Därför drabbas grundsärlärare av flest arbetsolyckor

Personal inom grundsärskolan sjukskrivs fyra gånger oftare än poliser till följd av hot och våld.
Malin Sanz, lärare på en grundsärskola, förklarar vad som ligger bakom de höga siffrorna och berättar om ett yrke hon älskar.

När höstterminen startade i augusti gjorde Malin Sanz sin första dag på Myrängsskolans grundsärskola i Täby, två mil norr om Stockholm. Hon kom dit med sammanlagt sju års erfarenhet av grundsär- och gymnasiesärnivå, och en roll som skyddsombud på sin förra arbetsplats. Hon ansvarar för en klass med sex elever och två assistenter. I parallellklassen finns nio elever, två lärare och fem assistenter.

Att hon och hennes kollegor emellanåt råkar ut för arbetsolyckor är inget hon anser uppseendeväckande. Per 1 000 anställda inom grundsärskolan sjukskrevs 7,70 på grund av hot eller våld åren 2017–2021. Motsvarande siffra bland poliser är 1,90 och för samtliga yrken 0,66.

– De höga talen förvånar mig inte. Vad jag tror skiljer ut oss från polisen, kriminalvården, och exempelvis vårdhem är att vi hela tiden jobbar väldigt nära våra elever. Blir en elev frustrerad i en situation är vi den som är närmast och samtidigt den personal eleven litar på. Bett, hårda nyp och slag förekommer. Det kan tyckas ologiskt, men elever har oftare lättare att ta ut sin frustration på någon som de känner än en vikarie.

”Skyldiga att rapportera allt”

Det finns en avgörande faktor till bakom höga sjuktal och rapporterade incidenter, enligt Malin Sanz.

– Vi gör riskanalyser för varje enskild elev, och saker som händer vid övergångar, aktiviteter och utflykter. Minsta lilla avvikelse eller tillbud har vi en skyldighet att registrera. Genom våra riskanalyser kan vi tillrättalägga arbetsmiljön runt den enskilda eleven eller läraren. Syftet är alltså att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla. Det ligger ett gediget arbete bakom.

På frågan om vad rektorerna gör för att minska risken för arbetsolyckor beskriver hon ett gott utbyte och stöd uppifrån. Allt som kommer upp på bordet delges lärarna.

– Alla förbättringsåtgärder, arbetssätt, och hur vi kan få hjälp av elevhälsoteamet. Analyserna stannar inte hos skolledningen utan ska ner till fotfolket. Det är ju vi som är ute i verksamheten. Förändringar sker ständigt beroende på elevgrupp, en specifik elev, eller olika händelser som gör att vi måste tillrättalägga miljön runt omkring. Eleverna har olika problematik, exempelvis kan felaktig belysning i rummet leda till att en elev inte kan koncentrera sig.

Inga ramar

– Men det är också det som är spännande. Vi jobbar med människor och kan inte ha en ram för ”så här jobbar vi”, utan snarare ”så här jobbar vi i dag”.

Har du någon uppfattning om av vilken anledning lärare inom grundsärskolan sjukskriver sig?

– Min bild är att det är ganska ovanligt att göra det av fysiska skäl. Jag upplever att det är vanligare med andra bakomliggande orsaker, till exempel psykisk ohälsa.

Hur viktiga är kollegorna för dig?

– Väldigt viktiga, och det gäller inte bara grundsärskolan. Det är en rätt så tuff miljö i skolvärlden generellt och därför värdefullt om man har några bra kollegor att samarbeta med. Skolledningen spelar också en avgörande roll, att den är bra, och ser till att det finns en bra kurator, skolpsykolog och EHT.

”Smittar av sig”

…och föräldrakontakten?

– Jätteviktig. Jag brukar alltid tänka ”nöjda föräldrar=nöjda elever”. Har man en vårdnadshavare som är orolig och inte har riktigt bra kontakt med exempelvis mig smittar det av sig på eleven. Jag har också elever som talar och då är det extra viktigt att ha en mycket god kontakt. För mig har det aldrig varit några problem, jag har alltid haft bra kontakt med vårdnadshavare.

Vad är det bästa med yrket?

– Vad som driver mig att gå upp på morgonen och komma hit är att ingen dag är den andra lik. Att jag får vara en del i att göra skillnad i elevers vardag är min drivkraft. Jag vet att jag är en viktig del av deras skoldag och det är en tillfredsställande känsla, säger Malin Sanz.