Socialdemokraterna ordnade nyligen en hearing i riksdagen om vad som kan göras för att minska skolsegregationen. En rad experter hade bjudits in, bland annat från den akademiska världen.
En av talarna var Bengt Persson, professor vid institutionen för pedagogik vid högskolan i Borås. Sedan hösten 2010 leder han ett forskningsprojekt kallat "Inkludering för bildning", där forskarna studerar den numera riksbekanta Essunga kommun i Västergötland, som på kort tid lyckats vända skolresultaten i grundskolan. 2007 var niondeklassarnas resultat vid Nossebro skola bland de fem sämsta i landet, nu är det en av Sveriges främsta skolkommuner.
Essunga var i blåsväder 2010, när en granskning i Dagens Nyheter visade att en stor andel av slutbetygen i matematik översteg elevernas prestationer på nationella provet. Dock verkar provresultat och betyg nu gå hand i hand. 2011 klarade 94,5 procent av niorna i Essunga minst godkänt i matte på nationella provet. I svenska var det full pott: 100 procent.
Under våren kommer den första rapporten från högskolan i Borås om varför Essunga lyckats när många andra kommuner famlar. Professor Bengt Persson kunde redan under skolhearingen presentera några slutsatser om vad som fungerar:
* Ett forskningsbaserat arbetssätt.
* Ett auktoritativt och trovärdigt ledarskap.
* Effektiv resursanvändning.
* Komplementära kompetenser.
* Tillit till elevers och lärares kapacitet.
* Specialpedagogikens roll.
Bengt Persson poängterade att det är viktigt att bryta stigmatiseringen av elever. På Nossebro skola har man upphört med att dela in elever i särskilda smågrupper, eftersom det ändå inte gav önskat resultat.
– I stället har man satt in resurserna i de vanliga klassrummen och kunnat dubbelbemanna där, säger han.
Forskningsprojektet i Borås är bland annat tänkt att resultera i en bok, för att på så sätt sprida kunskaperna från Essunga kommun vidare till lärare, lärarutbildningar och rektorer.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev 
0 
0 
Svara
Retweeta
Favorit
Facebook-kommentarer