”Dags att motverka antireligiösa attityder i skolan”

Religionsfriheten en mänsklig rättighet. Dock är den inte mycket värd om man som troende inte kan känna sig trygg i sin vardag. Statistik från BRÅ vittnar om att både antireligiösa och främlingsfientliga hatbrott ökat de senaste åren. 

Intoleransen avspeglas och kommer till uttryck även i skolans värld. Sveriges kristna råd presenterade nyligen rapporten ”Unga troende i samhället”. I den fick ungefär 400 unga kristna svara på ifall de blivit utsatta för kränkningar på grund av sin tro. Resultatet visade att cirka hälften av ungdomarna hade blivit kränkta vid ett eller flera tillfällen. Inte sällan av en kompis eller klasskamrat. Mest oroväckande var dock att ungefär 25 procent av ungdomarna hade blivit kränkta av en lärare. 

Det är inte första gången religiösa elevers utsatthet uppmärksammas. Till exempel visade en rapport från Skolverket (SUB 2015) att cirka 3 procent av de tillfrågade eleverna i årskurs nio hade blivit utsatta för olika antireligiösa hatbrott. Undersökningen visade även att upprepad utsatthet var vanligt förekommande.

Denna trista bild överensstämmer med Karin Kittelmanns Flensners avhandling. I den visar hon att religion i klassrummet behandlas främst utifrån ett ateistiskt perspektiv. Religion beskrivs ofta som något föråldrat och främmande. Det är inte ovanligt att öppet tala om religiösa som tex psykiskt sjuka eller mindre begåvade. 

Enligt en undersökning som genomfördes av Skolvärlden upplevde ungefär 70 procent av de tillfrågade lärarna förekomsten av främlingsfientliga fördomar och attityder bland sina elever. Nästan 40 procent ansåg att skolan misslyckas med att bemöta dessa åsikter. Trots detta, uppgav endast 19% av lärarna på grundskolan att de fått någon form av kompetensutveckling i ämnet. Det är viktigt att påpeka att islamofobiska och antisemitiska åsikter ofta uttrycks i främlingsfientliga termer. Även om Skolvärldens undersökning inte enbart fokuserade på antireligiösa attityder så ger den ändå en fingervisning om hur situationen ser ut. Lärare saknar ofta kompetensen för att hantera dessa situationer. 

Elevers trygghet är av enorm betydelse för hur väl de lyckas med sina studier. Varje skola har en skyldighet att se till att elever inte utsätts för kränkande behandling. Att lärare saknar förmågan att hantera sådana situationer är dock föga förvånande då lärarutbildningarna sällan innehåller några kurser om hur man i sin lärarroll ska bemöta och hantera främlingsfientliga och antireligiösa attityder. Särskilt oroande är det faktum att elever vittnar om att de blivit kränkta av sina lärare. 

Att mer än 80 procent av lärarna aldrig fått någon kompetensutveckling om hur de ska motarbeta antireligiösa eller främlingsfientliga attityder i skolan, samtidigt som intoleransen i samhället ökar, visar hur låg prioriterat ämnet är. Att bryta fördomar kräver kunskap, tid och engagemang. En del pedagoger saknar helt kunskaper och färdigheter för att hantera sådana situationer. Andra bidrar aktivt till skapandet och upprätthållandet av ateismnormen. Konsekvensen blir att troende elever riskerar att hamna i en situation där de tvingas dölja sin tro för att inte bli utsatta för trakasserier. Det är en utveckling som inte är värdig en modern demokrati som Sverige.

För att konstruktivt och effektivt motverka de antireligiösa attityderna bör lärare ha rätt kompetens och förutsättningar. Antireligiösa och främlingsfientliga attityder bör lyftas fram som ett specifikt ämnesområde i lärarutbildningen. Verksam skolpersonal bör få stöd i form av kompetensutveckling samt utbildning vad gäller sitt förhållningssätt till religiösa frågor. Dessutom bör mer undervisning om tex islamofobi, kristofobi och antisemitism föras in i ämnen som historia, religions- och samhällskunskap. 

Det är dags att intensifiera arbetet mot antireligiösa attityder.  

Efthymios Thanasoulelis, SO-lärare på Hagaskolan i Örebro

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.