tydliga för det.

·    Av statistik framgår att elever med höga slutbetyg från en grundskola, kan få lägre gymnasiebetyg än elever med låga slutbetyg från en annan grundskola. Det framgår också att andelen gymnasieelever med 20,0 varierar mellan gymnasieskolor, även i det fall eleverna har samma ingångsbetyg. Men ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som ställer för höga eller för låga krav.

Bristande likvärdighet är alltså något annat än betygsinflation och en översikt över orsakerna klargör varför de åtgärder som föreslås mot betygsinflation inte förbättrar likvärdigheten. Det finns 4 tänkbara orsaker är:

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärarna har goda kunskaper om betygssättning. Men under åren 1994-2010  prioriterades inte betygssättning i lärarutbildningen och de få inslag som fanns fokuserade inte på föreskrifterna och hur de skulle tillämpas i praktiken. När rektorsutbildningen reformerades 2008 blev myndighetsperspektivet ett nytt inslag omfattande en tredjedel av utbildningen. Det vill säga, inte heller rektorsutbildningen hade gett tillräckliga kunskaper om betygssättning.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att betygsanvisningarna klargör vilka examinationsuppgifter som eleverna ska erbjudas. De ska också ge vägledning för hur elevernas prestationer ska bedömas. Annars går det inte att översätta prestationerna till rimligt likvärdiga kunskapsomdömen. Men de nivåskiljande termer som används från och med 2011 kan lyda:

A = högsta betyg

C

E= lägsta godkända betyg

utförligt och nyanserat

utförligt

översiktligt

efter samråd

efter samråd

i samråd

välutvecklade

utvecklade

enkla

med säkerhet

med viss säkerhet

med viss säkerhet

Vad är det för skillnad mellan ”utförligt och nyanserat” och ”utförligt”? Var går gränsen mellan ”med säkerhet” och ”med viss säkerhet”? Vad menas när det står ”efter samråd” och ”med viss säkerhet” på två betygsnivåer? Med sådana anvisningar går det inte att avgöra vem som ställer för höga eller för låga krav.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärare samverkar om bedömningar. Av Skolinspektionens granskningar framgår att rektorer inte har uppmuntrat en sådan samverkan. Man har istället tvingat fram arbetslag där lärarna samverkar kring omsorgen om eleverna, inte om bedömningar av deras kunskaper.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att anvisningarna till de nationella proven är tydliga. Men av Skolinspektionens kontrollrättningar framgår att de inte är det. Dessutom görs sammanvägningar som strider mot betygsanvisningarna så att elever kan få ett godkänt provbetyg trots att elevens prestationer inte motsvarar kunskapskraven för ett godkänt betyg. Det medför att lärarna kommer i konflikt med elever och föräldrar som undrar varför ett godkänt provbetyg inte ger underlag för ett godkänt kurs- eller ämnesbetyg.

Att betyg har ett bättre prognosvärde än Högskoleprovet beror på att lärarna tar hänsyn till andra informationer än de som framgår av enstaka provresultat. Att införa fler nationella prov, vars resultat är bindande för betygen och som rättas av andra än av de undervisande lärarna, förbättrar varken prognosvärdet eller likvärdigheten. Likvärdigheten kan bara förbättras om lärarna får utbildning, tydligare anvisningar och möjligheter att samverka. Dessutom måste de nationella proven förändras så att uppgifterna blir valida, genomförandet rättssäkert och bedömningsmallarna tydligare. Provbetygen måste också sättas efter samma principer som slutbetygen. Men tyvärr styr mytenom betygsinflation debatten i fel riktning. Lärarna pekas ut som Svarte Pettrar medan de ansvariga — lärarutbildare, skolverkspersonal, provkonstruktörer, huvudmän och rektorer — slipper stå till svars för sin oförmåga att ge lärarna de redskap som de behöver för att göra sitt jobb.

Per Måhl
F d utredare på Skolinspektionen, sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons